Kvinnor på landsbygden - är det möjligt?

Kvinnor flyr landsbygden i högre grad än män sägs det och när jag frågar mina vänner som besöker oss så kan männen tänka sig att bo här medan kvinnorna säger oftast nej till den idén. Hur kommer det sig att kvinnor generellt är mindre intresserade av att bo på landsbygden och Norrland?

Om jag analyserar mig själv så ligger min flytt härifrån i att jag ville plugga och upptäcka världen. Min flytt tillbaka var av kärlek till trakten och till tryggheten för familjen.

Hur ska vi locka tjejer, kvinnor, damer att stanna eller flytta hit?

Varför ska vi ens bry oss att göra det?

Nu är det ju så att jag vill gärna att fler män ska stanna eller flytta hit också - jorå finns ingen värdering i det - handlar snarare om en reflektion över varför att kvinnor jag möter är tveksamma till en liv här.

En sommar lyssnade jag på ett program i Sveriges radio P1 där en norsk kommun satsade på att helst anställa kvinnor till de poster de hade ute för att de hade märkt att om kvinnan fick jobb så följde mannen med till kommunen  även om den låg sådär lantligt till som just den gjorde (glömt orten). Däremot så var det inte lika säkert att kvinnan följde med ifall mannen fick jobb där utan hon stannande i sin hemkommun och hälsade på istället. Nu är det baserat på en stereotyp syn på att par består av en man och kvinna men i de fall som paren gör det så funkade det tydligen oftast så. Detta kan jag inte belägga med fakta men jag anar att det nog kan stämma eftersom denna norska kommun ansåg det värt besväret att göra så.

Det kan bero på att arbetstillfällen i mer manligt dominerade branscher finns i glesbygd, tänker på transport, uttag av naturresurser som gruvor och skogsbruk och liknande och det finns färre chanser för de med andra yrkeskunskaper. Det innebär att män kan se större värde i att stanna medan en kvinna som inte har jobb gärna flyttar dit det finns fler sorters jobb att finna. Eller?

--------------------------------------------------------------------

Intervju med forskaren Johanna Roto

Hittade en artikel med Johanna Roto, forskare och cartography coordinator vid Nordregio i  Nyheter över gränsen (all text nedan är hämtad från nyheter över gränsen):

-Generellt kan man nämna två framgångsfaktorer för attraktiva småkommuner – bra tillgänglighet och arbetsmarknad som attraherar också kvinnor. En god kommunal ekonomi är ingen nackdel heller.

Jämn könsfördelning är en viktig faktor för utvecklingsmönstret, visar din forskning. Varför är det så? Vad får kvinnor att vilja bo i ett område?

 -Sällan flyttar man bara för att jobba, man flyttar eller stannar för att leva. Kvinnor i genomsnitt har högre utbildningsnivå än män.

- Forskningen visar att jämn könsfördelning är en viktig faktor för utvecklingsmönstret i en region – det handlar om potentiell fertilitet, utbildningsnivå, attraktionskraften.

Fler brudar ger mer attraktionskraft, högre utbildning och fler barn, alltså! Okej. En annan sak, pendlingen är stor i våra länder har du visat. Är bättre pendlingsmöjligheter en nyckel för kommuner som tappar befolkning? Så att man kan bo i en kommun och pendla till jobb i en annan kommun.

-Ja, tillgänglighet är viktigt. Samtidigt visar studier inom Sverige att tiden är viktigare än själva distansen vad som kommer med pendling. Oftast är 45 minuters restid gränsen för vad människor accepterar.

- En annan sak att tänka på är de krav som arbetsmarknader ställer. Kan man hitta sätt att jobba under sin resetid, kan man jobba på distans? Viktiga frågor för arbetsgivare att fundera över.

Intervjun ovan är som sagt hämtad från Mer nyheter över gränsen

---> Så i områden med en jämn könsfördelning frodas utvecklingen för att vi gillar att hitta en partner och bilda familj och om det är en jämn könsfördelning finns det större chans för alla typer av parbildningar att uppstå. Så med en bra arbetsmarknad med olika typer av jobb och möjlighet att pendla kan detta uppstå.

----------------------------------------------------------------

Nordiska ministerrådet ser de unga kvinnornas flytt från landsbygden

I ett seminarium 2012 arrangerat av Nordiska ministerrådet diskuterades det varför kvinnor flyr landsbygden och hur det påverkar trakten och ifall det är önskvärt att vända trenden. Inför mötet skrev de:

"Landsbygdsområdena präglas av mansdominans, i synnerhet när det gäller arbetskraften. Anledningen till att kvinnorna flyttar är brist på arbetstillfällen och begränsad tillgång till högre utbildning. 

Men det hänger också samman med sociala aspekter som tillgång till förskolor och skolor i närmiljön och det kulturella utbudet. Denna demografiska förändring bidrar till att bromsa den ekonomiska utvecklingen i landsbygdsområdena. Kvinnors bosättning och deltagande är nödvändigt för värdeskapande och tillväxt. Könsmässig balans på landsbygden förutsätter rättigheter som arvsrätt, egendomsrätt, tillgång till krediter och egen inkomst. 

Välfärdssystem, ett anständigt arbetsliv och barnomsorg är också avgörande för att uppnå balans mellan arbetsliv och familjeliv för både kvinnor och män. Många av dessa förutsättningar är redan verklighet i de nordiska länderna genom politisk vilja, lagarbete och breda allianser mellan staten och det civila samhället. 

Likväl märker vi att det är nödvändigt att bedriva en kontinuerlig aktiv politik för att bryta stereotyper och säkerställa lika tillgång till resurser och offentliga medel. Samtidigt måste regelverken utformas så att äkta makar likställs när det gäller förvaltning och intäkter av gårdsbruk och egendomar. "

Nordiska ministerrådet

--- > Det är alltså viktigt att bibehålla den goda struktur av välfärd vi har och all försämring i sjukvård och skolor är ett hot mot utveckling på landsbygden och ett hot att kvinnor undviker att flytta till glesbygd. 

---------------------------------------------------

En myt att bara kvinnor flyttar

Kan det vara så att det inte stämmer att det bara blir män kvar på landsbygden - att det är en gammal sanning och tiderna förändras?

"Ett exempel på en sådan myt, som för övrigt forskaren Susanne Stenbacka har försökt ta kål på, är den om att kvinnor drar och män blir kvar. Stenbacka menar att det finns en liten skillnad mellan kön, men en betydligt mer avgörande faktor för vilka ungdomar som flyttar från landsbygden menar hon är utbildningsnivå. De som vill ha och skaffar sig högre utbildning flyttar i högre grad än de som inte gör det, oavsett kön. Och helt plötsligt har frågan om ungas flytt blivit en utbildnings och arbetsmarknadsfråga snarare än en könsfråga."

Texten kommer från Se landet 

"43 procent av kvinnor mellan 20 och 24 år skulle vilja bo på landsbygden eller i en mindre ort i framtiden. Bland män i samma ålder är motsvarande siffra 36 procent.

Det är ett av resultaten av den attitydundersökning Jordbruksverket låtit Ungdomsbarometern göra. Förutom att dessa unga vill bo på landet vill de kanske också utbilda sig. De stadsungdomar som vill flytta till landsbygden eller till mindre orter är i själva verket de som har allra högst betyg i skolan, visar Ungdomsbarometerns undersökning."

Texten är ett citat från en debattartikel i HD av Christel som jobbar vid jordbruksverket.

--- > Så unga som vill utbilda sig är de som flyttar. Grejen är alltså att nå dem med att det finns bra jobb här där de kan ha nytta av sin utbildning för att de ska flytta hit eller?


--------------------------------------------

Resten då - allt lull-lull?

Tänker på affärer, kulturutbud, barer, uteställen, kurser, föreningsliv, träningsställen och allt annat som hör till livet - inte bara äta, jobba och sova. Det är väl variationen och mängden av det som saknas här, varken ett överflöd av biografer eller kompiskrets finns att välja mellan. Det kan vara avskräckande att ha 90 km till närmaste sjukstuga eller att systembolaget är lika långt bort.

Det är livet mellan arbetsdagen och sömnen som vi kan vara dåliga på att visa att det faktiskt finns alternativ till förutom jakt, fiske, mecka skoter och supa som är ännu en myt om vad lantisar i norr gör innan de somnar.

Vi har faktiskt ett bra kulturutbud tack vare Riksteatern och Länsteatern och samarbeten med konstnärsstiftelsen Ricklundgården. Vi har träffpunkter i byn och vi har fler som vi utvecklar. Det finns träningsmöjligheter både i grupp och ensam.

Fast visst är det så att om jag vill ha något gjort eller få uppleva något är det chans/risk att jag själv får arrangera det eller medverka till att det händer något. Sällan är det att vi kan bara dyka upp på en plats och allt möjligt erbjuds som i en stad där många slåss om varje persons uppmärksamhet till att komma till olika evenemang, klubbar eller träningstillfällen.

Trivseln, lull-lullet, är det som får folk att stanna, inte att flytta hit tror jag. Hittar du rätt så stannar du, hittar du inte det så flyttar du. Så har det varit för mig även i städer, där jag inte hittar mitt sammanhang så stannar jag inte.

----------------------------------------

Hur ska vi locka hit och kvar folk på landsbygden?

Om vi satsar på: 

• differentierad arbetsmarknad så långt vi kan själva
• god samhällsservice
• bra kommunikationer
• aktiv politik för att få fler statliga jobb tillbaka
• lull-lull

så kan vi få en bra grund för både kvinnor och mäns önskan att leva här. Sedan kan vi aldrig få alla att gilla att bo här - det är inte heller meningen men att underlätta för de som vill vore ju kul.

Slutsatsen av det jag hittat på mitt surfande efter forskning och artiklar i ämnet på det allmänna nätet, talar inte om specialtidskrifter för forskningsresultat, verkar tyda på att för att få en levande landsbygd med jämn könsfördelning bör vi satsa på en bred arbetsmarknad.

Om det finns en politisk vilja att hela landet ska leva så bör en hel del statliga jobb flyttas ut igen på landsbygden. 
Däremot tror jag inte att politker eller staten kan rädda oss med bara det utan det krävs rikitga företag och riktiga jobb där drivkraften kommer inifrån varje företagare. Det är dock ett eländigt centraliserat tankesätt både på riks-, läns- och kommunnivå att centralt där blomstrar det bäst. DET är utmaningen för stat, landsting och kommun att ge förutsättningar för glest lokaliserade bolag att klara sig också - inte via bidrag utan mer med ett tankesätt som ger mer rättvisa förhållanden... 

Fast jag ser jobben som bara en liten del av kakan som folk vill ha. De vill ha lugnet, tryggheten och närheten till natur, djur och andra människor som finns här i glesbygden. Vi som bor här måste bli bättre på lull-lullet och fånga upp de nya och få med dem i sammanhang där de kan börja trivas. Då stannar de.

Inte är det just för den blomstrande arbetsmarknaden som drar eller det digra kulturutbudet - vi bör bli bättre på att marknadsföra att vi kan tillfredsställa basbehoven av internetåtkomst, kompisar för hela familjen och affärer med mat och drivmedel SAMT kunna ge dem det de saknar och vill flytta hit för.

Då tror jag kvinnorna kan bevekas - då de vet att de inte blir sittande ensamma hemma då männen hittar sina fritidsintressen - att det faktiskt finns alternativ för de män och kvinnor som inte ser det som höjden av lycka att bränna runt på en skoter eller dra upp fisk ur iskalla nyborrade hål i isen...

Read More

Minska dina matkostnader med 30%

En tredjedel av all mat som produceras i världen för människor går rakt i soporna. I Sverige och övriga höginkomstländer står hushållen för den största delen av matsvinnet. Du kan med några enkla tips ändra ditt slängbeteende och spara 30% av dina matkostnader.

Hur mycket som slängs varje år i våra hem är svårt att räkna ut men 2011 uppskattade dock FN matsvinnet per person i Europa och USA till 95-115 kg/år. I Afrika (söder om Sahara) och Sydostasien är motsvarande siffra ungefär 6-11 kg/år. 

Varför är det så och hur påverkar det vår värld?

Kan vi göra något åt det?

Det blir svinn i varje del av matproduktionen och för varje mellanhand så försvinner lite av maten pga transportskador och liknande. Det gör att det är svårt att räkna ut exakt hur mycket som vi konsumenter sjabblar bort och vad som producenter, grossister, matbutiker och transporter lyckas förstöra. Värst svinn har grönsaker och bröd där 30-50%  blir sopor enligt en brittisk undersökning. 

En tredjedel av svenska hushålls matsvinn beror på att vi misstolkar bästföredatummärkningen och slänger bort mat i onödan som kunde gå att äta utan problem. Du kan alltså minska dina matkostnader med över 30% ifall du äter maten som är okej men har gått över tiden istället för att slänga den.

I Sverige lyckas vi ordna 1,2 miljoner ton matavfall per år vilket är lika mycket som tre procent av våra utsläpp av växthusgaser. Om vi får ner matsvinnet så blir det en vinst för klimatet iom mindre påverkan, att vi behöver mindre konstgödsel, energi till transporter osv. 

D E P P A   I N T E   I H O P   -  VI KAN FIXA DET HÄR!

Planera bättre och ät rester

I restaurangbranschen kallar de en meny med anpassade rätter där det går att använda rester från gårdagen till mat nästa dag för en "meny som äter upp sig själv" - dvs om inte all kokt potatis gick ut till gästen kan den hamna i en gratäng eller potatissallad nästa dag och det blir minimalt med svinn. Bra för både plånbok och miljö. 

Du kan också göra så hemma. Köttbitar och grönsaker från dagen innan kan hackas ihop och bli pyttipanna. Resterna från den blir matlåda till jobbet. En låda i frysen kan vara ett tips där du slänger ner småbitar av kött och grönsaker och när den är full lagar du till den där pytten.

Håll koll

Ta och gör en veckoplanering och skriv upp vad du har hemma och vad du behöver köpa hem för att klara av att laga den planerade maten. Planera för din mat ska utgå från det du har hemma redan och bygg kring det. 

Ett sätt att få den mat vi köper hem att hålla längre, är att förvara den i rätt temperatur. Grönsaker som blomkål, broccoli och lök mår till exempel bäst av att förvaras i +2-5°C, medan gurka och tomat vill ha det lite varmare, cirka +12-14°C. 

Men hur många av oss vet egentligen hur kallt eller varmt vi har det i kylskåpet? Testa och lägg en termometer på olika platser i kylskåpet så inser du att det är kallare på vissa ställen än andra. Förvara sedan mjölk, kött och fisk där det är kallast. Frukt och grönt mår bättre där temperaturen är lite högre. Rekommenderade temperaturer för kyl +2-5°, sval +6-12°, frys -18° eller kallare.

Lita på dina sinnen och var positiv

Det har blivit så att vi är vana att inte behöva tänka själva när det kommer till mat, det står på paketen hur mycket, hur länge och till vad vi ska äta tillaga och förvara dem. När vi sedan står där med en vara som bäst före har passerats så är vi ovana att veta hur ska det smaka då, eller lukta eller se ut ifall det är ok att äta? 

Äsch bäst att slänga så vi inte blir sjuka jag går och köper en ny istället. Är det så du tänker? 

Ja gör det det är inte konstigt - jag gör så ibland, men det är något vi bör ändra på - våga smaka och känn efter före du slänger.  Det är även något bra att vara positiv till mat som har kort datum i affären, var inte rädd för det utan hjälp till att minska matsvinnet och köp den ändå - det går att frysa in rätt många varor och då fryser du ju tiden för maten ett tag och hinner planera vad du ska göra med den.

Ät rester

Ja det är väl enkelt - ät upp dina rester. Jag ska klura ut några fler måltidstips än pyttipanna till månadsbrevet - mest för min egen skull men lite för din med så kan vi hjälpas åt och minska vårt matsvinn det här året - okej?

Få tips om maträtter för dina rester - BLI PRENUMERANT

Om du vill få fler tips och berättelser så kan du prenumerera på månadsbrevet så får du en uppdatering vad som är på gång här en gång i månaden. Blir du less kan du lätt avregistrera dig via länken längst ner i varje månadsbrev.

Imorgon tisdag den 13 januari kommer nyhetsbrevet ut och då kommer fler tips om hur du kan minska ditt matsvinn med tex bra recept.

Faktakällor:
”På väg mot ett Sverige med mindre matsvinn”, Livsmedelsverket, 2014
”Global food losses and food waste”, FAO, 2011
”Hållbar konsumtion av jordbruksvaror”, Jordbruksverket, 2009
“Klimatfrågan på bordet”, Formas Fokuserar, 2008

http://www.extrakt.se/livsstil-och-konsumtion/svenska-hushall-tillhor-de-varsta-matkastarna/ 

http://miva.se/avfallochatervinning/forebyggaavfall/matsvinn/tipsforattundvikamatsvinn.4.1319473313660f5ebdfd10.html

Read More

DIY: Fixa väska av en t-shirt

Du behöver inte sy ett enda stygn idag - du behöver bara en gammal t-shirt och en sax - för att kunna göra en t-shirtväska. Det är enkelt och och kul även för barn i alla åldrar som kan knyta en knut. Den är bra till grönsaker eller leksaker - vad som helst faktiskt!

Texten på bilden kan tolkas olika - att det är inget att sy = dvs inget att bry sig om att göra eller inget att sy att = det behövs ingen sömnad - den senare är rätt ;)
Du får sy om du vill men det behövs inte...

DIY: Återanvänd en gammal t-shirt till en väska 

VAD BEHÖVER DU?
- en t-shirt
- en sax

HUR GÖR DU?

1.

Klipp av ärmarna och klipp en rund bit så du får bort mudden kring halsen. 

Det du klipper nu bestämmer hur stort hålen blir i dina handtag på väskan, jämför med en väska du har ifall du är osäker på hur djupa du vill ha hålen. Klipp lite till att börja med och klipp större tills du är nöjd ifall du vill testa dig fram.

När du har klippt klart ska det se ut ungefär som på bilden ovan. Ju större du klipper hålen ju längre blir handtagen och desto mindre yta får själva väskan du kan stoppa ner saker i. Bra att komma ihåg så att du inte bara får en väska med handtag och inget rymms i den ;)

Det kaaaan ha hänt mig nån gång - kanske :)

2.

Nu ska du klippa fransar längst ner på t-shirten. Klipp dem några cm långa så att du lätt kan knyta dem i dubbelknutar sedan. Ungefär 3-4 cm kan räcka. Klipp längs med hela nedre delen av t-shirten genom båda lager.

3.

Vänd på tröjan ut och in och börja knyt knutar, heslt dubbelknutar så att inte botten av din väska helt plötsligt öppnar sig när du fyller den med saker.

Knyt läng med hela den nedre kanten, har du ojämnt antal fransar så klipp och dela en frans så du kan knyta alla i varandra.

4.

Vänd tillbaka tröjan så knutarna hamnar inne i väskan. Du har nu din färdiga väska som du kan fylla med bra saker.

5. EXTRA

Om du vill kan du klippa hål i själva väskan som jag har gjort på min och då får du vika tyget dubbelt och klippa så får du hål mitt på tyget. Klipp i raka led över väskan och klipp gärna hålen omlott nästa varv så du har hålen ovanför en bit helt tyg osv. Annars kan din väska bli ostabil och lätt gå sönder.

ELLER

Klipp längre fransar typ 6-7 cm och knyt dem på utsidan av väskan så har du dekorativa fransar längs hela nedre delen av väskan. Trä på pärlor på fransarna och knyt så har du ändå mer dekoration.

Fin till stickning eller grönsaker

Bra väska till grönsakerna så slipper du trista i plast!
Den här gjorde jag av en barnt-shirt och tar du en vuxens t-shirt så blir det en större väska. Den här barnstorleken kan vara perfekt som stickväska, lagom att ha garnnystan i då du står och stickar!

MISSA INTE ANDRA DIYTIPS

Om du inte vill missa liknande inlägg här på bloggen så prenumerera på månadsbrevet så får du tips om fler och de som varit här på bloggen under månaden.

Read More

Stressfri vardag i södra lappland

Det finns så många fördelar med att bo på landsbygden att det är svårt att hinna räkna upp dem alla men jag ska göra ett försök att få med några av dem. Vi som bor här vill gärna ha fler grannar så hjärtligt välkomna :)

Välkommen till min lantliga vardag.

Det är nu ungefär sju år sedan vi flyttade upp igen till södra Lappland och gjorde ett aktivt val att bo här i fjällen och landsbygden. Under den tiden häpnar jag över hur få det är som inte gör samma val, flytta från stress och bilköer till lugn och ro.

I vår by Saxnäs har vi bostadsbrist och arbetskraftsbrist. Det finns behov av människor i framförallt restaurangbranschen och ett problem är att om en familj vill flytta hit finns inga hus lediga. 

Vi som bor här har i större utsträckning än vad myten säger valt att bo här. Myten är ju att vi som bor här har bara blivit kvar och de aktiva och driftiga har flyttat stämmer inte här. Det är aktivt som rackaren här. Det är är såklart skillnad på att välja att bo här och att sakna valmöjligheter, det är dock viktigt att gilla läget eller förändra det för att må bra. Livet är för kort för att otrivas eller göra saker på en plats som du inte känner gott för.

Vissa perioder i livet är valmöjligheterna begränsade men då gäller det att jobba för att nå dit man vill och inte gräva ner sig i missnöje för det är verkligen ingen väg mot ett lyckligare liv. Enkelt att säga och svårare att genomföra - jo jag vet.

Livet är aldrig perfekt var du än är om du inte gillar det. Vårt val kanske är ditt värsta val men du som funderar - ge det en chans - du har inget att förlora bara att vinna...

Tomma hus och desperata husjägare

Alla fritidshusägare är välkomna i området, de är viktiga och kära för bygden. Vi har dock ett problem med att fina stora hus blir till fritidshus av en vana. Alla hus som är tomma är fritidshus till de som flyttat härifrån och åker hit en gång per år och kör skoter på påsken och ojjar sig över att det är så liten butik och så gullig byn är. Hur kommer det sig?

De sk hemmanen har en lott i det som heter Allmänningsskogen och det var tänkt att bönderna här uppe skulle få en bit skogsmark längre ner där träden var större och växte snabbare så de kunde få bra timmer och ved mot den knotiga fjällbjörken som finns här uppe. Det var som en backup för att kunna överleva här. Numera har de flesta hemmansägarna flyttat härifrån men får en utdelning av allmänningsskogen årligen istället för att hugga husbehovsved som gör att de gamla husen blir gratis, pengarna från skogen som var tänkt till husbehov finansierar ägandet av husen. Då blir det inte så angeläget att sälja husen och de kan stå orörda generation efter generation - tomma som på när nån vecka om året.

Det ger att de familjer som verkligen vill flytta hit och bo året runt har svårt att finna hus som är av en storlek som rymmer en hel familj som redan står här. De som finns ute på marknaden är oftast små fritidshus och det är inte vad de är ute efter. Vi sa att vi funderade på att sälja huset och vips hade vi tre familjer som hörde av sig och ville köpa, det finns ett enormt sug och ett väldigt litet utbud.

Det är väl bara att bygga nytt?

Jo visst, men det är inte heller så lätt att hitta tomt alla gånger. En bank kan ibland vara ointresserad av att finansiera ett husbygge i Norrlands inland även fast det är i den mer attraktiva fjälltrakten. Så det är en liten uppförsbacke för oss att kunna växa.

Det är sorgligt eftersom det skulle gå att få fler bofasta här med jobb, vi behöver fler.

Fördelarna med att bo glest

Det blir så uppenbart hur stor skillnaden är då vi återvänder till släkten i huvudstaden och får kontrasten kastad i ansiktet. Tänkte på att det som tydligt skiljer en gäst mot en bybo här i byn är om den låser bilen vid affären då den går in, låser du är du inte bofast utan är van att alltid låsa. I stan blir bondlurken av med bilen då den glömmer låsa :)

Om en pryl försvinner här så är det oftast någon som lånat den och lagat den eller att den blåst iväg till grannhuset och de kommer med den senare och undrar om vi saknat något.

Glömmer någon ett bankkort i kortläsaren hojtar vi och lämnar tillbaka den. Det finns en lojalitet och en rättskaffens mentalitet som kan vara kommen ur att vi alltid vet vem du är - att vi är aldrig anonyma. Knycker vi en grej vet vi direkt vem det är för du kan inte gömma dig i en glesbygd för alla är vi kändisar. Så direkt mer ärliga kanske vi inte är - det bara blir så.

Det glesa boendet har också fördelen att det är centralt. Alla viktiga saker finns oftast på en plats och inte på sjuttiofem som i stan. Allt finns på ett och samma ställe, systemet, bussgods, posten, affären, apoteket osv för det är oftast en och samma lokal.

En annan fördel med att bo glest är att det finns alltid plats för ett förråd till. Det är inte ont om plats. Utom i förråden för här sparar vi gärna. Den mentaliteten har gått i arv i generationer för att de flesta här har bodar fyllda med bra att ha saker som kan behövas då det är långt till affären. Det ger att det nästan alltid är någon som har precis det man behöver. Släng ut frågan om en speciell reservdel till något så har nog nån som hör din fråga nång släkting som har nån sån.

Det är också bra sammanhållning när det kommer till att hjälpas åt. Då det är långt till specialbutiker som sagt så frågar vi runt ifall någon behöver något då vi liks är på plassen (i vårt fall Vilhelmina) dvs närmaste centralort.

Nackdelen med den sociala sammahållningen är väl at det kan vara svårt att vara udda för det märks, att få en etikett som lever med dig resten av livet är också lätt vilket inte är kul för alla eftersom vissa etiketter kan man gärna vara utan...

Inga bilköer

En vanlig vardag bjuder inte på bilkö utan morgonpromenad eller morgonskotertur istället i rosaorange soluppgång mellan fjällen. Det är en bra start på dagen som ger lugn resten av dagen.

Rubriken till dagens inlägg är nog lite missvisande för nog finns det stress i en vardag i södra Lappland också. Grejen är väl att flera saker som kan ge stress finns inte här så då är risken mindre att utsätta sig för överdriven stress. Givet är arbetslivet fyllt av stressmoment här med - men vardagen i stort är en lättskött historia i jämförelse med vad jag upplevt på andra orter.

Vi har internet och mobiler, tvapparater och elektricitet så vi får hela tiden koll på vad som händer i städerna via nyheterna men stadsborna får det svårare och svårare att hänga med i vad som sker på landsbygden. Det är synd, mest synd om stadsborna som blir allt mer självcentrerade då de får för lite input från det egna landets glesare delar och identifierar sig mer med New York och London är Årjäng och Vilhelmina eller Abisko. Vi blir allt mer som exotiska och excentriska figurer i periferin.

Jag klagar verkligen inte, jag är så nöjd med att bo här. Det jag beklagar är att så få inte bejakar möjligheten att bo såhär längre. Jag tror inte att jobben är hela sanningen för vi behöver arbetskraft här, det är den mentala bilden vi har av att det är loosers som bor i glesbygd och att staden är det bästa. Jag gillar staden väldigt mycket men inte att bo i. Det är så intressant att se stadsborna hellre trängs i vardagen än på semestern, jag gillar att göra tvärtom :)

Stor kram till er alla, glesbygdare och stadsboende.
Vi behöver allihopa...


B L I   P R E N U M E R A N T
Om du vill få fler tips och berättelser så kan du prenumerera på månadsbrevet så får du en uppdatering vad som är på gång här en gång i månaden. Blir du less kan du lätt avregistrera dig via länken längst ner i varje månadsbrev.

Read More

Tre miljösmarta matval

Vi börjar året med att välja tre miljösmarta matval som hjälper dig och miljön till ett mer hälsosamt matår. Det är bara början - du kan göra så mycket mer om du vill men dessa tre är en finfin start som håller i längden ifall du känner att det är precis vad du orkar med.

Det kan kännas övermäktigt att göra allt rätt hela tiden men tre saker kan vara schysst att börja med, det är bra varje liten sak vi gör - det är ett bra steg.

Tre tips för ett miljösmart matår 2015

 1. Välj vegetariskt oftare

Det går åt mycket mindre energi och mark för att göra ett kilo grönskaer än ett kilo kött. Förra året lärde jag mig att 40 kg kött är okej i veckan och det är ungefär vad Livsmedelsverket säger "intag av 100 g köttråvara samt knappt 40 gram charkprodukter (ca 50% köttråvara) bör ge ett balanserat näringsintag i kombination med en i övrigt varierad kost"

Du kan testa att byta ut kött minst en gång i veckan till bönor, ärtor, linser som ger dig proteiner och mineraler ändå som tex kidneybönor eller kikärtor. Det fungerar ifall du vill leva länge såsom de i Japan gör.

2. Lukta smaka innan du slänger

Det står BÄST FÖRE inte ÄCKLIGT EFTER på paketen med mat i affären. Är det några dagar över tiden så blir inte maten automatiskt äcklig utan smaka och lukta istället. Du kan spara mycket pengar och miljö genom att äta upp istället för att slänga bort.

3. Handla utan bilen

Om du handlar till fots eller med cykeln istället för med bilen kan du med gott samvete köpa någon mat som åkt en bit till affären. Dina korta resor med bilen gör mycket för miljön på det negativa kontot så varje gång du låter bli så är det toppen. Behöver du absolut bilen för att kunna handla mat så slå ihop flera ärenden på samma resa istället så blir det färre resor ändå.

Read More

Om det här med tillväxt...

Om det här med tillväxt...

Läste idag en intressant debattartikel av den moderate politikern Johan Hultberg om hållbar konsumtion som jag tycker innehåller mycket bra saker. Han förordar:

Kunskapsoffensiv för smart konsumtion

Främja ökad livslängd på produkter

Handeln måste ta ett större ansvar

Däribland fanns tanken om att se över hur momsen läggs på varor som har lågt värde i pengar och därmed enklare kan säljas och återanvändas tex andrahandskläder. Vilket är mycket bra att göra.

Det jag funderade på vad dock hans slutord:

”Moderat miljö- och klimatpolitik handlar om att bekämpa utsläpp och annan negativ miljöpåverkan. Inte om att bekämpa vare sig bilar eller konsumtion i sig. Här i ligger en viktig politisk skiljelinje mellan Moderaterna och exempelvis Miljöpartiet som har kongressbeslut om att bekämpa ekonomisk tillväxt. Som moderat är jag övertygad om att tillväxt är en förutsättning för att klara våra stora miljö- och klimatutmaningar. Tillväxt är enkelt uttryckt summan av våra framsteg och utan tillväxt får vi inte fram resurser att investera i utbyggnaden av järnvägen eller i mer forskning. Vår tillväxt måste dock vara hållbar. Det förutsätter en hållbar konsumtion. En smart konsumtion. ”

Jag var intresserat att läsa det för jag har inte uppfattat att MP ska bekämpa ekonomisk tillväxt. Därför kollade jag upp det och upptäckte att MP har skrivit in i sitt kongressbeslut att ”Utveckla ett ekonomiskt system som inte bygger på tillväxt”

Källa: http://www.svt.se/nyheter/val2014/miljopartiets-vallofte-bara-ekologisk-forskolefrukt

I det läser jag inte in att MP ska bekämpa ekonomisk tillväxt utan snarare hitta alternativa lösningar till vår rådande norm om tillväxt som lösningen på alla problem. Fast det är klart om man som Johan Hultberg anser att tillväxt, antar han menar ekonomisk tillväxt, är en förutsättning för att klara klimatutmaningarna kan ett alternativt system till det vara ett hot och ett sätt att bekämpa det som han baserar hela sin världsuppfattning på.

Jag är inte en aktiv eller passiv medlem i miljöpartiet och argumenterar inte i sak för det partiets skull utan alla mina åsikter och formuleringar är helt mina egna så belasta inte MP för dem... jag bara blev fundersam över hur debattören kunde se på MP:s kongressbeslut så som han gör.

Från mitt synsätt är det våra ramar som är fel, vi har byggt upp system som baseras på falska förhoppningar om en ständigt ökande tillväxt och nu ser vi bekymren som följer av att vi inte gjort vad ordet EKONOMI egentligen betyder nämligen HUSHÅLLNING.

Ja jag menar våldsamma bränder i Australien, dåligt med snö i alperna så Åre får ta slalomtävlingar, översvämningar varje år i låglänta sydliga länder osv...

Det är givetvis mycket mer omfattande och svårt att kunna ändra hela vårt ekonomiska tänkande än att styra om konsumtionen till bara ecochica varor och tuffa på som vanligt. Däri ligger hatet och kritiken mot miljöpartiet från mest allianspartierna och sd. Alliansen och sossarna, vänstern och sd har dock alla en helt annan syn på helheten än MP vilket är intressant. Fi vet jag inte var de står i den frågan.

Tillväxt som vi känner den - är ett minne blott

STAFFAN LAESTADIUS som är professor i industriell utveckling vid KTH beskriver det här som jag försöker skriva mycket bättre än vad jag någonsin kan komma nära, nämligen:

”Problemet är att den nuvarande ordningen numera varken levererar tillväxt eller sysselsättning. Och när den levererar tillväxt så baseras den på ökade insatser av fossila bränslen. I tvåhundra år har mänskligheten i absoluta tal trendmässigt ökat användningen av energi i allmänhet och fossila bränslen i synnerhet. Det är oljan och kolet som smörjer ekonomins tillväxtmaskineri och som ligger bakom en mycket stor del av produktivitetsökningarna.”

Han fortsätter:

”Utmaningen för alla gamla industriländer, och för många av de snabbväxande u-länderna, är att ersätta en tillväxt som baserats på en treprocentig årlig ökning av fossila bränslen med en tillväxt som i absoluta tal reducerar fossilbränsleanvändningen i samma takt. Det har vårt politiska system ingen erfarenhet av och våra ekonomer saknar den teoretiska beredskapen: energiåtgången har aldrig ingått i teorins produktionsfunktioner, när energianvändningen ökat har den bokförts som ökad arbetsproduktivitet. ”

Lite senare skriver han:

”Tillväxt – som vi hittills upplevt den– är således inte en lösning på problemet; tillväxten är problemet. Lösningen heter omvandling. Vi står inför en nödvändig strukturomvandling av industri och livsstilar. Ingenting säger att denna strukturomvandling måste skapa färre jobb eller sämre livskvalitet. Personligen tror jag att jobben kan bli fler (och arbetslösheten lägre) utan att bli sämre och jag tror att levnadsstandarden kan bli högre – om än baserat på mindre fossila bränslen och på färre kilon att släpa hem efter shoppingronderna. Men då måste det politiska systemet ”leverera” förutsättningarna i form av nya skatter och nya regler. ”

Han avslutar sin debattartikel med att skriva:

”För att få fart på omvandlingsprocessen, för att övertyga de medborgare som känner sig hotade och för att skapa incitament för de företag som ligger i startgroparna för att lansera kretsloppsvänliga systemlösningar krävs att det politiska etablissemanget överger sitt mantra, dvs ropen på tillväxt, och fokuserar på omvandling. Det kommer att kräva mycket omtänkande och tvinga fram en ny politisk retorik: föreställ er ett partiledartal – eller en budgetproposition – utan ordet ”tillväxt”.

För all del: vi behöver inte ge upp föreställningen om tillväxt. Som ekonomipristagaren Kenneth Arrow och IPCC:s grundare Bert Bolin med flera skrev för snart 20 år sedan i tidskriften Science (se fotnot): ekonomisk tillväxt är i grunden, och på lång sikt, endast möjlig inom ramen för vad biosfären tillåter. För närvarande är vi snabbt på väg utanför de ramar som planeten sätter – då är det kursändring som ovillkorligen gäller, det vill säga strukturomvandling.”

Därför gråter jag blod

Därför kommer jag att hela tiden gråta blod då jag hör politiker skrika åt miljöpartister att de är enfaldiga, naiva och totalt overklighetsförankrade då de vill se ett ekonomiskt system som inte bygger på ekonomisk tillväxt av den sort vi har idag. Om än väldigt välformulerat.

Jag är inget övertygat fan av MP i alla lägen men just nu är de det minst dåliga alternativet ända tills andra partier kan släppa sargen och se det liiite större perspektivet.

Hade vi människor vett att använda mer än 10% av våra hjärnor tror jag att vi hade kunnat lösa vår generations största utmaning. Just nu är jag rädd att det är kört.

Jag är inte bättre än någon annan på att rädda jorden, jag gör absolut inte alltid rätt utan väljer massor av dumma saker som inte får varken miljö eller klimat att må bättre. Däremot tror jag att jag kunde göra så mycket mer ifall jag fick signaler om att mitt lands riksdag och regering verkligen satte detta i första rummet och lade prestige och taktik åt sidan.

Just nu ser jag inte att nästa klimatmöte kommer att få skarpare skrivningar, att rika industrialiserade länder ta ansvar eller att svenska politiker slutar säga att det är bättre att satsa på miljön där det ger bäst effekt som i andra länder för vi är så duktiga redan för vi källsorterar lunchlådan i riksdagsfiket.

Så för att göra det lilla jag kan ska jag lägga ut här på bloggen de saker jag kan just nu för att förbättra för mig, klimatet och framtiden...

Källor:

Johan Hultbergs debattartikel i Aftonbladet

http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/miljo/article20101707.ab

Staffan Laestadius debattartikel i Svenska dagbladet

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/tillvaxten-kommer-vara-ett-minne-blott_8770928.svd

Read More

hej 2015 - längdskidtävling Saxnäs

Hej det nya året 2015.

Det har börjat rätt så bra och hoppas på att resten blir kalasfint.

Ja jag vet - första inlägget är planerat till den 5:e men vill tipsa om:

Imorgon söndag är det längdskidtävling här i Saxnäs men jag fruktar en förkylning är på gång i huset men jag kan ha fel och det hoppas jag verkligen för det blir ju ett antiklimax om vi inte kan vara med. Första start 12:00

Alla är hjärtligt välkomna - ni som inte åker skidor kan hejja på och dessutom kan man åka som motionär och vinna ett fint pris också!

Hoppas vi ses där!

Jag har inte så många mål och riktlinjer detta år fastän jag nästan gått igenom den fina arbetsboken inför detta år. Det jag är säker på är att vara snäll mot mig själv och att det ska ge mig ork att vara snäll med andra runt mig.

Mitt ord för 2015 kan bli SANN. Det för att jag vill vara sann mot mig själv och mina mål och drivkrafter.

Var snäll mot min introverta hjärna
Den här nya insikten om hur introverta hjärnor fungerar har fått en större förståelse för mina brister och reaktioner och med det en större ödmjukhet och lugn. Jag känner att jag inte kommer att vara lika hård mot mig och inte heller lika dömande mot andra.

Photo source: Canva.com

Hittade den här bilden i det program jag använder för bildredigering till bloggen nämligen canva och det var intressant nog om just hur introverta klarar av mycket folk runt sig. Jag måste inse att jag inte orkar med så mycket efter en folkfylld dag och att det är okej att jag inte alltid behöver omge mig av folk. Sambon är tvärtom han tappar energi utan människor kring sig så där har vi en utmaning...

Så med en önskan om god fortsättning och på återseende den 5:e :)

Kram
Camilla

Read More