Visar inlägg med etikett ekologiskt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett ekologiskt. Visa alla inlägg

måndag 19 januari 2015

Sluta köpa onödiga saker - köphets och moralkakor

Det är ett hett ämne att fundera över köpvanor och snabbt kan du anklagas för att moralisera över andras inköp. Det är lätt att få andra att känna irritation och få dem att tro att du pekar ut dem då du talar om hur du tänker göra för att minska inköpen.

Det är inte lätt att ifrågasätta konsumtion när hela vårt samhälle är uppbyggt på just konsumtion och att det är fint att handla mycket. Orsaken till att jag tar upp frågan är att jag tror att jag klarar mig utan massor av saker som jag har och för att jag verkligen inte behöver nya saker - det är ett påhittat behov. Det behovet kostar dels pengar för mig och dels tar upp tid jag kunnat använda till annat mycket roligare.




Lyckliga av att handla grejer?

Forskning visar att du blir lycklig av att handla, kortsiktigt och långsiktigt. De som var mest nöjda var de som handlade saker som gick till välgörenhet och de som lade mest pengar på mat. Det tror forskarna beror på att vi umgås över mat och det ger välbefinnande inte bara av just köpet utan även av det som sker kring det dvs umgås över en bit mat. 

De som köpte tex. ett par jeans blev också lyckliga men det gick över snabbare än för de som handlade välgörenhetssaker eller mat.

Att köpa saker ger ofta en kortvarig lycka som sagt och likaså långvarig ifall det du köper ger dig möjlighet att göra något du tycker om tex köpa ny utrustning till en sport du gillar. Varför kan en köplycka bli kortvarig då?




När du fått något som du vill ha så är ju nöjd men sedan höjs din nivå för att bli nöjd igen och du behöver något nytt, större, bättre och så vidare för att så samma rus igen. Därför kan din lycka från shoppingen bli mer kortvarig än du först trodde.

Prylar kan ge stress

Prylar vi har handlar ger oss glädje då v köper dem men sedan kan de ge mindre lyckliga känslor i vardagen då de ska hanteras och tas om hand.

Andra forskare har sett att kvinnor i första hand får högre stressnivåer i kroppen då de ska ta hand om saker, röja i förråd osv än då de inte behöver ta sig an grejer. Varför män inte fick denna förändring är oklart... 

Prylar tjuvar tid av oss inte bara att den tid du lagt ner för att tjäna pengar används i den sekund du handlar upp pengarna du behöver även ta hand om sakerna, laga dem, se till att de inte stjäls och oro för att det ska bli fel på dem och lägga dem tillbaka på sin plats eller gräla om var den är någonstans...

Vi har en trygghet i att samla, vi är som ekorrar som spar inför sämre tider men inte i pengar på banken utan i prylar. Svenskarna har mycket skulder jämfört med andra jämförbara länder och vi handlar gärna för skojs skull - inte direkt för att vi verkligen behövde en sak. De elektroniska pengarna har mist sitt egenvärde lite, vi ser inte pengarna i sig som något att värdera utan det är vad vi får ut av att använda våra pengar som är värt något. Det är status att kunna handla, det är fint att ha nytt.

Moraliskt motstånd mot shopping

Samtidigt har vi en moralisk trend som säger att vi bör värna om miljön och att återanvända är bra. Det är inte lika fult att ha lagade kläder eller att köpa på andra hand för även de med pengar kan tycka att det är värt att slippa kemikalier i nya kläder och köper bara urtvättade kläder som inte har dessa kemikalier kvar i sig. 

Just kläder har fått en trend att tex låna sina kläder genom klädbanker och att ärva kläder är inte lika fult som det var tidigare. Vi har inte samma behov av att visa med kläderna hur rika vi är utan väljer andra sätt att visa status och välstånd.


Ett år utan att handla eller stor utrensning

Flera personer har valt att inte handla en enda grej under ett år och lägga tid och pengar på annat. En kvinna som var ensamstående kunde under 2010 spara 10 000 kr per månad och kunde sedan lägga om taket utan att ta lån. Då är det verkligen vettigt att ta ett köpfritt år.

Andra uppskattar tiden de får över mest, den som annars skulle ha hamnat på köpcentrum och i köer och i returköer. 

En rejäl utrensning är något som aldrig är fel, tre av fyra hushåll i USA som har villa kan inte köra in bilen i garaget för det är fullt av prylar. Vi har det så också. Det är dags för operation utrensning. 

Eva Maria Karlander har testat att göra en genomgång av sitt hem och röja, slänga och ge bort det mesta och efteråt kände hon en stor lättnad läs mer om det HÄR

Vill du gå ALL IN och få stopp på alla sopor får du inspiration här hos ZERO WASTE HOME
den familjen har bara en liten burk med skräp per år - allt annat komposteras eller återvinns. 
Fantastiskt.

Mer i ämnet kommer nog för jag har påbörjat utrensning nu - ska kolla Eva mrias tips nedan och göra verklighet av dem förhoppningsvis allihopa...





SÅ KOMMER DU IGÅNG MED UTRENSNINGEN AV DITT HEM
  1. Bli en vinnare. Gör en lista över vilka vinster du hoppas uppnå tack vare utrensningen. Exempelvis: ditt hem blir lättare att städa, du kan ta emot spontana besök utan att bli stressad, du får ny energi som kan användas till umgänge och nya intressen.
  2. Stryp inflödet. Tacka nej till reklam på brevlådan, i mejlen och mobilen. Skriv en svart lista över de impulsköp du brukar göra.
  3. Sätt gränser. Välj avgränsade projekt så att du känner att du blir färdig. Fokusera först på rummen där du vistas mest – kök, vardagsrum, sovrum. När dessa ytor frigörs kommer du att bli motiverad att fortsätta med andra delar.
  4. Kolla klockan. Planera in tid för utrensningen. Välj en tidpunkt som passar dig och din energi, exempelvis en timme varje söndagsförmiddag.
  5. Pausa från prylarna. Om du har svårt att skiljas från dina ägodelar – satsa på mellanförvaring. När de stått ett tag inser du kanske att du inte alls behöver dem.
  6. Tänk på tanken. Många människor har svårt att göra sig av med exempelvis presenter eller arvegods. Men det är ju tanken bakom gåvan som räknas, och den kan man skriva ner och bevara.
  7. Förvara funktionellt. När var sak fått sin plats blir det betydligt lättare att hålla ordning.

Ur ”Rensa ut & lev lättare, en smart guide till ordning hemma” av Eva Maria Karlander.


Källor & mer att läsa i ämnet:

http://www.dn.se/insidan/vi-hittar-lyckan-i-shoppingen/
http://www.dn.se/insidan/att-samla-pa-sig-saker-innebar-en-trygghet/
http://www.becomingminimalist.com/buying-stuff-wont-make-you-happy/
http://www.dn.se/insidan/tid-och-kompetens-trendigare-an-pengar/


måndag 12 januari 2015

Minska dina matkostnader med 30%

En tredjedel av all mat som produceras i världen för människor går rakt i soporna. I Sverige och övriga höginkomstländer står hushållen för den största delen av matsvinnet. Du kan med några enkla tips ändra ditt slängbeteende och spara 30% av dina matkostnader.

Hur mycket som slängs varje år i våra hem är svårt att räkna ut men 2011 uppskattade dock FN matsvinnet per person i Europa och USA till 95-115 kg/år. I Afrika (söder om Sahara) och Sydostasien är motsvarande siffra ungefär 6-11 kg/år. 

Varför är det så och hur påverkar det vår värld?
Kan vi göra något åt det?





Det blir svinn i varje del av matproduktionen och för varje mellanhand så försvinner lite av maten pga transportskador och liknande. Det gör att det är svårt att räkna ut exakt hur mycket som vi konsumenter sjabblar bort och vad som producenter, grossister, matbutiker och transporter lyckas förstöra. Värst svinn har grönsaker och bröd där 30-50%  blir sopor enligt en brittisk undersökning. 

En tredjedel av svenska hushålls matsvinn beror på att vi misstolkar bästföredatummärkningen och slänger bort mat i onödan som kunde gå att äta utan problem. Du kan alltså minska dina matkostnader med över 30% ifall du äter maten som är okej men har gått över tiden istället för att slänga den.

I Sverige lyckas vi ordna 1,2 miljoner ton matavfall per år vilket är lika mycket som tre procent av våra utsläpp av växthusgaser. Om vi får ner matsvinnet så blir det en vinst för klimatet iom mindre påverkan, att vi behöver mindre konstgödsel, energi till transporter osv. 



D E P P A   I N T E   I H O P   -  VI KAN FIXA DET HÄR!


Planera bättre och ät rester

I restaurangbranschen kallar de en meny med anpassade rätter där det går att använda rester från gårdagen till mat nästa dag för en "meny som äter upp sig själv" - dvs om inte all kokt potatis gick ut till gästen kan den hamna i en gratäng eller potatissallad nästa dag och det blir minimalt med svinn. Bra för både plånbok och miljö. 

Du kan också göra så hemma. Köttbitar och grönsaker från dagen innan kan hackas ihop och bli pyttipanna. Resterna från den blir matlåda till jobbet. En låda i frysen kan vara ett tips där du slänger ner småbitar av kött och grönsaker och när den är full lagar du till den där pytten.



Håll koll

Ta och gör en veckoplanering och skriv upp vad du har hemma och vad du behöver köpa hem för att klara av att laga den planerade maten. Planera för din mat ska utgå från det du har hemma redan och bygg kring det. 


Ett sätt att få den mat vi köper hem att hålla längre, är att förvara den i rätt temperatur. Grönsaker som blomkål, broccoli och lök mår till exempel bäst av att förvaras i +2-5°C, medan gurka och tomat vill ha det lite varmare, cirka +12-14°C. 

Men hur många av oss vet egentligen hur kallt eller varmt vi har det i kylskåpet? Testa och lägg en termometer på olika platser i kylskåpet så inser du att det är kallare på vissa ställen än andra. Förvara sedan mjölk, kött och fisk där det är kallast. Frukt och grönt mår bättre där temperaturen är lite högre. Rekommenderade temperaturer för kyl +2-5°, sval +6-12°, frys -18° eller kallare.


Lita på dina sinnen och var positiv

Det har blivit så att vi är vana att inte behöva tänka själva när det kommer till mat, det står på paketen hur mycket, hur länge och till vad vi ska äta tillaga och förvara dem. När vi sedan står där med en vara som bäst före har passerats så är vi ovana att veta hur ska det smaka då, eller lukta eller se ut ifall det är ok att äta? 

Äsch bäst att slänga så vi inte blir sjuka jag går och köper en ny istället. Är det så du tänker? 

Ja gör det det är inte konstigt - jag gör så ibland, men det är något vi bör ändra på - våga smaka och känn efter före du slänger.  Det är även något bra att vara positiv till mat som har kort datum i affären, var inte rädd för det utan hjälp till att minska matsvinnet och köp den ändå - det går att frysa in rätt många varor och då fryser du ju tiden för maten ett tag och hinner planera vad du ska göra med den.


Ät rester

Ja det är väl enkelt - ät upp dina rester. Jag ska klura ut några fler måltidstips än pyttipanna till månadsbrevet - mest för min egen skull men lite för din med så kan vi hjälpas åt och minska vårt matsvinn det här året - okej?



Få tips om maträtter för dina rester - BLI PRENUMERANT
Om du vill få fler tips och berättelser så kan du prenumerera på månadsbrevet så får du en uppdatering vad som är på gång här en gång i månaden. Blir du less kan du lätt avregistrera dig via länken längst ner i varje månadsbrev.

Imorgon tisdag den 13 januari kommer nyhetsbrevet ut och då kommer fler tips om hur du kan minska ditt matsvinn med tex bra recept.




Faktakällor:
”På väg mot ett Sverige med mindre matsvinn”, Livsmedelsverket, 2014
”Global food losses and food waste”, FAO, 2011
”Hållbar konsumtion av jordbruksvaror”, Jordbruksverket, 2009
“Klimatfrågan på bordet”, Formas Fokuserar, 2008


fredag 9 januari 2015

DIY: Fixa väska av en t-shirt

Du behöver inte sy ett enda stygn idag - du behöver bara en gammal t-shirt och en sax - för att kunna göra en t-shirtväska. Det är enkelt och och kul även för barn i alla åldrar som kan knyta en knut. Den är bra till grönsaker eller leksaker - vad som helst faktiskt!

Texten på bilden kan tolkas olika - att det är inget att sy = dvs inget att bry sig om att göra eller inget att sy att = det behövs ingen sömnad - den senare är rätt ;)
Du får sy om du vill men det behövs inte...





DIY: Återanvänd en gammal t-shirt till en väska 


VAD BEHÖVER DU?
- en t-shirt
- en sax






HUR GÖR DU?


1.

Klipp av ärmarna och klipp en rund bit så du får bort mudden kring halsen. 

Det du klipper nu bestämmer hur stort hålen blir i dina handtag på väskan, jämför med en väska du har ifall du är osäker på hur djupa du vill ha hålen. Klipp lite till att börja med och klipp större tills du är nöjd ifall du vill testa dig fram.




När du har klippt klart ska det se ut ungefär som på bilden ovan. Ju större du klipper hålen ju längre blir handtagen och desto mindre yta får själva väskan du kan stoppa ner saker i. Bra att komma ihåg så att du inte bara får en väska med handtag och inget rymms i den ;)

Det kaaaan ha hänt mig nån gång - kanske :)


2.


Nu ska du klippa fransar längst ner på t-shirten. Klipp dem några cm långa så att du lätt kan knyta dem i dubbelknutar sedan. Ungefär 3-4 cm kan räcka. Klipp längs med hela nedre delen av t-shirten genom båda lager.





3.

Vänd på tröjan ut och in och börja knyt knutar, heslt dubbelknutar så att inte botten av din väska helt plötsligt öppnar sig när du fyller den med saker.
Knyt läng med hela den nedre kanten, har du ojämnt antal fransar så klipp och dela en frans så du kan knyta alla i varandra.








4.
Vänd tillbaka tröjan så knutarna hamnar inne i väskan. Du har nu din färdiga väska som du kan fylla med bra saker.





5. EXTRA
Om du vill kan du klippa hål i själva väskan som jag har gjort på min och då får du vika tyget dubbelt och klippa så får du hål mitt på tyget. Klipp i raka led över väskan och klipp gärna hålen omlott nästa varv så du har hålen ovanför en bit helt tyg osv. Annars kan din väska bli ostabil och lätt gå sönder.




ELLER

Klipp längre fransar typ 6-7 cm och knyt dem på utsidan av väskan så har du dekorativa fransar längs hela nedre delen av väskan. Trä på pärlor på fransarna och knyt så har du ändå mer dekoration.





Fin till stickning eller grönsaker

Bra väska till grönsakerna så slipper du trista i plast!
Den här gjorde jag av en barnt-shirt och tar du en vuxens t-shirt så blir det en större väska. Den här barnstorleken kan vara perfekt som stickväska, lagom att ha garnnystan i då du står och stickar!




MISSA INTE ANDRA DIYTIPS

Om du inte vill missa liknande inlägg här på bloggen så prenumerera på månadsbrevet så får du tips om fler och de som varit här på bloggen under månaden.



måndag 5 januari 2015

Tre miljösmarta matval


Vi börjar året med att välja tre miljösmarta matval som hjälper dig och miljön till ett mer hälsosamt matår. Det är bara början - du kan göra så mycket mer om du vill men dessa tre är en finfin start som håller i längden ifall du känner att det är precis vad du orkar med.

Det kan kännas övermäktigt att göra allt rätt hela tiden men tre saker kan vara schysst att börja med, det är bra varje liten sak vi gör - det är ett bra steg.



Tre tips för ett miljösmart matår 2015


 1. Välj vegetariskt oftare

Det går åt mycket mindre energi och mark för att göra ett kilo grönskaer än ett kilo kött. Förra året lärde jag mig att 40 kg kött är okej i veckan och det är ungefär vad Livsmedelsverket säger "intag av 100 g köttråvara samt knappt 40 gram charkprodukter (ca 50% köttråvara) bör ge ett balanserat näringsintag i kombination med en i övrigt varierad kost"

Du kan testa att b
yta ut kött minst en gång i veckan till bönor, ärtor, linser som ger dig proteiner och mineraler ändå som tex kidneybönor eller kikärtor. Det fungerar ifall du vill leva länge såsom de i Japan gör.



2. Lukta smaka innan du slänger

Det står BÄST FÖRE inte ÄCKLIGT EFTER på paketen med mat i affären. Är det några dagar över tiden så blir inte maten automatiskt äcklig utan smaka och lukta istället. Du kan spara mycket pengar och miljö genom att äta upp istället för att slänga bort.



3. Handla utan bilen

Om du handlar till fots eller med cykeln istället för med bilen kan du med gott samvete köpa någon mat som åkt en bit till affären. Dina korta resor med bilen gör mycket för miljön på det negativa kontot så varje gång du låter bli så är det toppen. Behöver du absolut bilen för att kunna handla mat så slå ihop flera ärenden på samma resa istället så blir det färre resor ändå.









söndag 4 januari 2015

Om det här med tillväxt...

Om det här med tillväxt...

Läste idag en intressant debattartikel av den moderate politikern Johan Hultberg om hållbar konsumtion som jag tycker innehåller mycket bra saker. Han förordar:

Kunskapsoffensiv för smart konsumtion
Främja ökad livslängd på produkter
Handeln måste ta ett större ansvar




Däribland fanns tanken om att se över hur momsen läggs på varor som har lågt värde i pengar och därmed enklare kan säljas och återanvändas tex andrahandskläder. Vilket är mycket bra att göra.

Det jag funderade på vad dock hans slutord:

”Moderat miljö- och klimatpolitik handlar om att bekämpa utsläpp och annan negativ miljöpåverkan. Inte om att bekämpa vare sig bilar eller konsumtion i sig. Här i ligger en viktig politisk skiljelinje mellan Moderaterna och exempelvis Miljöpartiet som har kongressbeslut om att bekämpa ekonomisk tillväxt. Som moderat är jag övertygad om att tillväxt är en förutsättning för att klara våra stora miljö- och klimatutmaningar. Tillväxt är enkelt uttryckt summan av våra framsteg och utan tillväxt får vi inte fram resurser att investera i utbyggnaden av järnvägen eller i mer forskning. Vår tillväxt måste dock vara hållbar. Det förutsätter en hållbar konsumtion. En smart konsumtion. ”

Jag var intresserat att läsa det för jag har inte uppfattat att MP ska bekämpa ekonomisk tillväxt. Därför kollade jag upp det och upptäckte att MP har skrivit in i sitt kongressbeslut att ”Utveckla ett ekonomiskt system som inte bygger på tillväxt”

I det läser jag inte in att MP ska bekämpa ekonomisk tillväxt utan snarare hitta alternativa lösningar till vår rådande norm om tillväxt som lösningen på alla problem. Fast det är klart om man som Johan Hultberg anser att tillväxt, antar han menar ekonomisk tillväxt, är en förutsättning för att klara klimatutmaningarna kan ett alternativt system till det vara ett hot och ett sätt att bekämpa det som han baserar hela sin världsuppfattning på.

Jag är inte en aktiv eller passiv medlem i miljöpartiet och argumenterar inte i sak för det partiets skull utan alla mina åsikter och formuleringar är helt mina egna så belasta inte MP för dem... jag bara blev fundersam över hur debattören kunde se på MP:s kongressbeslut så som han gör.

Från mitt synsätt är det våra ramar som är fel, vi har byggt upp system som baseras på falska förhoppningar om en ständigt ökande tillväxt och nu ser vi bekymren som följer av att vi inte gjort vad ordet EKONOMI egentligen betyder nämligen HUSHÅLLNING.

Ja jag menar våldsamma bränder i Australien, dåligt med snö i alperna så Åre får ta slalomtävlingar, översvämningar varje år i låglänta sydliga länder osv...

Det är givetvis mycket mer omfattande och svårt att kunna ändra hela vårt ekonomiska tänkande än att styra om konsumtionen till bara ecochica varor och tuffa på som vanligt. Däri ligger hatet och kritiken mot miljöpartiet från mest allianspartierna och sd. Alliansen och sossarna, vänstern och sd har dock alla en helt annan syn på helheten än MP vilket är intressant. Fi vet jag inte var de står i den frågan.



Tillväxt som vi känner den - är ett minne blott


STAFFAN LAESTADIUS som är professor i industriell utveckling vid KTH beskriver det här som jag försöker skriva mycket bättre än vad jag någonsin kan komma nära, nämligen:
”Problemet är att den nuvarande ordningen numera varken levererar tillväxt eller sysselsättning. Och när den levererar tillväxt så baseras den på ökade insatser av fossila bränslen. I tvåhundra år har mänskligheten i absoluta tal trendmässigt ökat användningen av energi i allmänhet och fossila bränslen i synnerhet. Det är oljan och kolet som smörjer ekonomins tillväxtmaskineri och som ligger bakom en mycket stor del av produktivitetsökningarna.”


Han fortsätter:

”Utmaningen för alla gamla industriländer, och för många av de snabbväxande u-länderna, är att ersätta en tillväxt som baserats på en treprocentig årlig ökning av fossila bränslen med en tillväxt som i absoluta tal reducerar fossilbränsleanvändningen i samma takt. Det har vårt politiska system ingen erfarenhet av och våra ekonomer saknar den teoretiska beredskapen: energiåtgången har aldrig ingått i teorins produktionsfunktioner, när energianvändningen ökat har den bokförts som ökad arbetsproduktivitet. ”

Lite senare skriver han:

”Tillväxt – som vi hittills upplevt den– är således inte en lösning på problemet; tillväxten är problemet. Lösningen heter omvandling. Vi står inför en nödvändig strukturomvandling av industri och livsstilar. Ingenting säger att denna strukturomvandling måste skapa färre jobb eller sämre livskvalitet. Personligen tror jag att jobben kan bli fler (och arbetslösheten lägre) utan att bli sämre och jag tror att levnadsstandarden kan bli högre – om än baserat på mindre fossila bränslen och på färre kilon att släpa hem efter shoppingronderna. Men då måste det politiska systemet ”leverera” förutsättningarna i form av nya skatter och nya regler. ”

Han avslutar sin debattartikel med att skriva:

”För att få fart på omvandlingsprocessen, för att övertyga de medborgare som känner sig hotade och för att skapa incitament för de företag som ligger i startgroparna för att lansera kretsloppsvänliga systemlösningar krävs att det politiska etablissemanget överger sitt mantra, dvs ropen på tillväxt, och fokuserar på omvandling. Det kommer att kräva mycket omtänkande och tvinga fram en ny politisk retorik: föreställ er ett partiledartal – eller en budgetproposition – utan ordet ”tillväxt”.

För all del: vi behöver inte ge upp föreställningen om tillväxt. Som ekonomipristagaren Kenneth Arrow och IPCC:s grundare Bert Bolin med flera skrev för snart 20 år sedan i tidskriften Science (se fotnot): ekonomisk tillväxt är i grunden, och på lång sikt, endast möjlig inom ramen för vad biosfären tillåter. För närvarande är vi snabbt på väg utanför de ramar som planeten sätter – då är det kursändring som ovillkorligen gäller, det vill säga strukturomvandling.”


Därför gråter jag blod

Därför kommer jag att hela tiden gråta blod då jag hör politiker skrika åt miljöpartister att de är enfaldiga, naiva och totalt overklighetsförankrade då de vill se ett ekonomiskt system som inte bygger på ekonomisk tillväxt av den sort vi har idag. Om än väldigt välformulerat.

Jag är inget övertygat fan av MP i alla lägen men just nu är de det minst dåliga alternativet ända tills andra partier kan släppa sargen och se det liiite större perspektivet.

Hade vi människor vett att använda mer än 10% av våra hjärnor tror jag att vi hade kunnat lösa vår generations största utmaning. Just nu är jag rädd att det är kört.

Jag är inte bättre än någon annan på att rädda jorden, jag gör absolut inte alltid rätt utan väljer massor av dumma saker som inte får varken miljö eller klimat att må bättre. Däremot tror jag att jag kunde göra så mycket mer ifall jag fick signaler om att mitt lands riksdag och regering verkligen satte detta i första rummet och lade prestige och taktik åt sidan.

Just nu ser jag inte att nästa klimatmöte kommer att få skarpare skrivningar, att rika industrialiserade länder ta ansvar eller att svenska politiker slutar säga att det är bättre att satsa på miljön där det ger bäst effekt som i andra länder för vi är så duktiga redan för vi källsorterar lunchlådan i riksdagsfiket.

Så för att göra det lilla jag kan ska jag lägga ut här på bloggen de saker jag kan just nu för att förbättra för mig, klimatet och framtiden...



Källor:


Johan Hultbergs debattartikel i Aftonbladet

Staffan Laestadius debattartikel i Svenska dagbladet


torsdag 25 december 2014

25:e: Ljus och hälsa, ljus och miljö

I juletider gillar vi att tända levande ljus och då ökar bränderna rejält eftersom vi inte är vana vid att hålla koll på levande lågor så speciellt mycket längre. En annan aspekt om ljusens påverkan har seglat upp sedan norska folkhälsoinstitutet har jämställt att blåsa ut ett värmeljus med passiv rökning.

Vad är det som händer med oss och vår miljö då vi använder ljus?
Hur ska vi göra då vi vill ha ljus och ha hälsosamt hemma och för miljön?




Cancerframkallande och brandfarliga värmeljus
Värmeljus vi köper i affärerna är oftast gjorda av paraffin som är en rest från oljeindustrin och är billig. Vid uppvärmning avger paraffin cancerframkallande ämnen som toluen och bensen därför att värmen från lågan inte är varm nog för att förbränna dessa molekyler så sticker de ut i luften istället.
Det är med andra ord viktigt att ha bra ventilation där man använder paraffinljus. Om inte detta skulle räcka så ger paraffinvärmeljusen även koldioxid som påverkar klimatet när de bränns. Värmeljus av aluminium innehållande en ljusmassa av paraffin bidrar enbart i Sverige till ett koldioxidutsläpp motsvarande 30 000 normalstora bensinbilar.

Ännu en risk finns: paraffinljus kan bli överhettade och börja brinna. Det betyder att värmekoppen kan bilda en låga uppåt 1 meter om hela koppen får fart. Elden skall helst kvävas för häller du på vatten så sprids oljan och branden kan bli värre.


Välj stearinljus
Ett sätt att slippa allt detta är att välja värmeljus av stearin. Stearinljusen är svårare att hitta, dyrare men du slipper risken för överhettning och de cancerframkallande ämnen som paraffinljusen ger.

Dock kan stearin tillverkas av palmolja som är ett problem för miljön och de områden där det pågår palmoljeutvinning. Om stearinet tillverkat av palmolja ska du leta efteren "RSPO" (Roundtable on Sustainable Palm Oil)-stämpel eller en miljömärkning för då är det bästa möjliga palmolja som använts.


Sot och partiklar från alla ljus
Sot och partiklar av levande ljus får du dock oberoende av om det är paraffin eller stearin. I en artikel i DN står det följande:

”På tio minuter ger ett tänt stearinljus 300 000 minimala sotpartiklar per kubikcentimeter i ett rum, enligt ett test av miljöingenjör Kåre Press-Kristensen. Det är sex gånger mer än vid Danmarks mest trafikerade väg.

– Det beror på att föroreningarna stannar inne i rummet, om det inte finns skorsten, säger han till Danmarks radio.

Men stearinljusens partiklar är lätta i jämförelse med motorgaspartiklar. Vad som är mest hälsovådligt är oklart. Att studera effekterna av stearinljusens utsläpp anses vara svårt eftersom det saknas jämförelsegrupper som aldrig exponeras för levande ljus.

– Vi vet att motorgasexponering är skadlig, det ger lungcancer och sannolikt hjärtinfarkt. Och precis som med motorgaser bildas stearinljusens föroreningar genom förbränning. Det skulle alltså kunna var farligt, men hälsoeffekterna är okända, säger Per Gustavsson, verksamhetschef för Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm.

Enligt Kåre Press-Kristensen bör man fråga sig om tre gånger fler ljus verkligen är tre gånger mysigare:
– Färre ljus ger ju mindre förorening.”



HUR SKA JAG GÖRA?
Ett sätt att bara köpa stearinljus och att tända dem då och då och så långt det är möjligt blåsa ut dem under köksfläkten eller vädra ordentligt efteråt.



Källor till information i texten:
http://refillsystem.se/miljo/
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=97&artikel=6043210
http://www.dn.se/nyheter/sverige/stearinljus-rejal-luftfororenare/

söndag 14 december 2014

14 dec: Tredje advent = hemmaSPA med sockerskrubb

Torr inomhusluft och kall utomhusluft kan göra vilken hud ledsen och torr och i obalans. Di kan behöva lite omvårdnad denna tredje advent för att pusta ut en aning inför den sista spurten innan julens festligheter.


En kur är att göra en skrubb som rensar bort död hud och få fart på cirkulationen. Idag får du några recept på sockerskrubb du kan göra hemma åt dig själv eller varför inte som present åt någon som behöver lite riv...



Sockerskrubb
Faktum är att du behöver bara socker och olja för att göra en skrubb som fungerar. För att få lite mer lukt eller någon annan egenskap som en eterisk olja kan ge så får du några recept nedan att experimentera med.

Om du tycker socker känns för grovt så kan du välja finmalet salt istället i recepten. Du kan behöva finjustera andelen salt mot oljan annorlunda än i recepten nedan men huvudregeln är torris - mer olja  för oljig - mer socker/salt - alla är vi olika och vill ha blandningen på ett annat vis för att funka med din hud.





HUR GÖR JAG?
Du blandar ingredienserna i en burk med lock och förvarar antingen i rumstemperatur eller i kylskåpet, kom ihåg att ta fram den i tid om den är i kylen annars blir det en kall upplevelse att skrubba din kropp.


RECEPT 1 - Luktar vanilj!
1 dl strösocker 
2,5 msk kokosolja 
lite vaniljpulver 
ev. 4 droppar eterisk olja 

RECEPT 2 - Enkelt med en gnutta citron!
2.5 dl socker
0.5 dl olivolja
citronsaft

RECEPT 3 - Lite mer seg med glycerin
2 dl strösocker
1 dl olja
ev 10-15 ml glycerin/glycerol
2 ml eteriska oljor
ev lite tvålfärg


RECEPT 4 - med KAFFE piggas du upp
1 matsked strösocker
3 matskedar kaffesump
2 matskedar olja
en skvätt duschkräm (för att kladda ihop det mer)




Så istället för att äta en massa socker kan du skrubba den på utsidan istället - garanterat mer hälsosamt.
Du tar med dig burken in till duschen eller badet och efter ha värmt upp dig med en stunds dusch/bad så kan du börja massera in skrubben. Börja nerifrån fötterna och arbeta dig uppåt mot hjärtat. Spola av eller lägg dig i badet. Oljan stannar på huden efter att socker och döda hudceller sköljs bort i vattnet.


Om du känner dig torr efteråt så smörj in dig med mer olja eller din hudlotion.

Tänk på att inte skrubba vid varje dusch, du kan irritera huden. Kan räcka med var tredje dusch som du sträcker sig efter skrubburken! Hur länge håller den?
Sockerskrubben håller länge utan konserveringsmedel men gör en mindre sats ifall du vet att du sällan kommer att använda den. Två månader brukar vara tiden skrubben klarar utan problem beroende på hur mycket vatten du får med i burken då du öppnar den i duschen eller badet för det är vattnet som gör att bakterier kan börja gro.




Min favorit är den med kaffe i, tar du kaffesump blir det bäst, om du tar rent kaffe blir lukten rätt skarp!

Ha en skön tredje advent!



-----------------------------------------------------------------------------

Varje dag i december är det ett pyssel, tips eller inspiration om den mysiga julen och decembers högtidligheter. Kom med och hälsa på här hos Floweret och få en dos vinter och mys.

tisdag 23 september 2014

Tre kuddar av en filt - DIY





Att bli less på en sak är världsligt men vad som är kul är när den saken går att omvandla till något nytt och användbart. En filt som ingen längre valde blev tre omhuldade kuddar istället.

Själva tekniken att göra kudden är den samma som vid mina andra kuddprojekt dvs örngottsmodellen.

Så tag en filt som räcker till att vikas dubbelt över kuddvaret och en liten extra bit som blir omlottbiten inne i kudden. ELLER ta en mindre innerkudde/kuddvar :) så räcker den längre...




Här var det en filt som räckte till tre överdrag.


1.

Vik din filt och se ifall den räcker till att göra en kudde som visas ovan eller till hur många det kan räcka till. Jag gjorde en kortare flärp än jag brukar som går omlott inne i kudden bara för att få ut fler kuddar ur filten.



2.
Klipp ut lika långa bitar som du behöver och vik dem som bilden ovan visar innan du syr ihop långsidorna.






3. 
Vänd kudden så den får sin rätta sida ut. Du kanske behöver sy fast band eller en knapp vid omlottvikningen (se foto ovan) så du kan fästa ihop kortsidan så att inte innerkudden ramlar ur. Det ser och märker du ifall du behöver när du använder kudden. Jag undrar själv om det inte är läge för en knapp nu på mina kuddar...


4.
Stoppa in innerkudden och mys.





H Ö S T D A G J Ä M N I N G

Idag är det höstdagjämning och det betyder att dagen och natten är ungefär lika långa detta dygn PÅ HELA JORDEN för att sedan ändras mot att dagen minskar och natten ökar sin längd här på norra halvklotet.  Denna fakta har jag hittat via www.smhi.se.

 
Google+