Varit i Ume ett dygn och är så tacksam när jag kommer hem till Saxnäs igen. Umeå känns som en så konstruerad stad, inte en naturligt framväxt stad utan en på uppmaning byggd anhopning av hus. Den har för mig ingen atmosfär eller direkt själ, den är så neutral och intetsägande. Kanhända har mina gamla minnen från stan som student i student-gettot Ålidhem och sedan som småbarnsfamilj i gullig-gettot Tomtebo gjort att jag tycker stan är så uppdelad i områden för olika typer av människor... ett område för unga singlar, ett för barnfamiljer, ett för ja ni förstår.
Trist stadsplanering. Hörru Bo Berge länsarkitekt går det inte att piffa till ume så den blir mer på riktigt?
Nordli i Norge är ett fenomenalt fint exempel på fin stadsplanering. Mera Nordli och mindre Umeå till folket.
Näe jag skulle inte kunna tänka mig att bo där igen. Fast det har jag sagt förut då jag flyttade därifrån för att sedan komma tillbaka... NEJ - Nu är det som gäller att bo i det blå huset i byn och ha fjällutsikt och snabbt kunna ta sig ut i nauren på ett kick. Det är grejer det.
Jag gillar att bo där man om man glömmer att låsa ytterdörren så kan det istället för inbrott vara en lapp på bordet där det står : hej ni var inte hemma så jag gick in och lämnade tillbaka en liter mjölk eller kommer sen och fikar ring när ni är hemma...
1 kommentarer:
Jag tror det där med lappen på bordet slår en fin stadsplanering, men å andra sidan kunde man ju önska att det kunde kombineras!
Kul att du hittade in till mig och tusen tack för de fina orden! Det gjorde mig verkligen glad!
Skicka en kommentar