Kvinnor på landsbygden - är det möjligt?

Kvinnor flyr landsbygden i högre grad än män sägs det och när jag frågar mina vänner som besöker oss så kan männen tänka sig att bo här medan kvinnorna säger oftast nej till den idén. Hur kommer det sig att kvinnor generellt är mindre intresserade av att bo på landsbygden och Norrland?

Om jag analyserar mig själv så ligger min flytt härifrån i att jag ville plugga och upptäcka världen. Min flytt tillbaka var av kärlek till trakten och till tryggheten för familjen.

Hur ska vi locka tjejer, kvinnor, damer att stanna eller flytta hit?

Varför ska vi ens bry oss att göra det?

Nu är det ju så att jag vill gärna att fler män ska stanna eller flytta hit också - jorå finns ingen värdering i det - handlar snarare om en reflektion över varför att kvinnor jag möter är tveksamma till en liv här.

En sommar lyssnade jag på ett program i Sveriges radio P1 där en norsk kommun satsade på att helst anställa kvinnor till de poster de hade ute för att de hade märkt att om kvinnan fick jobb så följde mannen med till kommunen  även om den låg sådär lantligt till som just den gjorde (glömt orten). Däremot så var det inte lika säkert att kvinnan följde med ifall mannen fick jobb där utan hon stannande i sin hemkommun och hälsade på istället. Nu är det baserat på en stereotyp syn på att par består av en man och kvinna men i de fall som paren gör det så funkade det tydligen oftast så. Detta kan jag inte belägga med fakta men jag anar att det nog kan stämma eftersom denna norska kommun ansåg det värt besväret att göra så.

Det kan bero på att arbetstillfällen i mer manligt dominerade branscher finns i glesbygd, tänker på transport, uttag av naturresurser som gruvor och skogsbruk och liknande och det finns färre chanser för de med andra yrkeskunskaper. Det innebär att män kan se större värde i att stanna medan en kvinna som inte har jobb gärna flyttar dit det finns fler sorters jobb att finna. Eller?

--------------------------------------------------------------------

Intervju med forskaren Johanna Roto

Hittade en artikel med Johanna Roto, forskare och cartography coordinator vid Nordregio i  Nyheter över gränsen (all text nedan är hämtad från nyheter över gränsen):

-Generellt kan man nämna två framgångsfaktorer för attraktiva småkommuner – bra tillgänglighet och arbetsmarknad som attraherar också kvinnor. En god kommunal ekonomi är ingen nackdel heller.

Jämn könsfördelning är en viktig faktor för utvecklingsmönstret, visar din forskning. Varför är det så? Vad får kvinnor att vilja bo i ett område?

 -Sällan flyttar man bara för att jobba, man flyttar eller stannar för att leva. Kvinnor i genomsnitt har högre utbildningsnivå än män.

- Forskningen visar att jämn könsfördelning är en viktig faktor för utvecklingsmönstret i en region – det handlar om potentiell fertilitet, utbildningsnivå, attraktionskraften.

Fler brudar ger mer attraktionskraft, högre utbildning och fler barn, alltså! Okej. En annan sak, pendlingen är stor i våra länder har du visat. Är bättre pendlingsmöjligheter en nyckel för kommuner som tappar befolkning? Så att man kan bo i en kommun och pendla till jobb i en annan kommun.

-Ja, tillgänglighet är viktigt. Samtidigt visar studier inom Sverige att tiden är viktigare än själva distansen vad som kommer med pendling. Oftast är 45 minuters restid gränsen för vad människor accepterar.

- En annan sak att tänka på är de krav som arbetsmarknader ställer. Kan man hitta sätt att jobba under sin resetid, kan man jobba på distans? Viktiga frågor för arbetsgivare att fundera över.

Intervjun ovan är som sagt hämtad från Mer nyheter över gränsen

---> Så i områden med en jämn könsfördelning frodas utvecklingen för att vi gillar att hitta en partner och bilda familj och om det är en jämn könsfördelning finns det större chans för alla typer av parbildningar att uppstå. Så med en bra arbetsmarknad med olika typer av jobb och möjlighet att pendla kan detta uppstå.

----------------------------------------------------------------

Nordiska ministerrådet ser de unga kvinnornas flytt från landsbygden

I ett seminarium 2012 arrangerat av Nordiska ministerrådet diskuterades det varför kvinnor flyr landsbygden och hur det påverkar trakten och ifall det är önskvärt att vända trenden. Inför mötet skrev de:

"Landsbygdsområdena präglas av mansdominans, i synnerhet när det gäller arbetskraften. Anledningen till att kvinnorna flyttar är brist på arbetstillfällen och begränsad tillgång till högre utbildning. 

Men det hänger också samman med sociala aspekter som tillgång till förskolor och skolor i närmiljön och det kulturella utbudet. Denna demografiska förändring bidrar till att bromsa den ekonomiska utvecklingen i landsbygdsområdena. Kvinnors bosättning och deltagande är nödvändigt för värdeskapande och tillväxt. Könsmässig balans på landsbygden förutsätter rättigheter som arvsrätt, egendomsrätt, tillgång till krediter och egen inkomst. 

Välfärdssystem, ett anständigt arbetsliv och barnomsorg är också avgörande för att uppnå balans mellan arbetsliv och familjeliv för både kvinnor och män. Många av dessa förutsättningar är redan verklighet i de nordiska länderna genom politisk vilja, lagarbete och breda allianser mellan staten och det civila samhället. 

Likväl märker vi att det är nödvändigt att bedriva en kontinuerlig aktiv politik för att bryta stereotyper och säkerställa lika tillgång till resurser och offentliga medel. Samtidigt måste regelverken utformas så att äkta makar likställs när det gäller förvaltning och intäkter av gårdsbruk och egendomar. "

Nordiska ministerrådet

--- > Det är alltså viktigt att bibehålla den goda struktur av välfärd vi har och all försämring i sjukvård och skolor är ett hot mot utveckling på landsbygden och ett hot att kvinnor undviker att flytta till glesbygd. 

---------------------------------------------------

En myt att bara kvinnor flyttar

Kan det vara så att det inte stämmer att det bara blir män kvar på landsbygden - att det är en gammal sanning och tiderna förändras?

"Ett exempel på en sådan myt, som för övrigt forskaren Susanne Stenbacka har försökt ta kål på, är den om att kvinnor drar och män blir kvar. Stenbacka menar att det finns en liten skillnad mellan kön, men en betydligt mer avgörande faktor för vilka ungdomar som flyttar från landsbygden menar hon är utbildningsnivå. De som vill ha och skaffar sig högre utbildning flyttar i högre grad än de som inte gör det, oavsett kön. Och helt plötsligt har frågan om ungas flytt blivit en utbildnings och arbetsmarknadsfråga snarare än en könsfråga."

Texten kommer från Se landet 

"43 procent av kvinnor mellan 20 och 24 år skulle vilja bo på landsbygden eller i en mindre ort i framtiden. Bland män i samma ålder är motsvarande siffra 36 procent.

Det är ett av resultaten av den attitydundersökning Jordbruksverket låtit Ungdomsbarometern göra. Förutom att dessa unga vill bo på landet vill de kanske också utbilda sig. De stadsungdomar som vill flytta till landsbygden eller till mindre orter är i själva verket de som har allra högst betyg i skolan, visar Ungdomsbarometerns undersökning."

Texten är ett citat från en debattartikel i HD av Christel som jobbar vid jordbruksverket.

--- > Så unga som vill utbilda sig är de som flyttar. Grejen är alltså att nå dem med att det finns bra jobb här där de kan ha nytta av sin utbildning för att de ska flytta hit eller?


--------------------------------------------

Resten då - allt lull-lull?

Tänker på affärer, kulturutbud, barer, uteställen, kurser, föreningsliv, träningsställen och allt annat som hör till livet - inte bara äta, jobba och sova. Det är väl variationen och mängden av det som saknas här, varken ett överflöd av biografer eller kompiskrets finns att välja mellan. Det kan vara avskräckande att ha 90 km till närmaste sjukstuga eller att systembolaget är lika långt bort.

Det är livet mellan arbetsdagen och sömnen som vi kan vara dåliga på att visa att det faktiskt finns alternativ till förutom jakt, fiske, mecka skoter och supa som är ännu en myt om vad lantisar i norr gör innan de somnar.

Vi har faktiskt ett bra kulturutbud tack vare Riksteatern och Länsteatern och samarbeten med konstnärsstiftelsen Ricklundgården. Vi har träffpunkter i byn och vi har fler som vi utvecklar. Det finns träningsmöjligheter både i grupp och ensam.

Fast visst är det så att om jag vill ha något gjort eller få uppleva något är det chans/risk att jag själv får arrangera det eller medverka till att det händer något. Sällan är det att vi kan bara dyka upp på en plats och allt möjligt erbjuds som i en stad där många slåss om varje persons uppmärksamhet till att komma till olika evenemang, klubbar eller träningstillfällen.

Trivseln, lull-lullet, är det som får folk att stanna, inte att flytta hit tror jag. Hittar du rätt så stannar du, hittar du inte det så flyttar du. Så har det varit för mig även i städer, där jag inte hittar mitt sammanhang så stannar jag inte.

----------------------------------------

Hur ska vi locka hit och kvar folk på landsbygden?

Om vi satsar på: 

• differentierad arbetsmarknad så långt vi kan själva
• god samhällsservice
• bra kommunikationer
• aktiv politik för att få fler statliga jobb tillbaka
• lull-lull

så kan vi få en bra grund för både kvinnor och mäns önskan att leva här. Sedan kan vi aldrig få alla att gilla att bo här - det är inte heller meningen men att underlätta för de som vill vore ju kul.

Slutsatsen av det jag hittat på mitt surfande efter forskning och artiklar i ämnet på det allmänna nätet, talar inte om specialtidskrifter för forskningsresultat, verkar tyda på att för att få en levande landsbygd med jämn könsfördelning bör vi satsa på en bred arbetsmarknad.

Om det finns en politisk vilja att hela landet ska leva så bör en hel del statliga jobb flyttas ut igen på landsbygden. 
Däremot tror jag inte att politker eller staten kan rädda oss med bara det utan det krävs rikitga företag och riktiga jobb där drivkraften kommer inifrån varje företagare. Det är dock ett eländigt centraliserat tankesätt både på riks-, läns- och kommunnivå att centralt där blomstrar det bäst. DET är utmaningen för stat, landsting och kommun att ge förutsättningar för glest lokaliserade bolag att klara sig också - inte via bidrag utan mer med ett tankesätt som ger mer rättvisa förhållanden... 

Fast jag ser jobben som bara en liten del av kakan som folk vill ha. De vill ha lugnet, tryggheten och närheten till natur, djur och andra människor som finns här i glesbygden. Vi som bor här måste bli bättre på lull-lullet och fånga upp de nya och få med dem i sammanhang där de kan börja trivas. Då stannar de.

Inte är det just för den blomstrande arbetsmarknaden som drar eller det digra kulturutbudet - vi bör bli bättre på att marknadsföra att vi kan tillfredsställa basbehoven av internetåtkomst, kompisar för hela familjen och affärer med mat och drivmedel SAMT kunna ge dem det de saknar och vill flytta hit för.

Då tror jag kvinnorna kan bevekas - då de vet att de inte blir sittande ensamma hemma då männen hittar sina fritidsintressen - att det faktiskt finns alternativ för de män och kvinnor som inte ser det som höjden av lycka att bränna runt på en skoter eller dra upp fisk ur iskalla nyborrade hål i isen...

Read More

Minska dina matkostnader med 30%

En tredjedel av all mat som produceras i världen för människor går rakt i soporna. I Sverige och övriga höginkomstländer står hushållen för den största delen av matsvinnet. Du kan med några enkla tips ändra ditt slängbeteende och spara 30% av dina matkostnader.

Hur mycket som slängs varje år i våra hem är svårt att räkna ut men 2011 uppskattade dock FN matsvinnet per person i Europa och USA till 95-115 kg/år. I Afrika (söder om Sahara) och Sydostasien är motsvarande siffra ungefär 6-11 kg/år. 

Varför är det så och hur påverkar det vår värld?

Kan vi göra något åt det?

Det blir svinn i varje del av matproduktionen och för varje mellanhand så försvinner lite av maten pga transportskador och liknande. Det gör att det är svårt att räkna ut exakt hur mycket som vi konsumenter sjabblar bort och vad som producenter, grossister, matbutiker och transporter lyckas förstöra. Värst svinn har grönsaker och bröd där 30-50%  blir sopor enligt en brittisk undersökning. 

En tredjedel av svenska hushålls matsvinn beror på att vi misstolkar bästföredatummärkningen och slänger bort mat i onödan som kunde gå att äta utan problem. Du kan alltså minska dina matkostnader med över 30% ifall du äter maten som är okej men har gått över tiden istället för att slänga den.

I Sverige lyckas vi ordna 1,2 miljoner ton matavfall per år vilket är lika mycket som tre procent av våra utsläpp av växthusgaser. Om vi får ner matsvinnet så blir det en vinst för klimatet iom mindre påverkan, att vi behöver mindre konstgödsel, energi till transporter osv. 

D E P P A   I N T E   I H O P   -  VI KAN FIXA DET HÄR!

Planera bättre och ät rester

I restaurangbranschen kallar de en meny med anpassade rätter där det går att använda rester från gårdagen till mat nästa dag för en "meny som äter upp sig själv" - dvs om inte all kokt potatis gick ut till gästen kan den hamna i en gratäng eller potatissallad nästa dag och det blir minimalt med svinn. Bra för både plånbok och miljö. 

Du kan också göra så hemma. Köttbitar och grönsaker från dagen innan kan hackas ihop och bli pyttipanna. Resterna från den blir matlåda till jobbet. En låda i frysen kan vara ett tips där du slänger ner småbitar av kött och grönsaker och när den är full lagar du till den där pytten.

Håll koll

Ta och gör en veckoplanering och skriv upp vad du har hemma och vad du behöver köpa hem för att klara av att laga den planerade maten. Planera för din mat ska utgå från det du har hemma redan och bygg kring det. 

Ett sätt att få den mat vi köper hem att hålla längre, är att förvara den i rätt temperatur. Grönsaker som blomkål, broccoli och lök mår till exempel bäst av att förvaras i +2-5°C, medan gurka och tomat vill ha det lite varmare, cirka +12-14°C. 

Men hur många av oss vet egentligen hur kallt eller varmt vi har det i kylskåpet? Testa och lägg en termometer på olika platser i kylskåpet så inser du att det är kallare på vissa ställen än andra. Förvara sedan mjölk, kött och fisk där det är kallast. Frukt och grönt mår bättre där temperaturen är lite högre. Rekommenderade temperaturer för kyl +2-5°, sval +6-12°, frys -18° eller kallare.

Lita på dina sinnen och var positiv

Det har blivit så att vi är vana att inte behöva tänka själva när det kommer till mat, det står på paketen hur mycket, hur länge och till vad vi ska äta tillaga och förvara dem. När vi sedan står där med en vara som bäst före har passerats så är vi ovana att veta hur ska det smaka då, eller lukta eller se ut ifall det är ok att äta? 

Äsch bäst att slänga så vi inte blir sjuka jag går och köper en ny istället. Är det så du tänker? 

Ja gör det det är inte konstigt - jag gör så ibland, men det är något vi bör ändra på - våga smaka och känn efter före du slänger.  Det är även något bra att vara positiv till mat som har kort datum i affären, var inte rädd för det utan hjälp till att minska matsvinnet och köp den ändå - det går att frysa in rätt många varor och då fryser du ju tiden för maten ett tag och hinner planera vad du ska göra med den.

Ät rester

Ja det är väl enkelt - ät upp dina rester. Jag ska klura ut några fler måltidstips än pyttipanna till månadsbrevet - mest för min egen skull men lite för din med så kan vi hjälpas åt och minska vårt matsvinn det här året - okej?

Få tips om maträtter för dina rester - BLI PRENUMERANT

Om du vill få fler tips och berättelser så kan du prenumerera på månadsbrevet så får du en uppdatering vad som är på gång här en gång i månaden. Blir du less kan du lätt avregistrera dig via länken längst ner i varje månadsbrev.

Imorgon tisdag den 13 januari kommer nyhetsbrevet ut och då kommer fler tips om hur du kan minska ditt matsvinn med tex bra recept.

Faktakällor:
”På väg mot ett Sverige med mindre matsvinn”, Livsmedelsverket, 2014
”Global food losses and food waste”, FAO, 2011
”Hållbar konsumtion av jordbruksvaror”, Jordbruksverket, 2009
“Klimatfrågan på bordet”, Formas Fokuserar, 2008

http://www.extrakt.se/livsstil-och-konsumtion/svenska-hushall-tillhor-de-varsta-matkastarna/ 

http://miva.se/avfallochatervinning/forebyggaavfall/matsvinn/tipsforattundvikamatsvinn.4.1319473313660f5ebdfd10.html

Read More

Stressfri vardag i södra lappland

Det finns så många fördelar med att bo på landsbygden att det är svårt att hinna räkna upp dem alla men jag ska göra ett försök att få med några av dem. Vi som bor här vill gärna ha fler grannar så hjärtligt välkomna :)

Välkommen till min lantliga vardag.

Det är nu ungefär sju år sedan vi flyttade upp igen till södra Lappland och gjorde ett aktivt val att bo här i fjällen och landsbygden. Under den tiden häpnar jag över hur få det är som inte gör samma val, flytta från stress och bilköer till lugn och ro.

I vår by Saxnäs har vi bostadsbrist och arbetskraftsbrist. Det finns behov av människor i framförallt restaurangbranschen och ett problem är att om en familj vill flytta hit finns inga hus lediga. 

Vi som bor här har i större utsträckning än vad myten säger valt att bo här. Myten är ju att vi som bor här har bara blivit kvar och de aktiva och driftiga har flyttat stämmer inte här. Det är aktivt som rackaren här. Det är är såklart skillnad på att välja att bo här och att sakna valmöjligheter, det är dock viktigt att gilla läget eller förändra det för att må bra. Livet är för kort för att otrivas eller göra saker på en plats som du inte känner gott för.

Vissa perioder i livet är valmöjligheterna begränsade men då gäller det att jobba för att nå dit man vill och inte gräva ner sig i missnöje för det är verkligen ingen väg mot ett lyckligare liv. Enkelt att säga och svårare att genomföra - jo jag vet.

Livet är aldrig perfekt var du än är om du inte gillar det. Vårt val kanske är ditt värsta val men du som funderar - ge det en chans - du har inget att förlora bara att vinna...

Tomma hus och desperata husjägare

Alla fritidshusägare är välkomna i området, de är viktiga och kära för bygden. Vi har dock ett problem med att fina stora hus blir till fritidshus av en vana. Alla hus som är tomma är fritidshus till de som flyttat härifrån och åker hit en gång per år och kör skoter på påsken och ojjar sig över att det är så liten butik och så gullig byn är. Hur kommer det sig?

De sk hemmanen har en lott i det som heter Allmänningsskogen och det var tänkt att bönderna här uppe skulle få en bit skogsmark längre ner där träden var större och växte snabbare så de kunde få bra timmer och ved mot den knotiga fjällbjörken som finns här uppe. Det var som en backup för att kunna överleva här. Numera har de flesta hemmansägarna flyttat härifrån men får en utdelning av allmänningsskogen årligen istället för att hugga husbehovsved som gör att de gamla husen blir gratis, pengarna från skogen som var tänkt till husbehov finansierar ägandet av husen. Då blir det inte så angeläget att sälja husen och de kan stå orörda generation efter generation - tomma som på när nån vecka om året.

Det ger att de familjer som verkligen vill flytta hit och bo året runt har svårt att finna hus som är av en storlek som rymmer en hel familj som redan står här. De som finns ute på marknaden är oftast små fritidshus och det är inte vad de är ute efter. Vi sa att vi funderade på att sälja huset och vips hade vi tre familjer som hörde av sig och ville köpa, det finns ett enormt sug och ett väldigt litet utbud.

Det är väl bara att bygga nytt?

Jo visst, men det är inte heller så lätt att hitta tomt alla gånger. En bank kan ibland vara ointresserad av att finansiera ett husbygge i Norrlands inland även fast det är i den mer attraktiva fjälltrakten. Så det är en liten uppförsbacke för oss att kunna växa.

Det är sorgligt eftersom det skulle gå att få fler bofasta här med jobb, vi behöver fler.

Fördelarna med att bo glest

Det blir så uppenbart hur stor skillnaden är då vi återvänder till släkten i huvudstaden och får kontrasten kastad i ansiktet. Tänkte på att det som tydligt skiljer en gäst mot en bybo här i byn är om den låser bilen vid affären då den går in, låser du är du inte bofast utan är van att alltid låsa. I stan blir bondlurken av med bilen då den glömmer låsa :)

Om en pryl försvinner här så är det oftast någon som lånat den och lagat den eller att den blåst iväg till grannhuset och de kommer med den senare och undrar om vi saknat något.

Glömmer någon ett bankkort i kortläsaren hojtar vi och lämnar tillbaka den. Det finns en lojalitet och en rättskaffens mentalitet som kan vara kommen ur att vi alltid vet vem du är - att vi är aldrig anonyma. Knycker vi en grej vet vi direkt vem det är för du kan inte gömma dig i en glesbygd för alla är vi kändisar. Så direkt mer ärliga kanske vi inte är - det bara blir så.

Det glesa boendet har också fördelen att det är centralt. Alla viktiga saker finns oftast på en plats och inte på sjuttiofem som i stan. Allt finns på ett och samma ställe, systemet, bussgods, posten, affären, apoteket osv för det är oftast en och samma lokal.

En annan fördel med att bo glest är att det finns alltid plats för ett förråd till. Det är inte ont om plats. Utom i förråden för här sparar vi gärna. Den mentaliteten har gått i arv i generationer för att de flesta här har bodar fyllda med bra att ha saker som kan behövas då det är långt till affären. Det ger att det nästan alltid är någon som har precis det man behöver. Släng ut frågan om en speciell reservdel till något så har nog nån som hör din fråga nång släkting som har nån sån.

Det är också bra sammanhållning när det kommer till att hjälpas åt. Då det är långt till specialbutiker som sagt så frågar vi runt ifall någon behöver något då vi liks är på plassen (i vårt fall Vilhelmina) dvs närmaste centralort.

Nackdelen med den sociala sammahållningen är väl at det kan vara svårt att vara udda för det märks, att få en etikett som lever med dig resten av livet är också lätt vilket inte är kul för alla eftersom vissa etiketter kan man gärna vara utan...

Inga bilköer

En vanlig vardag bjuder inte på bilkö utan morgonpromenad eller morgonskotertur istället i rosaorange soluppgång mellan fjällen. Det är en bra start på dagen som ger lugn resten av dagen.

Rubriken till dagens inlägg är nog lite missvisande för nog finns det stress i en vardag i södra Lappland också. Grejen är väl att flera saker som kan ge stress finns inte här så då är risken mindre att utsätta sig för överdriven stress. Givet är arbetslivet fyllt av stressmoment här med - men vardagen i stort är en lättskött historia i jämförelse med vad jag upplevt på andra orter.

Vi har internet och mobiler, tvapparater och elektricitet så vi får hela tiden koll på vad som händer i städerna via nyheterna men stadsborna får det svårare och svårare att hänga med i vad som sker på landsbygden. Det är synd, mest synd om stadsborna som blir allt mer självcentrerade då de får för lite input från det egna landets glesare delar och identifierar sig mer med New York och London är Årjäng och Vilhelmina eller Abisko. Vi blir allt mer som exotiska och excentriska figurer i periferin.

Jag klagar verkligen inte, jag är så nöjd med att bo här. Det jag beklagar är att så få inte bejakar möjligheten att bo såhär längre. Jag tror inte att jobben är hela sanningen för vi behöver arbetskraft här, det är den mentala bilden vi har av att det är loosers som bor i glesbygd och att staden är det bästa. Jag gillar staden väldigt mycket men inte att bo i. Det är så intressant att se stadsborna hellre trängs i vardagen än på semestern, jag gillar att göra tvärtom :)

Stor kram till er alla, glesbygdare och stadsboende.
Vi behöver allihopa...


B L I   P R E N U M E R A N T
Om du vill få fler tips och berättelser så kan du prenumerera på månadsbrevet så får du en uppdatering vad som är på gång här en gång i månaden. Blir du less kan du lätt avregistrera dig via länken längst ner i varje månadsbrev.

Read More

Tre miljösmarta matval

Vi börjar året med att välja tre miljösmarta matval som hjälper dig och miljön till ett mer hälsosamt matår. Det är bara början - du kan göra så mycket mer om du vill men dessa tre är en finfin start som håller i längden ifall du känner att det är precis vad du orkar med.

Det kan kännas övermäktigt att göra allt rätt hela tiden men tre saker kan vara schysst att börja med, det är bra varje liten sak vi gör - det är ett bra steg.

Tre tips för ett miljösmart matår 2015

 1. Välj vegetariskt oftare

Det går åt mycket mindre energi och mark för att göra ett kilo grönskaer än ett kilo kött. Förra året lärde jag mig att 40 kg kött är okej i veckan och det är ungefär vad Livsmedelsverket säger "intag av 100 g köttråvara samt knappt 40 gram charkprodukter (ca 50% köttråvara) bör ge ett balanserat näringsintag i kombination med en i övrigt varierad kost"

Du kan testa att byta ut kött minst en gång i veckan till bönor, ärtor, linser som ger dig proteiner och mineraler ändå som tex kidneybönor eller kikärtor. Det fungerar ifall du vill leva länge såsom de i Japan gör.

2. Lukta smaka innan du slänger

Det står BÄST FÖRE inte ÄCKLIGT EFTER på paketen med mat i affären. Är det några dagar över tiden så blir inte maten automatiskt äcklig utan smaka och lukta istället. Du kan spara mycket pengar och miljö genom att äta upp istället för att slänga bort.

3. Handla utan bilen

Om du handlar till fots eller med cykeln istället för med bilen kan du med gott samvete köpa någon mat som åkt en bit till affären. Dina korta resor med bilen gör mycket för miljön på det negativa kontot så varje gång du låter bli så är det toppen. Behöver du absolut bilen för att kunna handla mat så slå ihop flera ärenden på samma resa istället så blir det färre resor ändå.

Read More

31 dec: Nyårsafton!

Tack för alla fina besök 2014 och inte minst under Dagligen December som tar slut NU.

Nu tar jag en liten bloggpaus efter en hel månads bloggande varje dag och återkommer med ett nytt fräscht inlägg måndag den 5 januari det nya året 2015 :)

Då är planen att måndagar vigs åt miljösmarta tips och tankar, onsdagarna till vardag och lantliv i fjällen samt fredagarna blir DIY "gör det själv dag".

Tills dess ska jag njuta av snö och kyl - hoppas jag - det är som bäst då med vinter. Till sist en uppmaning:


SPARA DINA FOTOGRAFIER

Såhär sista dagen på året tänker jag påminna dig om att säkerhetskopiera dina digitala fotografier från året på dels en extern hårddisk och en molntjänst. En lagring är ingen lagring medan två lagringar är bra så är en tredje verkligen vettig.

Tänk om din dator bara ger upp den 3 januari 2015 och hela skörden av dokumentering av året som just gick försvinner!
Hua.

Skicka efter papperskopior på dina favoriter och ge bort till vänner och skicka iväg några i en e-post till dig själv så har du i alla fall kvar dem ifall huset brinner ner eller datorn stjäls.

Vänta inte för länge - säkerhetskopiera NU!

Tack och på återseende hoppas jag!

GOTT NYTT ÅR!

Read More

14 dec: Tredje advent = hemmaSPA med sockerskrubb

Torr inomhusluft och kall utomhusluft kan göra vilken hud ledsen och torr och i obalans. Di kan behöva lite omvårdnad denna tredje advent för att pusta ut en aning inför den sista spurten innan julens festligheter.

En kur är att göra en skrubb som rensar bort död hud och få fart på cirkulationen. Idag får du några recept på sockerskrubb du kan göra hemma åt dig själv eller varför inte som present åt någon som behöver lite riv...

Sockerskrubb

Faktum är att du behöver bara socker och olja för att göra en skrubb som fungerar. För att få lite mer lukt eller någon annan egenskap som en eterisk olja kan ge så får du några recept nedan att experimentera med.

Om du tycker socker känns för grovt så kan du välja finmalet salt istället i recepten. Du kan behöva finjustera andelen salt mot oljan annorlunda än i recepten nedan men huvudregeln är torris - mer olja  för oljig - mer socker/salt - alla är vi olika och vill ha blandningen på ett annat vis för att funka med din hud.

HUR GÖR JAG?
Du blandar ingredienserna i en burk med lock och förvarar antingen i rumstemperatur eller i kylskåpet, kom ihåg att ta fram den i tid om den är i kylen annars blir det en kall upplevelse att skrubba din kropp.

RECEPT 1 - Luktar vanilj!

1 dl strösocker 

2,5 msk kokosolja 

lite vaniljpulver 

ev. 4 droppar eterisk olja 

RECEPT 2 - Enkelt med en gnutta citron!

2.5 dl socker

0.5 dl olivolja

citronsaft

RECEPT 3 - Lite mer seg med glycerin

2 dl strösocker
1 dl olja
ev 10-15 ml glycerin/glycerol
2 ml eteriska oljor
ev lite tvålfärg

RECEPT 4 - med KAFFE piggas du upp
1 matsked strösocker
3 matskedar kaffesump
2 matskedar olja
en skvätt duschkräm (för att kladda ihop det mer)

Så istället för att äta en massa socker kan du skrubba den på utsidan istället - garanterat mer hälsosamt.
Du tar med dig burken in till duschen eller badet och efter ha värmt upp dig med en stunds dusch/bad så kan du börja massera in skrubben. Börja nerifrån fötterna och arbeta dig uppåt mot hjärtat. Spola av eller lägg dig i badet. Oljan stannar på huden efter att socker och döda hudceller sköljs bort i vattnet.

Om du känner dig torr efteråt så smörj in dig med mer olja eller din hudlotion.

Tänk på att inte skrubba vid varje dusch, du kan irritera huden. Kan räcka med var tredje dusch som du sträcker sig efter skrubburken! Hur länge håller den?
Sockerskrubben håller länge utan konserveringsmedel men gör en mindre sats ifall du vet att du sällan kommer att använda den. Två månader brukar vara tiden skrubben klarar utan problem beroende på hur mycket vatten du får med i burken då du öppnar den i duschen eller badet för det är vattnet som gör att bakterier kan börja gro.

Min favorit är den med kaffe i, tar du kaffesump blir det bäst, om du tar rent kaffe blir lukten rätt skarp!

Ha en skön tredje advent!

-----------------------------------------------------------------------------

Varje dag i december är det ett pyssel, tips eller inspiration om den mysiga julen och decembers högtidligheter. Kom med och hälsa på här hos Floweret och få en dos vinter och mys.

Read More

10 dec: Bryta servetter - det är ju nobeldagen!

Nobeldagen är här och blå salen fylls av frasande balklänningar och stiliga smokings och servetterna är brutna i vackra skapelser. Klarar du av det?
Bryta servett, klara etikett - eller har du armbågarna på bordet och rapar allt annat än diskret?
Ingen fara än finns tid att få dig rumsren...

En fantastisk bok hamnade i min ägo i en loppis på väg mot Umeå förra sommaren. I denna underbara bok tryckt 1930 finns "handledning i konsten att arrangera smakfulla bordsdukningar såväl i vardagslag som vid festliga tillfällen".

Perfekt. Jag är en helt okunnig servettbrytare och har mycket liten erfarenhet av att arrangera smakfulla bordsdukningar... Tack och lov så kan Thora Holm ge vägledning genom boken och Ida Högstedt visar hur placering och servering ska gå till.

Så vi hoppar rakt in i servettbrytningen så vi hinner få till det till nobelfesten ikväll:

Kanske för simpelt för din smak?
Då har damerna två förslag till för din egen smakfulla bordsdukning:

Klassiskt och prydligt. En mer modern servettvikning bjuder ICA på och hittar du HÄR!

Read More

3 dec: Vintriga ljuslyktor

Tindra i levande ljussken...

Det finns sällan något mysigare än att tända ljus och ifall du kan ha dem i en eldsäker lykta är det ännu lite trevligare, i alla fall för lugnet och lugn vill vi vara i december... även om det kan fresta på...

Så här får du chansen att göra busenkla lyktor till ditt hem eller som present.

Jahapp, nu har vi hunnit till den tredje december och livet tuffar på. Det kan behövas lite ljus i mörkret en sån här månad och ljuslyktor är en av flera sätt att få det på.

Glasburk med frost

Busbra frost har den här lyktan - det är socker!

HUR GÖR JAG?

• Tag ett ägg och dela gulan och vitan. 
• Häll vitan i en burk av bra storlek, barnmatsburk och uppåt, och skaka så att äggvitan geggar runt burkens väggar. 
• Häll ut överskottet i en annan burk och gör likadant där. 
• Häll i socker på väggarna och ställ den torrt för att torka.

När den är torr så kan du ställa ner ett ljus i burken och tända det. 

TADAA - det glittrar som av snökristaller!

Piffa till lyktan mera.

Om du vill piffa till den lite så kan du göra ett hänge i lera av potatismjöl som du stämplar god jul på och låter torka. Recept till leran och beskrivning hittar du HÄR!

En annan variant är att klippa till en dekor av papper som du fäster på utsidan av burken. Jag har klippt till hus och träd i en ärtig rosa nyans på pappret.

När du är less på din sockriga lykta kan du diska den och använda den som en vanlig burk igen.

 ------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Varje dag i december är det ett pyssel, tips eller inspiration om den mysiga julen och decembers högtidligheter. Kom med och hälsa på här hos Floweret och få en dos vinter och mys.

Read More

Vacker morgon mellan fjällen i Saxnäs

Dagens morgonpromenad med hunden gav dessa fotografier av Marsfjällen, Satsfjället och byn Saxnäs... bor på en fantastisk plats!

Ja okej den sista bilden är från solnedgången igår faktiskt men resten är från i morse <3 p="">

Read More

Nysnö på morgonpromenaden i Saxnäs

Fantastisk morgon idag i Saxnäs. Solen lyste svagt och nysnön låg djup.

Trädens grenar var tunga av frost och snö och det såg ut som ett 

sagolandskap denna vintermorgon.

Lite gryniga morgonfoton med lite ljus till dig.

-4 grader och perfekt för en fin start på dagen.

En promenad i detta ger fin energi för resten av dagen.

Read More

Julplanerare - skriv ut en planering för din jul

DIN JULPLANERING FÅR IDAG EN KICKSTART!
Här får du en planerare att skriva upp dina funderingar kring julen. Den är dessutom gratis så när på det bläck du behöver för att skriva ut den!

Så varsågod och börja planera :)

Okej, jag har hittat massor av läckra planerare på nätet som går att ladda hem, den ena finare än den andra men jag har två kriterier: den ska vara på svenska och ha lite lullull som drar lite bläck i skrivaren.

Tyvärr hittade jag ingen just nu som klarade dessa två kriterier så jag gjorde en själv.
Den är på svenska och har föredömligt lite färgglada attiraljer som drar färg ur mina patroner i skrivaren. Jag behöver massor av färg till annat än just min planneringspapper nämligen.

Så sidorna är A4 och har rätt stora fack att skriva i så du kan få med rätt mycket som du behöver.
Dekorationerna är julkulorna som jag ritat och sålde som digitala stämplar förut och som passar bra in i temat...

Ladda hem planeraren

Klicka på länkarna nedan så öppnas sidan i PDF. Du behöver ha en PDF-läsare som tex Adobe reader för att kunna få upp dem på din skärm.

Bakning

Dekorationer

Julkort

Julklappar

Matplanering

Kalenderblad December

Eftersom det idag är rikligt med snö i luften känns julplaneringen faktiskt inte så avlägsen nu. En vecka kvar till 1:a december folks - dags att planera :)

Engelsk planerare

Klarar du engelska så finns det en uppsjö av varianter du kan ladda hem och skriva ut. En jagjag gillar lite mer än de andra är:

A typical English home free printable christmasplanner









Hon har även hon dragit ner på tjaffset så det är lagom med pynt som drar färg och hon har bra upplägg så om jag var ute efter en på engelska så skulle jag välja denna i år.


Saknar du ngt i planneraren - hör av dig - jag kanske kan få till en sida till om jag får ett bra förslag :)

-----------------------------------------------------------------------------

Snart smäller det:

Varje dag i december är det ett pyssel, tips eller inspiration om den mysiga julen och decembers högtidligheter. Kom med och hälsa på här hos Floweret och få en dos vinter och mys.

Read More