Samarbete tar tid + Konferens i Vilhelmina

Det är ofta det sägs att samarbete är lösningen och samarbete är viktigt och nu ska vi samarbeta. Alla som har försökt sig på att samarbeta vet att det är allt annat än enkelt att samarbeta. Min pappa var i helgen som gick iväg på en studieresa till Lapponia där han fick reda på att det tagit sju år för dem att kunna enas och börja samarbeta.

Det är inte ett hastverk att få igång samarbete, många faller bort under tiden och ledsnar på att det tar en sådan lång tid och att det händer inget. Det blir tvärstopp och ibland får man börja om från början. Bara för att det flyter på ett tag betyder det inte att det är frid och fröjd sedan.

En sak är säker, vi behöver arbeta med varandra och inte mot varandra speciellt på landsbygden där vi är så få att vi har inte råd att förlora en enda god idé.

Laponia - kris, kaos och bröt allt ihop men kom igång igen!

För att nå till fram till ett bra samarbete kring världsarvet Laopina så fick Laponiaprocessen ta tid. Närmare bestämt från 1996 till 2011 då förordningen om hur området skulle skötas rent formellt skrevs under. Under några år låg arbetet helt nere och det var väl kanske få som trodde det kunde återupptas men 2005 fick Norrbottens dåvarande landshövding fart i processen igen och det blev något av det hela.

Vad blev det då jo:
------------------------------------
Laponiaförordningen är den enda lagstiftningen om världsarv i Sverige. Den innebär att Länsstyrelsen och Naturvårdsverket kan lämna över uppgifter till Laponiatjuottjudus. Det vanliga är att det är kommunerna eller Länsstyrelsen som sköter om världsarv. 
-------------------------------------

Det fungerade - de som bor och verkar där sköter förvaltningen inte kommunen eller länsstyrelsen alena. Det är några viktiga saker som kommer från detta samarbete och som vi andra kan lära oss av bland annat att besluten tas i konsensus.

Konsensus= Ibland sägs att ett beslut som tagits i konsensus, är ett beslut som uppnåtts i enighet. Det behöver dock inte alltid innebära att alla tycker exakt lika. Även i en vanlig majoritetsdemokrati accepterar man beslut som fattats genom omröstning även om man själv hade en annan åsikt. Skillnaden ligger i att konsensusbeslut i allmänhet tas kring förslag som alla kan acceptera även om det fattade beslutet inte är någons egentliga förstaförslag, medan vanliga majoritetsomröstningar gärna tar beslut som en majoritet är för men en avsevärd minoritet starkt motsätter sig. Konsensusbeslut består sålunda ofta av kompromisser.

Förklaring från: http://sv.wikipedia.org/wiki/Konsensus

-------------------------------------
Under det här skedet etablerades också det som Laponiaprocessen sedan kom att benämna som searvelatnja – en lärandearena. Man skulle lära av varandra och lyssna på varandras åsikter.
-------------------------------------

DET är en viktig lärdom - searvelatnja - lära av varandra och LYSSNA på varandras åsikter. Det är något vi om något måste lära oss igen nu i dessa tider av extremism och fanatism - där tycks det inte finnas utrymme för att lyssna utan bara att bomba och kategoriskt förstöra för andra som man inte vill lyssna på.


Min goda vän Anna Zachrisson har doktorerat om denna process och den avhandlingen kan du läsa HÄR där hon undersöker hur gemensamma värden såsom natur, djur, mark osv kan skötas genom ett samarbete mellan olika aktörer mer än som ett uppifrån och ner bestämmande av staten över de som råkas vistas i området och som bor och verkar där.

Imorgon ska jag representera Saxnäs idrotts och bygdeförening på en regional konferens i Vilhelmina vars första dag beskrivs såhär:

//

Kommunalt och idéburet medskapande - tillsammans kan vi förändra på riktigt 

För att kunna lyckas med att bemästra dagens samhällsutmaningar krävs det nya tankesätt och samverkan mellan olika aktörer. Om fler är med och bidrar med sin kunskap så kommer också nya idéer att formas.

Hur kan kommuner och idéburna organisationer gemensamt starta samverkansinitiativ och lära av varandra i Västerbotten?

Hur kan vi tillsammans ta ett första eller ett nästa steg och fördjupa vår kunskap om varandra samt utveckla metoder för samverkan?

Tillsammans med Utvecklingsarena Vilhelmina, Vilhelmina Kommun Coompanion Nord och Region Västerbotten bjuder projektet Kommunalt och Ideellt Medskapande (KIM) in till en uppstartsdag för dem som vill skapa eller fördjupa sin lokala samverkan mellan den offentliga och den idéburna sektorn.

Under dagen kommer vi att ta del av olika lokala och regionala berättelser om hur man kan samverka på nya sätt. Vidare kommer ett flertal konkreta metoder att testas, som syftar till att skapa samtal som förändrar och till att hitta nya vägar till medskapande.

Denna dag ska bli början på ett fortsatt arbete i Västerbotten. Därför är det bäst om ni kan delta tillsammans med lokala parter som berörs av liknande frågor.

//

Saxnäs framtid i vår famn

I min dalgång har vi kämpat med projekt och samarbeten allt sedan gruvan lades ned och den stora hopplösheten rullade in. Först nu tycker jag mig märka en attitydförändring, det börjar gå upp för oss att ALLT måste vi göra själva och ALLT måste vi hitta lösningar på för INGEN ANNAN kommer att mirakulöst upptäcka oss och häva över oss miljoner av stålar och se till att saker och ting händer.

Det som krävs av oss är seghet, beslutstagande, lärande, kämpande och glädje - samarbete kanske det går att sammanfatta det som.

Vi tar tre steg framåt och två bakåt, ytterligare två steg bakåt och hälften ger upp men så tar vi helt plötsligt fem steg framåt och då orkar några till vara med åsså går vi tre steg bakåt igen  MEN vad vi aldrig förlorar är vad vi lär oss av resan - jisses - låter som en predikant men så är det juh - vi som kämpar är lite olika individer tid från tid men gruppen kämpar på ändå.

Så vad kan vi lära oss av Laponia och av oss själva - jo att vi är inte sämre än att vi kan inse att vi kan göra fel men bryter ihop och tar nya tag.

Imorgon ska jag få lära mig hur Kulturakademin i Storuman, Kristineberg, motorveckan i Lycksele, norsjö idrott i samverkan och utvecklingsarena i Vilhelmina har kämpat och se vad jag kan ta med mig hem till Saxnäs av det de har upplevt...


Källor:

• Östen Stenlund, berättelser från studieresa till Laponia
• http://laponia.nu/om-oss/laponiaprocessen/
• http://nord.coompanion.se/2015/01/07/regional-konferens-vilhelmina-nu-kan-du-anmala-dig-2/

Read More

Härifrån

Härifrån är en webbplats med spännande innehåll om platsens betydelse.
Det är dagens kort tips.

Mina favoriter är MYTERNA

Här är myt nr 4:

Direkt kopierat från harifran.nu:

#4 Landsbygden avfolkas och Stockholm växer med två busslaster om dagen

SCB Folkmängd i tätorter (bearbetad statistik)

Vid 1800-talets början levde 9 av 10 personer i Sverige på landsbygden och hade sin inkomst från jordbruk, skogsbruk eller fiske. Den omfattande urbaniseringen som ägde rum till följd av industrialiseringen 1870-1970 innebar en omflyttning av befolkning och arbetstillfällen från landsbygden till städerna. Flyttströmmen från landsbygd till tätort avstannade omkring 1970 och stabiliserades till en befolkningsfördelning där omkring 85 procent nu bor i tätorter (samhällen på minst 200 personer) och 15 procent bor på landsbygden. Trots att landsbygdens andel av den totala befolkningen varit i princip konstant sedan 1970-talet har en annan typ av urbaniseringstrend tagit vid. Under de senaste tre till fyra decennierna har en omflyttning skett från mindre till större tätorter och städer.

SCB Folkmängd 2013

Stockholms kommun ökar sin befolkning med i genomsnitt 45 personer per dag. Av dessa 45 personerna så är 24 en ökning som kommer av ett positivt inflyttningsnetto. Övriga 21 kommer av ett positivt födelsenetto. Endast 13 personer per dag flyttar in från platser utanför Stockholms län.

/Slut på kopiering.

Ha det gott.

Read More

Kvinnor på landsbygden - är det möjligt?

Kvinnor flyr landsbygden i högre grad än män sägs det och när jag frågar mina vänner som besöker oss så kan männen tänka sig att bo här medan kvinnorna säger oftast nej till den idén. Hur kommer det sig att kvinnor generellt är mindre intresserade av att bo på landsbygden och Norrland?

Om jag analyserar mig själv så ligger min flytt härifrån i att jag ville plugga och upptäcka världen. Min flytt tillbaka var av kärlek till trakten och till tryggheten för familjen.

Hur ska vi locka tjejer, kvinnor, damer att stanna eller flytta hit?

Varför ska vi ens bry oss att göra det?

Nu är det ju så att jag vill gärna att fler män ska stanna eller flytta hit också - jorå finns ingen värdering i det - handlar snarare om en reflektion över varför att kvinnor jag möter är tveksamma till en liv här.

En sommar lyssnade jag på ett program i Sveriges radio P1 där en norsk kommun satsade på att helst anställa kvinnor till de poster de hade ute för att de hade märkt att om kvinnan fick jobb så följde mannen med till kommunen  även om den låg sådär lantligt till som just den gjorde (glömt orten). Däremot så var det inte lika säkert att kvinnan följde med ifall mannen fick jobb där utan hon stannande i sin hemkommun och hälsade på istället. Nu är det baserat på en stereotyp syn på att par består av en man och kvinna men i de fall som paren gör det så funkade det tydligen oftast så. Detta kan jag inte belägga med fakta men jag anar att det nog kan stämma eftersom denna norska kommun ansåg det värt besväret att göra så.

Det kan bero på att arbetstillfällen i mer manligt dominerade branscher finns i glesbygd, tänker på transport, uttag av naturresurser som gruvor och skogsbruk och liknande och det finns färre chanser för de med andra yrkeskunskaper. Det innebär att män kan se större värde i att stanna medan en kvinna som inte har jobb gärna flyttar dit det finns fler sorters jobb att finna. Eller?

--------------------------------------------------------------------

Intervju med forskaren Johanna Roto

Hittade en artikel med Johanna Roto, forskare och cartography coordinator vid Nordregio i  Nyheter över gränsen (all text nedan är hämtad från nyheter över gränsen):

-Generellt kan man nämna två framgångsfaktorer för attraktiva småkommuner – bra tillgänglighet och arbetsmarknad som attraherar också kvinnor. En god kommunal ekonomi är ingen nackdel heller.

Jämn könsfördelning är en viktig faktor för utvecklingsmönstret, visar din forskning. Varför är det så? Vad får kvinnor att vilja bo i ett område?

 -Sällan flyttar man bara för att jobba, man flyttar eller stannar för att leva. Kvinnor i genomsnitt har högre utbildningsnivå än män.

- Forskningen visar att jämn könsfördelning är en viktig faktor för utvecklingsmönstret i en region – det handlar om potentiell fertilitet, utbildningsnivå, attraktionskraften.

Fler brudar ger mer attraktionskraft, högre utbildning och fler barn, alltså! Okej. En annan sak, pendlingen är stor i våra länder har du visat. Är bättre pendlingsmöjligheter en nyckel för kommuner som tappar befolkning? Så att man kan bo i en kommun och pendla till jobb i en annan kommun.

-Ja, tillgänglighet är viktigt. Samtidigt visar studier inom Sverige att tiden är viktigare än själva distansen vad som kommer med pendling. Oftast är 45 minuters restid gränsen för vad människor accepterar.

- En annan sak att tänka på är de krav som arbetsmarknader ställer. Kan man hitta sätt att jobba under sin resetid, kan man jobba på distans? Viktiga frågor för arbetsgivare att fundera över.

Intervjun ovan är som sagt hämtad från Mer nyheter över gränsen

---> Så i områden med en jämn könsfördelning frodas utvecklingen för att vi gillar att hitta en partner och bilda familj och om det är en jämn könsfördelning finns det större chans för alla typer av parbildningar att uppstå. Så med en bra arbetsmarknad med olika typer av jobb och möjlighet att pendla kan detta uppstå.

----------------------------------------------------------------

Nordiska ministerrådet ser de unga kvinnornas flytt från landsbygden

I ett seminarium 2012 arrangerat av Nordiska ministerrådet diskuterades det varför kvinnor flyr landsbygden och hur det påverkar trakten och ifall det är önskvärt att vända trenden. Inför mötet skrev de:

"Landsbygdsområdena präglas av mansdominans, i synnerhet när det gäller arbetskraften. Anledningen till att kvinnorna flyttar är brist på arbetstillfällen och begränsad tillgång till högre utbildning. 

Men det hänger också samman med sociala aspekter som tillgång till förskolor och skolor i närmiljön och det kulturella utbudet. Denna demografiska förändring bidrar till att bromsa den ekonomiska utvecklingen i landsbygdsområdena. Kvinnors bosättning och deltagande är nödvändigt för värdeskapande och tillväxt. Könsmässig balans på landsbygden förutsätter rättigheter som arvsrätt, egendomsrätt, tillgång till krediter och egen inkomst. 

Välfärdssystem, ett anständigt arbetsliv och barnomsorg är också avgörande för att uppnå balans mellan arbetsliv och familjeliv för både kvinnor och män. Många av dessa förutsättningar är redan verklighet i de nordiska länderna genom politisk vilja, lagarbete och breda allianser mellan staten och det civila samhället. 

Likväl märker vi att det är nödvändigt att bedriva en kontinuerlig aktiv politik för att bryta stereotyper och säkerställa lika tillgång till resurser och offentliga medel. Samtidigt måste regelverken utformas så att äkta makar likställs när det gäller förvaltning och intäkter av gårdsbruk och egendomar. "

Nordiska ministerrådet

--- > Det är alltså viktigt att bibehålla den goda struktur av välfärd vi har och all försämring i sjukvård och skolor är ett hot mot utveckling på landsbygden och ett hot att kvinnor undviker att flytta till glesbygd. 

---------------------------------------------------

En myt att bara kvinnor flyttar

Kan det vara så att det inte stämmer att det bara blir män kvar på landsbygden - att det är en gammal sanning och tiderna förändras?

"Ett exempel på en sådan myt, som för övrigt forskaren Susanne Stenbacka har försökt ta kål på, är den om att kvinnor drar och män blir kvar. Stenbacka menar att det finns en liten skillnad mellan kön, men en betydligt mer avgörande faktor för vilka ungdomar som flyttar från landsbygden menar hon är utbildningsnivå. De som vill ha och skaffar sig högre utbildning flyttar i högre grad än de som inte gör det, oavsett kön. Och helt plötsligt har frågan om ungas flytt blivit en utbildnings och arbetsmarknadsfråga snarare än en könsfråga."

Texten kommer från Se landet 

"43 procent av kvinnor mellan 20 och 24 år skulle vilja bo på landsbygden eller i en mindre ort i framtiden. Bland män i samma ålder är motsvarande siffra 36 procent.

Det är ett av resultaten av den attitydundersökning Jordbruksverket låtit Ungdomsbarometern göra. Förutom att dessa unga vill bo på landet vill de kanske också utbilda sig. De stadsungdomar som vill flytta till landsbygden eller till mindre orter är i själva verket de som har allra högst betyg i skolan, visar Ungdomsbarometerns undersökning."

Texten är ett citat från en debattartikel i HD av Christel som jobbar vid jordbruksverket.

--- > Så unga som vill utbilda sig är de som flyttar. Grejen är alltså att nå dem med att det finns bra jobb här där de kan ha nytta av sin utbildning för att de ska flytta hit eller?


--------------------------------------------

Resten då - allt lull-lull?

Tänker på affärer, kulturutbud, barer, uteställen, kurser, föreningsliv, träningsställen och allt annat som hör till livet - inte bara äta, jobba och sova. Det är väl variationen och mängden av det som saknas här, varken ett överflöd av biografer eller kompiskrets finns att välja mellan. Det kan vara avskräckande att ha 90 km till närmaste sjukstuga eller att systembolaget är lika långt bort.

Det är livet mellan arbetsdagen och sömnen som vi kan vara dåliga på att visa att det faktiskt finns alternativ till förutom jakt, fiske, mecka skoter och supa som är ännu en myt om vad lantisar i norr gör innan de somnar.

Vi har faktiskt ett bra kulturutbud tack vare Riksteatern och Länsteatern och samarbeten med konstnärsstiftelsen Ricklundgården. Vi har träffpunkter i byn och vi har fler som vi utvecklar. Det finns träningsmöjligheter både i grupp och ensam.

Fast visst är det så att om jag vill ha något gjort eller få uppleva något är det chans/risk att jag själv får arrangera det eller medverka till att det händer något. Sällan är det att vi kan bara dyka upp på en plats och allt möjligt erbjuds som i en stad där många slåss om varje persons uppmärksamhet till att komma till olika evenemang, klubbar eller träningstillfällen.

Trivseln, lull-lullet, är det som får folk att stanna, inte att flytta hit tror jag. Hittar du rätt så stannar du, hittar du inte det så flyttar du. Så har det varit för mig även i städer, där jag inte hittar mitt sammanhang så stannar jag inte.

----------------------------------------

Hur ska vi locka hit och kvar folk på landsbygden?

Om vi satsar på: 

• differentierad arbetsmarknad så långt vi kan själva
• god samhällsservice
• bra kommunikationer
• aktiv politik för att få fler statliga jobb tillbaka
• lull-lull

så kan vi få en bra grund för både kvinnor och mäns önskan att leva här. Sedan kan vi aldrig få alla att gilla att bo här - det är inte heller meningen men att underlätta för de som vill vore ju kul.

Slutsatsen av det jag hittat på mitt surfande efter forskning och artiklar i ämnet på det allmänna nätet, talar inte om specialtidskrifter för forskningsresultat, verkar tyda på att för att få en levande landsbygd med jämn könsfördelning bör vi satsa på en bred arbetsmarknad.

Om det finns en politisk vilja att hela landet ska leva så bör en hel del statliga jobb flyttas ut igen på landsbygden. 
Däremot tror jag inte att politker eller staten kan rädda oss med bara det utan det krävs rikitga företag och riktiga jobb där drivkraften kommer inifrån varje företagare. Det är dock ett eländigt centraliserat tankesätt både på riks-, läns- och kommunnivå att centralt där blomstrar det bäst. DET är utmaningen för stat, landsting och kommun att ge förutsättningar för glest lokaliserade bolag att klara sig också - inte via bidrag utan mer med ett tankesätt som ger mer rättvisa förhållanden... 

Fast jag ser jobben som bara en liten del av kakan som folk vill ha. De vill ha lugnet, tryggheten och närheten till natur, djur och andra människor som finns här i glesbygden. Vi som bor här måste bli bättre på lull-lullet och fånga upp de nya och få med dem i sammanhang där de kan börja trivas. Då stannar de.

Inte är det just för den blomstrande arbetsmarknaden som drar eller det digra kulturutbudet - vi bör bli bättre på att marknadsföra att vi kan tillfredsställa basbehoven av internetåtkomst, kompisar för hela familjen och affärer med mat och drivmedel SAMT kunna ge dem det de saknar och vill flytta hit för.

Då tror jag kvinnorna kan bevekas - då de vet att de inte blir sittande ensamma hemma då männen hittar sina fritidsintressen - att det faktiskt finns alternativ för de män och kvinnor som inte ser det som höjden av lycka att bränna runt på en skoter eller dra upp fisk ur iskalla nyborrade hål i isen...

Read More

Stressfri vardag i södra lappland

Det finns så många fördelar med att bo på landsbygden att det är svårt att hinna räkna upp dem alla men jag ska göra ett försök att få med några av dem. Vi som bor här vill gärna ha fler grannar så hjärtligt välkomna :)

Välkommen till min lantliga vardag.

Det är nu ungefär sju år sedan vi flyttade upp igen till södra Lappland och gjorde ett aktivt val att bo här i fjällen och landsbygden. Under den tiden häpnar jag över hur få det är som inte gör samma val, flytta från stress och bilköer till lugn och ro.

I vår by Saxnäs har vi bostadsbrist och arbetskraftsbrist. Det finns behov av människor i framförallt restaurangbranschen och ett problem är att om en familj vill flytta hit finns inga hus lediga. 

Vi som bor här har i större utsträckning än vad myten säger valt att bo här. Myten är ju att vi som bor här har bara blivit kvar och de aktiva och driftiga har flyttat stämmer inte här. Det är aktivt som rackaren här. Det är är såklart skillnad på att välja att bo här och att sakna valmöjligheter, det är dock viktigt att gilla läget eller förändra det för att må bra. Livet är för kort för att otrivas eller göra saker på en plats som du inte känner gott för.

Vissa perioder i livet är valmöjligheterna begränsade men då gäller det att jobba för att nå dit man vill och inte gräva ner sig i missnöje för det är verkligen ingen väg mot ett lyckligare liv. Enkelt att säga och svårare att genomföra - jo jag vet.

Livet är aldrig perfekt var du än är om du inte gillar det. Vårt val kanske är ditt värsta val men du som funderar - ge det en chans - du har inget att förlora bara att vinna...

Tomma hus och desperata husjägare

Alla fritidshusägare är välkomna i området, de är viktiga och kära för bygden. Vi har dock ett problem med att fina stora hus blir till fritidshus av en vana. Alla hus som är tomma är fritidshus till de som flyttat härifrån och åker hit en gång per år och kör skoter på påsken och ojjar sig över att det är så liten butik och så gullig byn är. Hur kommer det sig?

De sk hemmanen har en lott i det som heter Allmänningsskogen och det var tänkt att bönderna här uppe skulle få en bit skogsmark längre ner där träden var större och växte snabbare så de kunde få bra timmer och ved mot den knotiga fjällbjörken som finns här uppe. Det var som en backup för att kunna överleva här. Numera har de flesta hemmansägarna flyttat härifrån men får en utdelning av allmänningsskogen årligen istället för att hugga husbehovsved som gör att de gamla husen blir gratis, pengarna från skogen som var tänkt till husbehov finansierar ägandet av husen. Då blir det inte så angeläget att sälja husen och de kan stå orörda generation efter generation - tomma som på när nån vecka om året.

Det ger att de familjer som verkligen vill flytta hit och bo året runt har svårt att finna hus som är av en storlek som rymmer en hel familj som redan står här. De som finns ute på marknaden är oftast små fritidshus och det är inte vad de är ute efter. Vi sa att vi funderade på att sälja huset och vips hade vi tre familjer som hörde av sig och ville köpa, det finns ett enormt sug och ett väldigt litet utbud.

Det är väl bara att bygga nytt?

Jo visst, men det är inte heller så lätt att hitta tomt alla gånger. En bank kan ibland vara ointresserad av att finansiera ett husbygge i Norrlands inland även fast det är i den mer attraktiva fjälltrakten. Så det är en liten uppförsbacke för oss att kunna växa.

Det är sorgligt eftersom det skulle gå att få fler bofasta här med jobb, vi behöver fler.

Fördelarna med att bo glest

Det blir så uppenbart hur stor skillnaden är då vi återvänder till släkten i huvudstaden och får kontrasten kastad i ansiktet. Tänkte på att det som tydligt skiljer en gäst mot en bybo här i byn är om den låser bilen vid affären då den går in, låser du är du inte bofast utan är van att alltid låsa. I stan blir bondlurken av med bilen då den glömmer låsa :)

Om en pryl försvinner här så är det oftast någon som lånat den och lagat den eller att den blåst iväg till grannhuset och de kommer med den senare och undrar om vi saknat något.

Glömmer någon ett bankkort i kortläsaren hojtar vi och lämnar tillbaka den. Det finns en lojalitet och en rättskaffens mentalitet som kan vara kommen ur att vi alltid vet vem du är - att vi är aldrig anonyma. Knycker vi en grej vet vi direkt vem det är för du kan inte gömma dig i en glesbygd för alla är vi kändisar. Så direkt mer ärliga kanske vi inte är - det bara blir så.

Det glesa boendet har också fördelen att det är centralt. Alla viktiga saker finns oftast på en plats och inte på sjuttiofem som i stan. Allt finns på ett och samma ställe, systemet, bussgods, posten, affären, apoteket osv för det är oftast en och samma lokal.

En annan fördel med att bo glest är att det finns alltid plats för ett förråd till. Det är inte ont om plats. Utom i förråden för här sparar vi gärna. Den mentaliteten har gått i arv i generationer för att de flesta här har bodar fyllda med bra att ha saker som kan behövas då det är långt till affären. Det ger att det nästan alltid är någon som har precis det man behöver. Släng ut frågan om en speciell reservdel till något så har nog nån som hör din fråga nång släkting som har nån sån.

Det är också bra sammanhållning när det kommer till att hjälpas åt. Då det är långt till specialbutiker som sagt så frågar vi runt ifall någon behöver något då vi liks är på plassen (i vårt fall Vilhelmina) dvs närmaste centralort.

Nackdelen med den sociala sammahållningen är väl at det kan vara svårt att vara udda för det märks, att få en etikett som lever med dig resten av livet är också lätt vilket inte är kul för alla eftersom vissa etiketter kan man gärna vara utan...

Inga bilköer

En vanlig vardag bjuder inte på bilkö utan morgonpromenad eller morgonskotertur istället i rosaorange soluppgång mellan fjällen. Det är en bra start på dagen som ger lugn resten av dagen.

Rubriken till dagens inlägg är nog lite missvisande för nog finns det stress i en vardag i södra Lappland också. Grejen är väl att flera saker som kan ge stress finns inte här så då är risken mindre att utsätta sig för överdriven stress. Givet är arbetslivet fyllt av stressmoment här med - men vardagen i stort är en lättskött historia i jämförelse med vad jag upplevt på andra orter.

Vi har internet och mobiler, tvapparater och elektricitet så vi får hela tiden koll på vad som händer i städerna via nyheterna men stadsborna får det svårare och svårare att hänga med i vad som sker på landsbygden. Det är synd, mest synd om stadsborna som blir allt mer självcentrerade då de får för lite input från det egna landets glesare delar och identifierar sig mer med New York och London är Årjäng och Vilhelmina eller Abisko. Vi blir allt mer som exotiska och excentriska figurer i periferin.

Jag klagar verkligen inte, jag är så nöjd med att bo här. Det jag beklagar är att så få inte bejakar möjligheten att bo såhär längre. Jag tror inte att jobben är hela sanningen för vi behöver arbetskraft här, det är den mentala bilden vi har av att det är loosers som bor i glesbygd och att staden är det bästa. Jag gillar staden väldigt mycket men inte att bo i. Det är så intressant att se stadsborna hellre trängs i vardagen än på semestern, jag gillar att göra tvärtom :)

Stor kram till er alla, glesbygdare och stadsboende.
Vi behöver allihopa...


B L I   P R E N U M E R A N T
Om du vill få fler tips och berättelser så kan du prenumerera på månadsbrevet så får du en uppdatering vad som är på gång här en gång i månaden. Blir du less kan du lätt avregistrera dig via länken längst ner i varje månadsbrev.

Read More

hej 2015 - längdskidtävling Saxnäs

Hej det nya året 2015.

Det har börjat rätt så bra och hoppas på att resten blir kalasfint.

Ja jag vet - första inlägget är planerat till den 5:e men vill tipsa om:

Imorgon söndag är det längdskidtävling här i Saxnäs men jag fruktar en förkylning är på gång i huset men jag kan ha fel och det hoppas jag verkligen för det blir ju ett antiklimax om vi inte kan vara med. Första start 12:00

Alla är hjärtligt välkomna - ni som inte åker skidor kan hejja på och dessutom kan man åka som motionär och vinna ett fint pris också!

Hoppas vi ses där!

Jag har inte så många mål och riktlinjer detta år fastän jag nästan gått igenom den fina arbetsboken inför detta år. Det jag är säker på är att vara snäll mot mig själv och att det ska ge mig ork att vara snäll med andra runt mig.

Mitt ord för 2015 kan bli SANN. Det för att jag vill vara sann mot mig själv och mina mål och drivkrafter.

Var snäll mot min introverta hjärna
Den här nya insikten om hur introverta hjärnor fungerar har fått en större förståelse för mina brister och reaktioner och med det en större ödmjukhet och lugn. Jag känner att jag inte kommer att vara lika hård mot mig och inte heller lika dömande mot andra.

Photo source: Canva.com

Hittade den här bilden i det program jag använder för bildredigering till bloggen nämligen canva och det var intressant nog om just hur introverta klarar av mycket folk runt sig. Jag måste inse att jag inte orkar med så mycket efter en folkfylld dag och att det är okej att jag inte alltid behöver omge mig av folk. Sambon är tvärtom han tappar energi utan människor kring sig så där har vi en utmaning...

Så med en önskan om god fortsättning och på återseende den 5:e :)

Kram
Camilla

Read More

Vacker morgon mellan fjällen i Saxnäs

Dagens morgonpromenad med hunden gav dessa fotografier av Marsfjällen, Satsfjället och byn Saxnäs... bor på en fantastisk plats!

Ja okej den sista bilden är från solnedgången igår faktiskt men resten är från i morse <3 p="">

Read More

Nysnö på morgonpromenaden i Saxnäs

Fantastisk morgon idag i Saxnäs. Solen lyste svagt och nysnön låg djup.

Trädens grenar var tunga av frost och snö och det såg ut som ett 

sagolandskap denna vintermorgon.

Lite gryniga morgonfoton med lite ljus till dig.

-4 grader och perfekt för en fin start på dagen.

En promenad i detta ger fin energi för resten av dagen.

Read More

VINTERN och Saxnäs är nytt centrum för längdskidåkare

Vintern... det är en fantastisk tid för oss som bor i fjällvärlden... snö och is och massor av möjligheter att vara utomhus på. Vi älskar vintern. Fast ibland kan den dröja så länge innan den kommer...

Vi har haft en fantastisk sommar vilken vi är så tacksamma över. Tror inte jag har upplevt något liknande i mitt 37-åriga liv i sommarväg här uppe. När jag var barn och tittade på sommarlovsmorgon var jag alltid så avundsjuk på programledarna som hade shorts, pratade om att bada och att det var varmt. Jösses. Jag var glad om det fanns löv eller någon blomma till midsommar eller om jag lyckats få någon slags nyansskillnad på min vita hud innan skolan startade igen.

I år var det sommar på riktigt även här.
Fast nog var Bobo vår hund inte ensam om att längta efter lite svalka och snö mitt i värmen...

Så nu när isarna äntligen börjar lägga sig i vikarna och pimpelspön tas fram och skridskor slipas och skidor vallas känns det HÄRLIGT!

Så stolt!

Ikväll har mitt hjärta nästan hoppat sönder av stolthet över Saxnäs och våra eldsjälar - att de fått lite cred i media.

I ett annat inlägg har jag skrutit om allt arbete som görs här i dalgången av alla fantastiska krafter och hur mycket det krävs av så många för att kunna ha bra skidspår och skoterleder.

I det regionala nyhetsprogrammet kunde vi se och höra följande SAXNÄS NYTT CENTRUM FÖR ELITÅKARE

Citat från SVT:

"Just nu är polska juniorlandslaget i Saxnäs, liksom Åsarna IK och Piteå Elit. De har tillgång till mer än tre mil spår, för både klassisk åkning och fristil.

– Vi fick tips om Saxnäs av en som bor i trakten, och vi blev förvånade när vi kom hit - över hur fina skidspåren och boendet är. Allt är perfekt, tycker Adam Kwak, tränare för polska juniorskidlandslaget.

– Det här är svårslaget i Sverige idag, med långa spår och fin kondition på löporna, säger Piteå Elits tränare Sven-Erik Pajala."

Det är dock inte bara en slump eller tur. Det är hårt arbete sedan många år med planering och inköp av utrustning, sponsorer och nattarbete med att skotta snö. Dessutom lite tur med snön och goda kontakter...

Tack.

Read More

Snö, skidspår och hårt arbete i Saxnäs Marsfjäll Lappland

 Det är det här jag är ute efter:

Alla FOTOGRAFIER på dagens inlägg är från: https://www.facebook.com/saxnasspar

nämligen Finfina skidspår!

...meeeen för att få det krävs...

...skotta SKOTTA skotta sent på kvällen...

... pista, trampa, dra spår...

...ändå mera trampa pista dra spår...

...åsså allt arbete på barmark med att klippa gräs och buskar, gräva diken och bygga broar...

Det är med stor tacksamhet jag köper spårpass för vintern och bidrar till att alla krafter kan göra dessa fina spår möjliga för mig, turister och andra bybor och professionella skidåkare.

Samma sak gäller för skoterlederna, det är en *&#%"¤ massa jobb med att hålla schysta skoterleder också.

Tack alla som gör det möjligt! 

 --------------------------------------------------------------------------------------

Mer information om skidspår och skoterleder i Saxnäs besök:

https://www.facebook.com/saxnasspar

 --------------------------------------------------------------------------------------

Foto: Åza Nejne Klimpfjäll

Samma sak gäller de alpinabackarna... här rensas de äldsta nedfarterna i Klimpfjällsbacken fri från sly av tillresta hjälpsamma och engagerade bybor.

Jag är så glad att se engagemang och glädje för det fina vi har här - att kunna röra oss i naturen :)

Tack och välkomna till Kultsjödalen - Saxnäs och Klimpfjäll - snösäkra och vänliga fjäll :)

Read More

Ikväll är det Saxnäs IBF medlemsmiddag

Japp - medlemsmiddag på Marsfjäll mountain lodge för Saxnäs idrotts och bygdeförening ikväll.
Medlemmar får reducerat pris på pizzabuffen - alla kan bli medlem på plats!

Välkomna!

Read More

En vanlig höstdag i Marsfjäll Saxnäs

 

Hemmablind

Det är det lätt att bli. Då kan det behövas att lyfta blicken från fötterna och se sig omkring och upptäcka allt det magiska runt en. Bor du som jag på världens vackraste plats är det inte svårt att få ny energi till vardagen genom att blicka ut över nejderna.

Gör du inte det kanske du behöver åka hit ett tag. Även ett kort besök kan fylla på rejält med fjälluft och sinnesro.

Äventyr i vardagen

Vardagsäventyr är enkelt att uppnå här. Det här är en vy bara några minuter bort med bil från Saxnäs mot Grytsjö och Marsliden. Vi skulle bara ut och testa GPS:en för hunden för att se om den funkade ok och om hunden vågade sig iväg på lite längre turer på tre man hand ute i skogen.

Då bara finns den här vyn där. Mitt vardagen. Mitt i bara. Det är lyx. Vardagslyx och vardagsäventyr.

Read More

Klimpfjälls IIF 40 år firande idag

Hipp hurra vi har en 40 åring till i Kultsjödalen nämligen Klimpfjälls idrotts och intresseförening har blivit nästan medelålders.

Så idag kan du mellan 11- 15 få kaffe och tårta, gå på loppis, tipspromenad och diverse utmaningar för knopp och kropp.

Är du segare än så kan du dansa till Ebenholt slappers på hotell Klimpfjäll 21-01 också.

Så seru du får bege dig västerut till Klimpfjäll helt enkelt.

Read More

Träna i Saxnäs + Julmarknad i Saxnäs 2014 - har du förslag?

Prova på vecka i Saxnäs med träning

Jag är pepp på att denna vecka kör träningen igång i Saxnäs med en provapåvecka där vi alla får hoppa in i mån av plats och testa gratis de olika passen.

Den nyinflyttade Hanna kör igång med att få oss soffpotatisar att vara i fin form till jul lagom till att föräta oss på julmaten för att sedan trimma bort det igen efter nyår - eller ;)

Så inga ursäkter (jag har flera) kl 18.30 - 20  denna vecka så kör vi...

Ring Hanna på 070 270 50 96 om du vill veta mer eller gå in på www.medborgarskolan.se

Julmarknad i Saxnäs 22 november 2014

Den 22 november är det julmarknad i Saxnäs som vanligt helgen innan första advent.
Nu spånar företag och föreningar på vad de ska bjuda på till alla gäster som kommer och hälsar på denna fina dag.

Har du några förslag?
Tveka inte utan hör av dig till byns anläggningar, affären eller hit så vidarebefordrar jag det till den som ska ha det.

Vi behöver alltid hjälp att utvecklas och för att få nya roliga saker att hända måste en idé födas först.

Tack på förhand!


----------------------------------------
Idag är det traditionell hummerpremiär - någon som äter hummer?
Jag är inte så värst flitig på det i alla fall...

Read More

Lule Gäjno terränglopp - aktiv landsbygd

Helgen som gick hade ett av de stora evenemang som området kring Marsfjällen har nämligen den numera årliga jakt- och fiskemässan vid anläggningen Marsfjäll Mountain Lodge, Saxnäs. I år var det premiär för terrängloppet LULE GÄJNO som sponsrades av Gainomax sportdryck och bars. Det är ett av flera exempel på hur aktiva eldsjälar i glesbygden fixar det de vill ha på egen hand.

Det är inte unikt för landsbygden att det finns eldsjälar men det unika är att när man är så få på en plats så gäller det att anordna det man vill vara med på själv för det är ingen annan som gör det. Terrängloppet Lule Gäjno har arrangerats av Saxnäs idrott och bygdeförening på pappret men de aktiva kom från i princip alla föreningar som finns i området som handlar om sport. Medlemmar i KIIF och KAK, Klimpfjälls idrotts och bygdeförening och Klimpfjälls Alpina klubb, var med också.

Nackdelen är att det finns ju så många intressen och så få människor att det hela tiden blir samma personer arrangörer vilket både är lärorikt och kul men det sliter ju på en varje gång som dessa saker ska fixas då det är samma personer som drar på högtalare, tält, prisinsamling och tusen andra saker.

Tuff terräng
Lule Gäjno är ett lopp på 5 km i oländig terräng med stenar, geggamojja och tuff stigning. För vuxna är sträckan 5 km och snabbast hittills var en tid på 24 minuter. Barn och ungdom springer en bana på 1 km som bland annat hade en liten bäck att ta sig över.

Denna dag var en särdeles lyckad dag med massor av deltagare fastän det var den allra första gången loppet kördes och att det är svårt att nå ut med information till alla man vill nå även fast det finns internet och sociala medier.  Så kul att så många unga var med och kul att humöret var på topp trots regnet.

Denna gång var jag inte alls aktiv, bara på pappret mest, hade bara en pluttig funktionärsroll och varit med på ett enda möte men jag ser ju att det är samma människor som gör sakerna hela tiden. Så är det och det är inget konstigt i det och jag vill INTE på något vis dra över en skämskudde på andra - de har ju inte intresset av att arrangera. Det gäller att vara enträgen, slitstark och engagerad för att få det man vill ha i glesare bygd. Vi vill gärna att våra barn och ungdomar lär sig och uppskattar att röra på sig och vara i naturen och då är det bara att vara en bra förebild själv annars går det år skogen.

Tack till alla fantastiska löpare, arrangörer och besökare.

Nästa år hoppas vi på en fortsättning och ännu fler och mer :)

Read More