Om
det här med tillväxt...
Läste
idag en intressant debattartikel av den moderate politikern Johan
Hultberg om hållbar konsumtion som jag tycker innehåller mycket bra
saker. Han förordar:
Däribland
fanns tanken om att se över hur momsen läggs på varor som har lågt
värde i pengar och därmed enklare kan säljas och återanvändas
tex andrahandskläder. Vilket är mycket bra att göra.
Det
jag funderade på vad dock hans slutord:
”Moderat
miljö- och klimatpolitik handlar om att bekämpa utsläpp och annan
negativ miljöpåverkan. Inte om att bekämpa vare sig bilar eller
konsumtion i sig.
Här
i ligger en viktig politisk skiljelinje mellan Moderaterna och
exempelvis Miljöpartiet
som har kongressbeslut om att bekämpa ekonomisk tillväxt. Som
moderat är jag övertygad om att
tillväxt är en förutsättning för att klara våra stora miljö-
och klimatutmaningar.
Tillväxt är enkelt uttryckt summan av våra framsteg och utan
tillväxt får vi inte fram resurser att investera i utbyggnaden av
järnvägen eller i mer forskning. Vår tillväxt måste dock vara
hållbar. Det förutsätter en hållbar konsumtion. En smart
konsumtion.
”
Jag
var intresserat att läsa det för jag har inte uppfattat att MP ska
bekämpa ekonomisk tillväxt. Därför kollade jag upp det och
upptäckte att MP har skrivit in i sitt kongressbeslut att ”Utveckla
ett ekonomiskt system som inte bygger på tillväxt”
I
det läser jag inte in att MP ska bekämpa ekonomisk tillväxt utan
snarare hitta alternativa lösningar till vår rådande norm om
tillväxt som lösningen på alla problem. Fast det är klart om man
som Johan Hultberg anser att tillväxt, antar han menar ekonomisk
tillväxt, är en förutsättning för att klara klimatutmaningarna
kan ett alternativt system till det vara ett hot och ett sätt att
bekämpa det som han baserar hela sin världsuppfattning på.
Jag
är inte en aktiv eller passiv medlem i miljöpartiet och
argumenterar inte i sak för det partiets skull utan alla mina
åsikter och formuleringar är helt mina egna så belasta inte MP för
dem... jag bara blev fundersam över hur debattören kunde se på
MP:s kongressbeslut så som han gör.
Från
mitt synsätt är det våra ramar som är fel, vi har byggt upp
system som baseras på falska förhoppningar om en ständigt ökande
tillväxt och nu ser vi bekymren som följer av att vi inte gjort vad
ordet EKONOMI egentligen betyder nämligen HUSHÅLLNING.
Ja
jag menar våldsamma bränder i Australien, dåligt med snö i
alperna så Åre får ta slalomtävlingar, översvämningar varje år
i låglänta sydliga länder osv...
Det
är givetvis mycket mer omfattande och svårt att kunna ändra hela
vårt ekonomiska tänkande än att styra om konsumtionen till bara
ecochica varor och tuffa på som vanligt. Däri ligger hatet och
kritiken mot miljöpartiet från mest allianspartierna och sd.
Alliansen och sossarna, vänstern och sd har dock alla en helt annan
syn på helheten än MP vilket är intressant. Fi vet jag inte var
de står i den frågan.
Tillväxt som vi känner den - är ett minne blott
STAFFAN
LAESTADIUS som är professor
i industriell
utveckling vid KTH beskriver
det här som jag försöker skriva mycket bättre än vad jag
någonsin kan komma nära, nämligen:
”Problemet
är att den nuvarande ordningen numera varken levererar
tillväxt eller sysselsättning.
Och när den levererar tillväxt så baseras den på ökade
insatser av fossila bränslen.
I tvåhundra år har mänskligheten i absoluta tal trendmässigt ökat
användningen av energi i allmänhet och fossila bränslen i
synnerhet. Det är oljan och kolet som smörjer ekonomins
tillväxtmaskineri och som ligger bakom en mycket stor del av
produktivitetsökningarna.”
Han
fortsätter:
”Utmaningen
för alla gamla industriländer, och för många av de snabbväxande
u-länderna, är att ersätta en tillväxt som baserats på en
treprocentig årlig ökning av fossila bränslen med en tillväxt som
i absoluta tal reducerar fossilbränsleanvändningen i samma takt.
Det har vårt politiska system ingen erfarenhet av och våra ekonomer
saknar den teoretiska beredskapen: energiåtgången har aldrig ingått
i teorins produktionsfunktioner, när energianvändningen ökat har
den bokförts som ökad arbetsproduktivitet. ”
Lite
senare skriver han:
”Tillväxt
– som vi hittills upplevt den– är således inte en lösning på
problemet; tillväxten är problemet. Lösningen heter omvandling. Vi
står inför en nödvändig strukturomvandling av industri och
livsstilar. Ingenting säger att denna strukturomvandling måste
skapa färre jobb eller sämre livskvalitet. Personligen tror jag att
jobben kan bli fler (och arbetslösheten lägre) utan att bli sämre
och jag tror att levnadsstandarden kan bli högre – om än baserat
på mindre fossila bränslen och på färre kilon att släpa hem
efter shoppingronderna. Men då måste det politiska systemet
”leverera” förutsättningarna i form av nya skatter och nya
regler. ”
Han
avslutar sin debattartikel med att skriva:
”För
att få fart på omvandlingsprocessen, för att övertyga de
medborgare som känner sig hotade och för att skapa incitament för
de företag som ligger i startgroparna för att lansera
kretsloppsvänliga systemlösningar krävs att det politiska
etablissemanget överger sitt mantra, dvs ropen på tillväxt,
och fokuserar på omvandling. Det kommer att kräva mycket
omtänkande och tvinga fram en ny politisk retorik: föreställ er
ett partiledartal – eller en budgetproposition – utan ordet
”tillväxt”.
För
all del: vi behöver inte ge upp föreställningen om tillväxt.
Som ekonomipristagaren Kenneth Arrow och IPCC:s grundare Bert Bolin
med flera skrev för snart 20 år sedan i tidskriften Science (se
fotnot): ekonomisk tillväxt är i grunden, och på lång sikt,
endast möjlig inom ramen för vad biosfären tillåter. För
närvarande är vi snabbt på väg utanför de ramar som planeten
sätter – då är det kursändring som ovillkorligen gäller, det
vill säga strukturomvandling.”
Därför gråter jag blod
Därför
kommer jag att hela tiden gråta blod då jag hör politiker skrika
åt miljöpartister att de är enfaldiga, naiva och totalt
overklighetsförankrade då de vill se ett ekonomiskt system som inte
bygger på ekonomisk tillväxt av den sort vi har idag. Om än
väldigt välformulerat.
Jag
är inget övertygat fan av MP i alla lägen men just nu är de det
minst dåliga alternativet ända tills andra partier kan släppa
sargen och se det liiite större perspektivet.
Hade
vi människor vett att använda mer än 10% av våra hjärnor tror
jag att vi hade kunnat lösa vår generations största utmaning. Just
nu är jag rädd att det är kört.
Jag
är inte bättre än någon annan på att rädda jorden, jag gör
absolut inte alltid rätt utan väljer massor av dumma saker som inte
får varken miljö eller klimat att må bättre. Däremot tror jag
att jag kunde göra så mycket mer ifall jag fick signaler om att
mitt lands riksdag och regering verkligen satte detta i första
rummet och lade prestige och taktik åt sidan.
Just
nu ser jag inte att nästa klimatmöte kommer att få skarpare
skrivningar, att rika industrialiserade länder ta ansvar eller att svenska politiker slutar säga att det är bättre att satsa på miljön där det ger bäst effekt som i andra länder för vi är så
duktiga redan för vi källsorterar lunchlådan i riksdagsfiket.
Så för att göra det lilla jag kan ska jag lägga ut här på bloggen de saker jag kan just nu för att förbättra för mig, klimatet och framtiden...
Källor:
Johan
Hultbergs debattartikel i Aftonbladet
Staffan
Laestadius debattartikel i Svenska dagbladet
0 kommentarer:
Skicka en kommentar