söndag 4 januari 2015

Om det här med tillväxt...

Om det här med tillväxt...

Läste idag en intressant debattartikel av den moderate politikern Johan Hultberg om hållbar konsumtion som jag tycker innehåller mycket bra saker. Han förordar:

Kunskapsoffensiv för smart konsumtion
Främja ökad livslängd på produkter
Handeln måste ta ett större ansvar




Däribland fanns tanken om att se över hur momsen läggs på varor som har lågt värde i pengar och därmed enklare kan säljas och återanvändas tex andrahandskläder. Vilket är mycket bra att göra.

Det jag funderade på vad dock hans slutord:

Moderat miljö- och klimatpolitik handlar om att bekämpa utsläpp och annan negativ miljöpåverkan. Inte om att bekämpa vare sig bilar eller konsumtion i sig. Här i ligger en viktig politisk skiljelinje mellan Moderaterna och exempelvis Miljöpartiet som har kongressbeslut om att bekämpa ekonomisk tillväxt. Som moderat är jag övertygad om att tillväxt är en förutsättning för att klara våra stora miljö- och klimatutmaningar. Tillväxt är enkelt uttryckt summan av våra framsteg och utan tillväxt får vi inte fram resurser att investera i utbyggnaden av järnvägen eller i mer forskning. Vår tillväxt måste dock vara hållbar. Det förutsätter en hållbar konsumtion. En smart konsumtion.

Jag var intresserat att läsa det för jag har inte uppfattat att MP ska bekämpa ekonomisk tillväxt. Därför kollade jag upp det och upptäckte att MP har skrivit in i sitt kongressbeslut att ”Utveckla ett ekonomiskt system som inte bygger på tillväxt”

I det läser jag inte in att MP ska bekämpa ekonomisk tillväxt utan snarare hitta alternativa lösningar till vår rådande norm om tillväxt som lösningen på alla problem. Fast det är klart om man som Johan Hultberg anser att tillväxt, antar han menar ekonomisk tillväxt, är en förutsättning för att klara klimatutmaningarna kan ett alternativt system till det vara ett hot och ett sätt att bekämpa det som han baserar hela sin världsuppfattning på.

Jag är inte en aktiv eller passiv medlem i miljöpartiet och argumenterar inte i sak för det partiets skull utan alla mina åsikter och formuleringar är helt mina egna så belasta inte MP för dem... jag bara blev fundersam över hur debattören kunde se på MP:s kongressbeslut så som han gör.

Från mitt synsätt är det våra ramar som är fel, vi har byggt upp system som baseras på falska förhoppningar om en ständigt ökande tillväxt och nu ser vi bekymren som följer av att vi inte gjort vad ordet EKONOMI egentligen betyder nämligen HUSHÅLLNING.

Ja jag menar våldsamma bränder i Australien, dåligt med snö i alperna så Åre får ta slalomtävlingar, översvämningar varje år i låglänta sydliga länder osv...

Det är givetvis mycket mer omfattande och svårt att kunna ändra hela vårt ekonomiska tänkande än att styra om konsumtionen till bara ecochica varor och tuffa på som vanligt. Däri ligger hatet och kritiken mot miljöpartiet från mest allianspartierna och sd. Alliansen och sossarna, vänstern och sd har dock alla en helt annan syn på helheten än MP vilket är intressant. Fi vet jag inte var de står i den frågan.



Tillväxt som vi känner den - är ett minne blott


STAFFAN LAESTADIUS som är professor i industriell utveckling vid KTH beskriver det här som jag försöker skriva mycket bättre än vad jag någonsin kan komma nära, nämligen:
Problemet är att den nuvarande ordningen numera varken levererar tillväxt eller sysselsättning. Och när den levererar tillväxt så baseras den på ökade insatser av fossila bränslen. I tvåhundra år har mänskligheten i absoluta tal trendmässigt ökat användningen av energi i allmänhet och fossila bränslen i synnerhet. Det är oljan och kolet som smörjer ekonomins tillväxtmaskineri och som ligger bakom en mycket stor del av produktivitetsökningarna.”


Han fortsätter:

Utmaningen för alla gamla industriländer, och för många av de snabbväxande u-länderna, är att ersätta en tillväxt som baserats på en treprocentig årlig ökning av fossila bränslen med en tillväxt som i absoluta tal reducerar fossilbränsleanvändningen i samma takt. Det har vårt politiska system ingen erfarenhet av och våra ekonomer saknar den teoretiska beredskapen: energiåtgången har aldrig ingått i teorins produktionsfunktioner, när energianvändningen ökat har den bokförts som ökad arbetsproduktivitet. ”

Lite senare skriver han:

Tillväxt – som vi hittills upplevt den– är således inte en lösning på problemet; tillväxten är problemet. Lösningen heter omvandling. Vi står inför en nödvändig strukturomvandling av industri och livsstilar. Ingenting säger att denna strukturomvandling måste skapa färre jobb eller sämre livskvalitet. Personligen tror jag att jobben kan bli fler (och arbetslösheten lägre) utan att bli sämre och jag tror att levnadsstandarden kan bli högre – om än baserat på mindre fossila bränslen och på färre kilon att släpa hem efter shoppingronderna. Men då måste det politiska systemet ”leverera” förutsättningarna i form av nya skatter och nya regler.

Han avslutar sin debattartikel med att skriva:

För att få fart på omvandlingsprocessen, för att övertyga de medborgare som känner sig hotade och för att skapa incitament för de företag som ligger i startgroparna för att lansera kretsloppsvänliga systemlösningar krävs att det politiska etablissemanget överger sitt mantra, dvs ropen på tillväxt, och fokuserar på omvandling. Det kommer att kräva mycket omtänkande och tvinga fram en ny politisk retorik: föreställ er ett partiledartal – eller en budgetproposition – utan ordet ”tillväxt”.

För all del: vi behöver inte ge upp föreställningen om tillväxt. Som ekonomipristagaren Kenneth Arrow och IPCC:s grundare Bert Bolin med flera skrev för snart 20 år sedan i tidskriften Science (se fotnot): ekonomisk tillväxt är i grunden, och på lång sikt, endast möjlig inom ramen för vad biosfären tillåter. För närvarande är vi snabbt på väg utanför de ramar som planeten sätter – då är det kursändring som ovillkorligen gäller, det vill säga strukturomvandling.


Därför gråter jag blod

Därför kommer jag att hela tiden gråta blod då jag hör politiker skrika åt miljöpartister att de är enfaldiga, naiva och totalt overklighetsförankrade då de vill se ett ekonomiskt system som inte bygger på ekonomisk tillväxt av den sort vi har idag. Om än väldigt välformulerat.

Jag är inget övertygat fan av MP i alla lägen men just nu är de det minst dåliga alternativet ända tills andra partier kan släppa sargen och se det liiite större perspektivet.

Hade vi människor vett att använda mer än 10% av våra hjärnor tror jag att vi hade kunnat lösa vår generations största utmaning. Just nu är jag rädd att det är kört.

Jag är inte bättre än någon annan på att rädda jorden, jag gör absolut inte alltid rätt utan väljer massor av dumma saker som inte får varken miljö eller klimat att må bättre. Däremot tror jag att jag kunde göra så mycket mer ifall jag fick signaler om att mitt lands riksdag och regering verkligen satte detta i första rummet och lade prestige och taktik åt sidan.

Just nu ser jag inte att nästa klimatmöte kommer att få skarpare skrivningar, att rika industrialiserade länder ta ansvar eller att svenska politiker slutar säga att det är bättre att satsa på miljön där det ger bäst effekt som i andra länder för vi är så duktiga redan för vi källsorterar lunchlådan i riksdagsfiket.

Så för att göra det lilla jag kan ska jag lägga ut här på bloggen de saker jag kan just nu för att förbättra för mig, klimatet och framtiden...



Källor:


Johan Hultbergs debattartikel i Aftonbladet

Staffan Laestadius debattartikel i Svenska dagbladet


0 kommentarer:

 
Google+