Samarbete tar tid + Konferens i Vilhelmina

Det är ofta det sägs att samarbete är lösningen och samarbete är viktigt och nu ska vi samarbeta. Alla som har försökt sig på att samarbeta vet att det är allt annat än enkelt att samarbeta. Min pappa var i helgen som gick iväg på en studieresa till Lapponia där han fick reda på att det tagit sju år för dem att kunna enas och börja samarbeta.

Det är inte ett hastverk att få igång samarbete, många faller bort under tiden och ledsnar på att det tar en sådan lång tid och att det händer inget. Det blir tvärstopp och ibland får man börja om från början. Bara för att det flyter på ett tag betyder det inte att det är frid och fröjd sedan.

En sak är säker, vi behöver arbeta med varandra och inte mot varandra speciellt på landsbygden där vi är så få att vi har inte råd att förlora en enda god idé.

Laponia - kris, kaos och bröt allt ihop men kom igång igen!

För att nå till fram till ett bra samarbete kring världsarvet Laopina så fick Laponiaprocessen ta tid. Närmare bestämt från 1996 till 2011 då förordningen om hur området skulle skötas rent formellt skrevs under. Under några år låg arbetet helt nere och det var väl kanske få som trodde det kunde återupptas men 2005 fick Norrbottens dåvarande landshövding fart i processen igen och det blev något av det hela.

Vad blev det då jo:
------------------------------------
Laponiaförordningen är den enda lagstiftningen om världsarv i Sverige. Den innebär att Länsstyrelsen och Naturvårdsverket kan lämna över uppgifter till Laponiatjuottjudus. Det vanliga är att det är kommunerna eller Länsstyrelsen som sköter om världsarv. 
-------------------------------------

Det fungerade - de som bor och verkar där sköter förvaltningen inte kommunen eller länsstyrelsen alena. Det är några viktiga saker som kommer från detta samarbete och som vi andra kan lära oss av bland annat att besluten tas i konsensus.

Konsensus= Ibland sägs att ett beslut som tagits i konsensus, är ett beslut som uppnåtts i enighet. Det behöver dock inte alltid innebära att alla tycker exakt lika. Även i en vanlig majoritetsdemokrati accepterar man beslut som fattats genom omröstning även om man själv hade en annan åsikt. Skillnaden ligger i att konsensusbeslut i allmänhet tas kring förslag som alla kan acceptera även om det fattade beslutet inte är någons egentliga förstaförslag, medan vanliga majoritetsomröstningar gärna tar beslut som en majoritet är för men en avsevärd minoritet starkt motsätter sig. Konsensusbeslut består sålunda ofta av kompromisser.

Förklaring från: http://sv.wikipedia.org/wiki/Konsensus

-------------------------------------
Under det här skedet etablerades också det som Laponiaprocessen sedan kom att benämna som searvelatnja – en lärandearena. Man skulle lära av varandra och lyssna på varandras åsikter.
-------------------------------------

DET är en viktig lärdom - searvelatnja - lära av varandra och LYSSNA på varandras åsikter. Det är något vi om något måste lära oss igen nu i dessa tider av extremism och fanatism - där tycks det inte finnas utrymme för att lyssna utan bara att bomba och kategoriskt förstöra för andra som man inte vill lyssna på.


Min goda vän Anna Zachrisson har doktorerat om denna process och den avhandlingen kan du läsa HÄR där hon undersöker hur gemensamma värden såsom natur, djur, mark osv kan skötas genom ett samarbete mellan olika aktörer mer än som ett uppifrån och ner bestämmande av staten över de som råkas vistas i området och som bor och verkar där.

Imorgon ska jag representera Saxnäs idrotts och bygdeförening på en regional konferens i Vilhelmina vars första dag beskrivs såhär:

//

Kommunalt och idéburet medskapande - tillsammans kan vi förändra på riktigt 

För att kunna lyckas med att bemästra dagens samhällsutmaningar krävs det nya tankesätt och samverkan mellan olika aktörer. Om fler är med och bidrar med sin kunskap så kommer också nya idéer att formas.

Hur kan kommuner och idéburna organisationer gemensamt starta samverkansinitiativ och lära av varandra i Västerbotten?

Hur kan vi tillsammans ta ett första eller ett nästa steg och fördjupa vår kunskap om varandra samt utveckla metoder för samverkan?

Tillsammans med Utvecklingsarena Vilhelmina, Vilhelmina Kommun Coompanion Nord och Region Västerbotten bjuder projektet Kommunalt och Ideellt Medskapande (KIM) in till en uppstartsdag för dem som vill skapa eller fördjupa sin lokala samverkan mellan den offentliga och den idéburna sektorn.

Under dagen kommer vi att ta del av olika lokala och regionala berättelser om hur man kan samverka på nya sätt. Vidare kommer ett flertal konkreta metoder att testas, som syftar till att skapa samtal som förändrar och till att hitta nya vägar till medskapande.

Denna dag ska bli början på ett fortsatt arbete i Västerbotten. Därför är det bäst om ni kan delta tillsammans med lokala parter som berörs av liknande frågor.

//

Saxnäs framtid i vår famn

I min dalgång har vi kämpat med projekt och samarbeten allt sedan gruvan lades ned och den stora hopplösheten rullade in. Först nu tycker jag mig märka en attitydförändring, det börjar gå upp för oss att ALLT måste vi göra själva och ALLT måste vi hitta lösningar på för INGEN ANNAN kommer att mirakulöst upptäcka oss och häva över oss miljoner av stålar och se till att saker och ting händer.

Det som krävs av oss är seghet, beslutstagande, lärande, kämpande och glädje - samarbete kanske det går att sammanfatta det som.

Vi tar tre steg framåt och två bakåt, ytterligare två steg bakåt och hälften ger upp men så tar vi helt plötsligt fem steg framåt och då orkar några till vara med åsså går vi tre steg bakåt igen  MEN vad vi aldrig förlorar är vad vi lär oss av resan - jisses - låter som en predikant men så är det juh - vi som kämpar är lite olika individer tid från tid men gruppen kämpar på ändå.

Så vad kan vi lära oss av Laponia och av oss själva - jo att vi är inte sämre än att vi kan inse att vi kan göra fel men bryter ihop och tar nya tag.

Imorgon ska jag få lära mig hur Kulturakademin i Storuman, Kristineberg, motorveckan i Lycksele, norsjö idrott i samverkan och utvecklingsarena i Vilhelmina har kämpat och se vad jag kan ta med mig hem till Saxnäs av det de har upplevt...


Källor:

• Östen Stenlund, berättelser från studieresa till Laponia
• http://laponia.nu/om-oss/laponiaprocessen/
• http://nord.coompanion.se/2015/01/07/regional-konferens-vilhelmina-nu-kan-du-anmala-dig-2/

Read More

Härifrån

Härifrån är en webbplats med spännande innehåll om platsens betydelse.
Det är dagens kort tips.

Mina favoriter är MYTERNA

Här är myt nr 4:

Direkt kopierat från harifran.nu:

#4 Landsbygden avfolkas och Stockholm växer med två busslaster om dagen

SCB Folkmängd i tätorter (bearbetad statistik)

Vid 1800-talets början levde 9 av 10 personer i Sverige på landsbygden och hade sin inkomst från jordbruk, skogsbruk eller fiske. Den omfattande urbaniseringen som ägde rum till följd av industrialiseringen 1870-1970 innebar en omflyttning av befolkning och arbetstillfällen från landsbygden till städerna. Flyttströmmen från landsbygd till tätort avstannade omkring 1970 och stabiliserades till en befolkningsfördelning där omkring 85 procent nu bor i tätorter (samhällen på minst 200 personer) och 15 procent bor på landsbygden. Trots att landsbygdens andel av den totala befolkningen varit i princip konstant sedan 1970-talet har en annan typ av urbaniseringstrend tagit vid. Under de senaste tre till fyra decennierna har en omflyttning skett från mindre till större tätorter och städer.

SCB Folkmängd 2013

Stockholms kommun ökar sin befolkning med i genomsnitt 45 personer per dag. Av dessa 45 personerna så är 24 en ökning som kommer av ett positivt inflyttningsnetto. Övriga 21 kommer av ett positivt födelsenetto. Endast 13 personer per dag flyttar in från platser utanför Stockholms län.

/Slut på kopiering.

Ha det gott.

Read More

Sluta köpa onödiga saker - köphets och moralkakor

Det är ett hett ämne att fundera över köpvanor och snabbt kan du anklagas för att moralisera över andras inköp. Det är lätt att få andra att känna irritation och få dem att tro att du pekar ut dem då du talar om hur du tänker göra för att minska inköpen.

Det är inte lätt att ifrågasätta konsumtion när hela vårt samhälle är uppbyggt på just konsumtion och att det är fint att handla mycket. Orsaken till att jag tar upp frågan är att jag tror att jag klarar mig utan massor av saker som jag har och för att jag verkligen inte behöver nya saker - det är ett påhittat behov. Det behovet kostar dels pengar för mig och dels tar upp tid jag kunnat använda till annat mycket roligare.

Lyckliga av att handla grejer?

Forskning visar att du blir lycklig av att handla, kortsiktigt och långsiktigt. De som var mest nöjda var de som handlade saker som gick till välgörenhet och de som lade mest pengar på mat. Det tror forskarna beror på att vi umgås över mat och det ger välbefinnande inte bara av just köpet utan även av det som sker kring det dvs umgås över en bit mat. 

De som köpte tex. ett par jeans blev också lyckliga men det gick över snabbare än för de som handlade välgörenhetssaker eller mat.

Att köpa saker ger ofta en kortvarig lycka som sagt och likaså långvarig ifall det du köper ger dig möjlighet att göra något du tycker om tex köpa ny utrustning till en sport du gillar. Varför kan en köplycka bli kortvarig då?

När du fått något som du vill ha så är ju nöjd men sedan höjs din nivå för att bli nöjd igen och du behöver något nytt, större, bättre och så vidare för att så samma rus igen. Därför kan din lycka från shoppingen bli mer kortvarig än du först trodde.

Prylar kan ge stress

Prylar vi har handlar ger oss glädje då v köper dem men sedan kan de ge mindre lyckliga känslor i vardagen då de ska hanteras och tas om hand.

Andra forskare har sett att kvinnor i första hand får högre stressnivåer i kroppen då de ska ta hand om saker, röja i förråd osv än då de inte behöver ta sig an grejer. Varför män inte fick denna förändring är oklart... 

Prylar tjuvar tid av oss inte bara att den tid du lagt ner för att tjäna pengar används i den sekund du handlar upp pengarna du behöver även ta hand om sakerna, laga dem, se till att de inte stjäls och oro för att det ska bli fel på dem och lägga dem tillbaka på sin plats eller gräla om var den är någonstans...

Vi har en trygghet i att samla, vi är som ekorrar som spar inför sämre tider men inte i pengar på banken utan i prylar. Svenskarna har mycket skulder jämfört med andra jämförbara länder och vi handlar gärna för skojs skull - inte direkt för att vi verkligen behövde en sak. De elektroniska pengarna har mist sitt egenvärde lite, vi ser inte pengarna i sig som något att värdera utan det är vad vi får ut av att använda våra pengar som är värt något. Det är status att kunna handla, det är fint att ha nytt.

Moraliskt motstånd mot shopping

Samtidigt har vi en moralisk trend som säger att vi bör värna om miljön och att återanvända är bra. Det är inte lika fult att ha lagade kläder eller att köpa på andra hand för även de med pengar kan tycka att det är värt att slippa kemikalier i nya kläder och köper bara urtvättade kläder som inte har dessa kemikalier kvar i sig. 

Just kläder har fått en trend att tex låna sina kläder genom klädbanker och att ärva kläder är inte lika fult som det var tidigare. Vi har inte samma behov av att visa med kläderna hur rika vi är utan väljer andra sätt att visa status och välstånd.

Ett år utan att handla eller stor utrensning

Flera personer har valt att inte handla en enda grej under ett år och lägga tid och pengar på annat. En kvinna som var ensamstående kunde under 2010 spara 10 000 kr per månad och kunde sedan lägga om taket utan att ta lån. Då är det verkligen vettigt att ta ett köpfritt år.

Andra uppskattar tiden de får över mest, den som annars skulle ha hamnat på köpcentrum och i köer och i returköer. 

En rejäl utrensning är något som aldrig är fel, tre av fyra hushåll i USA som har villa kan inte köra in bilen i garaget för det är fullt av prylar. Vi har det så också. Det är dags för operation utrensning. 

Eva Maria Karlander har testat att göra en genomgång av sitt hem och röja, slänga och ge bort det mesta och efteråt kände hon en stor lättnad läs mer om det HÄR

Vill du gå ALL IN och få stopp på alla sopor får du inspiration här hos ZERO WASTE HOME

den familjen har bara en liten burk med skräp per år - allt annat komposteras eller återvinns. 

Fantastiskt.

Mer i ämnet kommer nog för jag har påbörjat utrensning nu - ska kolla Eva mrias tips nedan och göra verklighet av dem förhoppningsvis allihopa...

SÅ KOMMER DU IGÅNG MED UTRENSNINGEN AV DITT HEM

1. Bli en vinnare. Gör en lista över vilka vinster du hoppas uppnå tack vare utrensningen. Exempelvis: ditt hem blir lättare att städa, du kan ta emot spontana besök utan att bli stressad, du får ny energi som kan användas till umgänge och nya intressen.
2. Stryp inflödet. Tacka nej till reklam på brevlådan, i mejlen och mobilen. Skriv en svart lista över de impulsköp du brukar göra.
3. Sätt gränser. Välj avgränsade projekt så att du känner att du blir färdig. Fokusera först på rummen där du vistas mest – kök, vardagsrum, sovrum. När dessa ytor frigörs kommer du att bli motiverad att fortsätta med andra delar.
4. Kolla klockan. Planera in tid för utrensningen. Välj en tidpunkt som passar dig och din energi, exempelvis en timme varje söndagsförmiddag.
5. Pausa från prylarna. Om du har svårt att skiljas från dina ägodelar – satsa på mellanförvaring. När de stått ett tag inser du kanske att du inte alls behöver dem.
6. Tänk på tanken. Många människor har svårt att göra sig av med exempelvis presenter eller arvegods. Men det är ju tanken bakom gåvan som räknas, och den kan man skriva ner och bevara.
7. Förvara funktionellt. När var sak fått sin plats blir det betydligt lättare att hålla ordning.

Ur ”Rensa ut & lev lättare, en smart guide till ordning hemma” av Eva Maria Karlander.

Källor & mer att läsa i ämnet:

http://www.dn.se/insidan/vi-hittar-lyckan-i-shoppingen/

http://www.dn.se/insidan/att-samla-pa-sig-saker-innebar-en-trygghet/

http://www.becomingminimalist.com/buying-stuff-wont-make-you-happy/

http://www.dn.se/insidan/tid-och-kompetens-trendigare-an-pengar/

Read More

DIY: Sticka resår

Det är praktiskt att kunna sticka resår men jag har inte direkt varit bra på det hittills. För att sticka resår använder du de två grundmaskorna rät och avig maska. 

Du byter mellan dem när du ska skapa resår med stickning, så då får du en mer flexibel stickad bit som passar tex till skaften på strumpor eller mudd till tröjärmar och halsringningar. 

Nu har jag äntligen fått det att funka och det blir faktiskt en användbar resår- hur gör jag då?

Varannan eller två och två?

Jag har fått tipset att sticka varannan maska rät och varannan avig då jag ska sticka resår men det funkade inte alls för mig. Problemet är att jag glömmer bort vilken sort jag ska sticka och det är svårt för mig att lista ut vilken det är när jag tar upp stickningen efter att ha lagt ifrån mig den ett tag. Däremot fungerar två maskor av vardera sorten mig bättre för då ser jag bättre vad det är för typ av maska jag ska sticka.

För en strumpstickning så har jag testat att lägga upp 48 maskor och sedan fördela dem på fyra strumpstickor av bambu. Stickorna är på 3,5 mm och tvåtrådigt ullgarn. Det blev en bra bredd för mig som har en rätt medelmåttig ankelbredd och en smal fot.

Vad är en rät och avig maska?

De två grundmaskorna är de som du bör kunna då du ska sticka och skillnaden är: RÄT maska har du garnet bakom när du stickar. Trär i stickan underifrån och viker över garnet från baksidan mellan stickorna och gör en maska.

AVIG maska garnet framför när du stickar. Trä in stickan ovanifrån i maskan, lägg garnet du har framför stickningen mellan stickorna och gör en ny maska...

Den maska som är knepigare är den aviga just för den är avig ;) men har hittat en fin film som du kan ha nytta av då du ska lista ut hur den ska göras. Film från  Munchi yarn och Stickskolan AVIG maska.

Fast det är en annan variant av garntagning än jag brukar, jag fixar inte det där snurrandet av garnet men det är kul att se en annan variant - men grunden är den samma det är att ha garnet framför stickningen och lägga den över stickorna och göra den nya maskan.

Stickskolan hjälper oss nybörjare

Har du fler funderingar kring att lära dig att sticka rekommenderar jag Stickskolan som är verkligen bra på att visa hur du ska göra - de har bra filmer och bra teckningar som underlättar att klura ut hur du ska göra. Tidigare fanns en garnbutik knuten till den men nu har den lagts ner och stickskolan är ensam kvar.

Read More

Kvinnor på landsbygden - är det möjligt?

Kvinnor flyr landsbygden i högre grad än män sägs det och när jag frågar mina vänner som besöker oss så kan männen tänka sig att bo här medan kvinnorna säger oftast nej till den idén. Hur kommer det sig att kvinnor generellt är mindre intresserade av att bo på landsbygden och Norrland?

Om jag analyserar mig själv så ligger min flytt härifrån i att jag ville plugga och upptäcka världen. Min flytt tillbaka var av kärlek till trakten och till tryggheten för familjen.

Hur ska vi locka tjejer, kvinnor, damer att stanna eller flytta hit?

Varför ska vi ens bry oss att göra det?

Nu är det ju så att jag vill gärna att fler män ska stanna eller flytta hit också - jorå finns ingen värdering i det - handlar snarare om en reflektion över varför att kvinnor jag möter är tveksamma till en liv här.

En sommar lyssnade jag på ett program i Sveriges radio P1 där en norsk kommun satsade på att helst anställa kvinnor till de poster de hade ute för att de hade märkt att om kvinnan fick jobb så följde mannen med till kommunen  även om den låg sådär lantligt till som just den gjorde (glömt orten). Däremot så var det inte lika säkert att kvinnan följde med ifall mannen fick jobb där utan hon stannande i sin hemkommun och hälsade på istället. Nu är det baserat på en stereotyp syn på att par består av en man och kvinna men i de fall som paren gör det så funkade det tydligen oftast så. Detta kan jag inte belägga med fakta men jag anar att det nog kan stämma eftersom denna norska kommun ansåg det värt besväret att göra så.

Det kan bero på att arbetstillfällen i mer manligt dominerade branscher finns i glesbygd, tänker på transport, uttag av naturresurser som gruvor och skogsbruk och liknande och det finns färre chanser för de med andra yrkeskunskaper. Det innebär att män kan se större värde i att stanna medan en kvinna som inte har jobb gärna flyttar dit det finns fler sorters jobb att finna. Eller?

--------------------------------------------------------------------

Intervju med forskaren Johanna Roto

Hittade en artikel med Johanna Roto, forskare och cartography coordinator vid Nordregio i  Nyheter över gränsen (all text nedan är hämtad från nyheter över gränsen):

-Generellt kan man nämna två framgångsfaktorer för attraktiva småkommuner – bra tillgänglighet och arbetsmarknad som attraherar också kvinnor. En god kommunal ekonomi är ingen nackdel heller.

Jämn könsfördelning är en viktig faktor för utvecklingsmönstret, visar din forskning. Varför är det så? Vad får kvinnor att vilja bo i ett område?

 -Sällan flyttar man bara för att jobba, man flyttar eller stannar för att leva. Kvinnor i genomsnitt har högre utbildningsnivå än män.

- Forskningen visar att jämn könsfördelning är en viktig faktor för utvecklingsmönstret i en region – det handlar om potentiell fertilitet, utbildningsnivå, attraktionskraften.

Fler brudar ger mer attraktionskraft, högre utbildning och fler barn, alltså! Okej. En annan sak, pendlingen är stor i våra länder har du visat. Är bättre pendlingsmöjligheter en nyckel för kommuner som tappar befolkning? Så att man kan bo i en kommun och pendla till jobb i en annan kommun.

-Ja, tillgänglighet är viktigt. Samtidigt visar studier inom Sverige att tiden är viktigare än själva distansen vad som kommer med pendling. Oftast är 45 minuters restid gränsen för vad människor accepterar.

- En annan sak att tänka på är de krav som arbetsmarknader ställer. Kan man hitta sätt att jobba under sin resetid, kan man jobba på distans? Viktiga frågor för arbetsgivare att fundera över.

Intervjun ovan är som sagt hämtad från Mer nyheter över gränsen

---> Så i områden med en jämn könsfördelning frodas utvecklingen för att vi gillar att hitta en partner och bilda familj och om det är en jämn könsfördelning finns det större chans för alla typer av parbildningar att uppstå. Så med en bra arbetsmarknad med olika typer av jobb och möjlighet att pendla kan detta uppstå.

----------------------------------------------------------------

Nordiska ministerrådet ser de unga kvinnornas flytt från landsbygden

I ett seminarium 2012 arrangerat av Nordiska ministerrådet diskuterades det varför kvinnor flyr landsbygden och hur det påverkar trakten och ifall det är önskvärt att vända trenden. Inför mötet skrev de:

"Landsbygdsområdena präglas av mansdominans, i synnerhet när det gäller arbetskraften. Anledningen till att kvinnorna flyttar är brist på arbetstillfällen och begränsad tillgång till högre utbildning. 

Men det hänger också samman med sociala aspekter som tillgång till förskolor och skolor i närmiljön och det kulturella utbudet. Denna demografiska förändring bidrar till att bromsa den ekonomiska utvecklingen i landsbygdsområdena. Kvinnors bosättning och deltagande är nödvändigt för värdeskapande och tillväxt. Könsmässig balans på landsbygden förutsätter rättigheter som arvsrätt, egendomsrätt, tillgång till krediter och egen inkomst. 

Välfärdssystem, ett anständigt arbetsliv och barnomsorg är också avgörande för att uppnå balans mellan arbetsliv och familjeliv för både kvinnor och män. Många av dessa förutsättningar är redan verklighet i de nordiska länderna genom politisk vilja, lagarbete och breda allianser mellan staten och det civila samhället. 

Likväl märker vi att det är nödvändigt att bedriva en kontinuerlig aktiv politik för att bryta stereotyper och säkerställa lika tillgång till resurser och offentliga medel. Samtidigt måste regelverken utformas så att äkta makar likställs när det gäller förvaltning och intäkter av gårdsbruk och egendomar. "

Nordiska ministerrådet

--- > Det är alltså viktigt att bibehålla den goda struktur av välfärd vi har och all försämring i sjukvård och skolor är ett hot mot utveckling på landsbygden och ett hot att kvinnor undviker att flytta till glesbygd. 

---------------------------------------------------

En myt att bara kvinnor flyttar

Kan det vara så att det inte stämmer att det bara blir män kvar på landsbygden - att det är en gammal sanning och tiderna förändras?

"Ett exempel på en sådan myt, som för övrigt forskaren Susanne Stenbacka har försökt ta kål på, är den om att kvinnor drar och män blir kvar. Stenbacka menar att det finns en liten skillnad mellan kön, men en betydligt mer avgörande faktor för vilka ungdomar som flyttar från landsbygden menar hon är utbildningsnivå. De som vill ha och skaffar sig högre utbildning flyttar i högre grad än de som inte gör det, oavsett kön. Och helt plötsligt har frågan om ungas flytt blivit en utbildnings och arbetsmarknadsfråga snarare än en könsfråga."

Texten kommer från Se landet 

"43 procent av kvinnor mellan 20 och 24 år skulle vilja bo på landsbygden eller i en mindre ort i framtiden. Bland män i samma ålder är motsvarande siffra 36 procent.

Det är ett av resultaten av den attitydundersökning Jordbruksverket låtit Ungdomsbarometern göra. Förutom att dessa unga vill bo på landet vill de kanske också utbilda sig. De stadsungdomar som vill flytta till landsbygden eller till mindre orter är i själva verket de som har allra högst betyg i skolan, visar Ungdomsbarometerns undersökning."

Texten är ett citat från en debattartikel i HD av Christel som jobbar vid jordbruksverket.

--- > Så unga som vill utbilda sig är de som flyttar. Grejen är alltså att nå dem med att det finns bra jobb här där de kan ha nytta av sin utbildning för att de ska flytta hit eller?


--------------------------------------------

Resten då - allt lull-lull?

Tänker på affärer, kulturutbud, barer, uteställen, kurser, föreningsliv, träningsställen och allt annat som hör till livet - inte bara äta, jobba och sova. Det är väl variationen och mängden av det som saknas här, varken ett överflöd av biografer eller kompiskrets finns att välja mellan. Det kan vara avskräckande att ha 90 km till närmaste sjukstuga eller att systembolaget är lika långt bort.

Det är livet mellan arbetsdagen och sömnen som vi kan vara dåliga på att visa att det faktiskt finns alternativ till förutom jakt, fiske, mecka skoter och supa som är ännu en myt om vad lantisar i norr gör innan de somnar.

Vi har faktiskt ett bra kulturutbud tack vare Riksteatern och Länsteatern och samarbeten med konstnärsstiftelsen Ricklundgården. Vi har träffpunkter i byn och vi har fler som vi utvecklar. Det finns träningsmöjligheter både i grupp och ensam.

Fast visst är det så att om jag vill ha något gjort eller få uppleva något är det chans/risk att jag själv får arrangera det eller medverka till att det händer något. Sällan är det att vi kan bara dyka upp på en plats och allt möjligt erbjuds som i en stad där många slåss om varje persons uppmärksamhet till att komma till olika evenemang, klubbar eller träningstillfällen.

Trivseln, lull-lullet, är det som får folk att stanna, inte att flytta hit tror jag. Hittar du rätt så stannar du, hittar du inte det så flyttar du. Så har det varit för mig även i städer, där jag inte hittar mitt sammanhang så stannar jag inte.

----------------------------------------

Hur ska vi locka hit och kvar folk på landsbygden?

Om vi satsar på: 

• differentierad arbetsmarknad så långt vi kan själva
• god samhällsservice
• bra kommunikationer
• aktiv politik för att få fler statliga jobb tillbaka
• lull-lull

så kan vi få en bra grund för både kvinnor och mäns önskan att leva här. Sedan kan vi aldrig få alla att gilla att bo här - det är inte heller meningen men att underlätta för de som vill vore ju kul.

Slutsatsen av det jag hittat på mitt surfande efter forskning och artiklar i ämnet på det allmänna nätet, talar inte om specialtidskrifter för forskningsresultat, verkar tyda på att för att få en levande landsbygd med jämn könsfördelning bör vi satsa på en bred arbetsmarknad.

Om det finns en politisk vilja att hela landet ska leva så bör en hel del statliga jobb flyttas ut igen på landsbygden. 
Däremot tror jag inte att politker eller staten kan rädda oss med bara det utan det krävs rikitga företag och riktiga jobb där drivkraften kommer inifrån varje företagare. Det är dock ett eländigt centraliserat tankesätt både på riks-, läns- och kommunnivå att centralt där blomstrar det bäst. DET är utmaningen för stat, landsting och kommun att ge förutsättningar för glest lokaliserade bolag att klara sig också - inte via bidrag utan mer med ett tankesätt som ger mer rättvisa förhållanden... 

Fast jag ser jobben som bara en liten del av kakan som folk vill ha. De vill ha lugnet, tryggheten och närheten till natur, djur och andra människor som finns här i glesbygden. Vi som bor här måste bli bättre på lull-lullet och fånga upp de nya och få med dem i sammanhang där de kan börja trivas. Då stannar de.

Inte är det just för den blomstrande arbetsmarknaden som drar eller det digra kulturutbudet - vi bör bli bättre på att marknadsföra att vi kan tillfredsställa basbehoven av internetåtkomst, kompisar för hela familjen och affärer med mat och drivmedel SAMT kunna ge dem det de saknar och vill flytta hit för.

Då tror jag kvinnorna kan bevekas - då de vet att de inte blir sittande ensamma hemma då männen hittar sina fritidsintressen - att det faktiskt finns alternativ för de män och kvinnor som inte ser det som höjden av lycka att bränna runt på en skoter eller dra upp fisk ur iskalla nyborrade hål i isen...

Read More

Minska dina matkostnader med 30%

En tredjedel av all mat som produceras i världen för människor går rakt i soporna. I Sverige och övriga höginkomstländer står hushållen för den största delen av matsvinnet. Du kan med några enkla tips ändra ditt slängbeteende och spara 30% av dina matkostnader.

Hur mycket som slängs varje år i våra hem är svårt att räkna ut men 2011 uppskattade dock FN matsvinnet per person i Europa och USA till 95-115 kg/år. I Afrika (söder om Sahara) och Sydostasien är motsvarande siffra ungefär 6-11 kg/år. 

Varför är det så och hur påverkar det vår värld?

Kan vi göra något åt det?

Det blir svinn i varje del av matproduktionen och för varje mellanhand så försvinner lite av maten pga transportskador och liknande. Det gör att det är svårt att räkna ut exakt hur mycket som vi konsumenter sjabblar bort och vad som producenter, grossister, matbutiker och transporter lyckas förstöra. Värst svinn har grönsaker och bröd där 30-50%  blir sopor enligt en brittisk undersökning. 

En tredjedel av svenska hushålls matsvinn beror på att vi misstolkar bästföredatummärkningen och slänger bort mat i onödan som kunde gå att äta utan problem. Du kan alltså minska dina matkostnader med över 30% ifall du äter maten som är okej men har gått över tiden istället för att slänga den.

I Sverige lyckas vi ordna 1,2 miljoner ton matavfall per år vilket är lika mycket som tre procent av våra utsläpp av växthusgaser. Om vi får ner matsvinnet så blir det en vinst för klimatet iom mindre påverkan, att vi behöver mindre konstgödsel, energi till transporter osv. 

D E P P A   I N T E   I H O P   -  VI KAN FIXA DET HÄR!

Planera bättre och ät rester

I restaurangbranschen kallar de en meny med anpassade rätter där det går att använda rester från gårdagen till mat nästa dag för en "meny som äter upp sig själv" - dvs om inte all kokt potatis gick ut till gästen kan den hamna i en gratäng eller potatissallad nästa dag och det blir minimalt med svinn. Bra för både plånbok och miljö. 

Du kan också göra så hemma. Köttbitar och grönsaker från dagen innan kan hackas ihop och bli pyttipanna. Resterna från den blir matlåda till jobbet. En låda i frysen kan vara ett tips där du slänger ner småbitar av kött och grönsaker och när den är full lagar du till den där pytten.

Håll koll

Ta och gör en veckoplanering och skriv upp vad du har hemma och vad du behöver köpa hem för att klara av att laga den planerade maten. Planera för din mat ska utgå från det du har hemma redan och bygg kring det. 

Ett sätt att få den mat vi köper hem att hålla längre, är att förvara den i rätt temperatur. Grönsaker som blomkål, broccoli och lök mår till exempel bäst av att förvaras i +2-5°C, medan gurka och tomat vill ha det lite varmare, cirka +12-14°C. 

Men hur många av oss vet egentligen hur kallt eller varmt vi har det i kylskåpet? Testa och lägg en termometer på olika platser i kylskåpet så inser du att det är kallare på vissa ställen än andra. Förvara sedan mjölk, kött och fisk där det är kallast. Frukt och grönt mår bättre där temperaturen är lite högre. Rekommenderade temperaturer för kyl +2-5°, sval +6-12°, frys -18° eller kallare.

Lita på dina sinnen och var positiv

Det har blivit så att vi är vana att inte behöva tänka själva när det kommer till mat, det står på paketen hur mycket, hur länge och till vad vi ska äta tillaga och förvara dem. När vi sedan står där med en vara som bäst före har passerats så är vi ovana att veta hur ska det smaka då, eller lukta eller se ut ifall det är ok att äta? 

Äsch bäst att slänga så vi inte blir sjuka jag går och köper en ny istället. Är det så du tänker? 

Ja gör det det är inte konstigt - jag gör så ibland, men det är något vi bör ändra på - våga smaka och känn efter före du slänger.  Det är även något bra att vara positiv till mat som har kort datum i affären, var inte rädd för det utan hjälp till att minska matsvinnet och köp den ändå - det går att frysa in rätt många varor och då fryser du ju tiden för maten ett tag och hinner planera vad du ska göra med den.

Ät rester

Ja det är väl enkelt - ät upp dina rester. Jag ska klura ut några fler måltidstips än pyttipanna till månadsbrevet - mest för min egen skull men lite för din med så kan vi hjälpas åt och minska vårt matsvinn det här året - okej?

Få tips om maträtter för dina rester - BLI PRENUMERANT

Om du vill få fler tips och berättelser så kan du prenumerera på månadsbrevet så får du en uppdatering vad som är på gång här en gång i månaden. Blir du less kan du lätt avregistrera dig via länken längst ner i varje månadsbrev.

Imorgon tisdag den 13 januari kommer nyhetsbrevet ut och då kommer fler tips om hur du kan minska ditt matsvinn med tex bra recept.

Faktakällor:
”På väg mot ett Sverige med mindre matsvinn”, Livsmedelsverket, 2014
”Global food losses and food waste”, FAO, 2011
”Hållbar konsumtion av jordbruksvaror”, Jordbruksverket, 2009
“Klimatfrågan på bordet”, Formas Fokuserar, 2008

http://www.extrakt.se/livsstil-och-konsumtion/svenska-hushall-tillhor-de-varsta-matkastarna/ 

http://miva.se/avfallochatervinning/forebyggaavfall/matsvinn/tipsforattundvikamatsvinn.4.1319473313660f5ebdfd10.html

Read More

DIY: Fixa väska av en t-shirt

Du behöver inte sy ett enda stygn idag - du behöver bara en gammal t-shirt och en sax - för att kunna göra en t-shirtväska. Det är enkelt och och kul även för barn i alla åldrar som kan knyta en knut. Den är bra till grönsaker eller leksaker - vad som helst faktiskt!

Texten på bilden kan tolkas olika - att det är inget att sy = dvs inget att bry sig om att göra eller inget att sy att = det behövs ingen sömnad - den senare är rätt ;)
Du får sy om du vill men det behövs inte...

DIY: Återanvänd en gammal t-shirt till en väska 

VAD BEHÖVER DU?
- en t-shirt
- en sax

HUR GÖR DU?

1.

Klipp av ärmarna och klipp en rund bit så du får bort mudden kring halsen. 

Det du klipper nu bestämmer hur stort hålen blir i dina handtag på väskan, jämför med en väska du har ifall du är osäker på hur djupa du vill ha hålen. Klipp lite till att börja med och klipp större tills du är nöjd ifall du vill testa dig fram.

När du har klippt klart ska det se ut ungefär som på bilden ovan. Ju större du klipper hålen ju längre blir handtagen och desto mindre yta får själva väskan du kan stoppa ner saker i. Bra att komma ihåg så att du inte bara får en väska med handtag och inget rymms i den ;)

Det kaaaan ha hänt mig nån gång - kanske :)

2.

Nu ska du klippa fransar längst ner på t-shirten. Klipp dem några cm långa så att du lätt kan knyta dem i dubbelknutar sedan. Ungefär 3-4 cm kan räcka. Klipp längs med hela nedre delen av t-shirten genom båda lager.

3.

Vänd på tröjan ut och in och börja knyt knutar, heslt dubbelknutar så att inte botten av din väska helt plötsligt öppnar sig när du fyller den med saker.

Knyt läng med hela den nedre kanten, har du ojämnt antal fransar så klipp och dela en frans så du kan knyta alla i varandra.

4.

Vänd tillbaka tröjan så knutarna hamnar inne i väskan. Du har nu din färdiga väska som du kan fylla med bra saker.

5. EXTRA

Om du vill kan du klippa hål i själva väskan som jag har gjort på min och då får du vika tyget dubbelt och klippa så får du hål mitt på tyget. Klipp i raka led över väskan och klipp gärna hålen omlott nästa varv så du har hålen ovanför en bit helt tyg osv. Annars kan din väska bli ostabil och lätt gå sönder.

ELLER

Klipp längre fransar typ 6-7 cm och knyt dem på utsidan av väskan så har du dekorativa fransar längs hela nedre delen av väskan. Trä på pärlor på fransarna och knyt så har du ändå mer dekoration.

Fin till stickning eller grönsaker

Bra väska till grönsakerna så slipper du trista i plast!
Den här gjorde jag av en barnt-shirt och tar du en vuxens t-shirt så blir det en större väska. Den här barnstorleken kan vara perfekt som stickväska, lagom att ha garnnystan i då du står och stickar!

MISSA INTE ANDRA DIYTIPS

Om du inte vill missa liknande inlägg här på bloggen så prenumerera på månadsbrevet så får du tips om fler och de som varit här på bloggen under månaden.

Read More