måndag 9 juni 2014

Välkomna till Vormsele hemslöjdsmässa i sommar!

Häng med till Vormsele hemslöjdsmässa!



Denna sommar kom jag ihåg att ansöka till två hemslödsmässor/butiker och till en var jag välkommen. Jag brukar glömma att anmäla mig och svära då jag upptäcker att jag glömt det igen men tack och lov kunde jag minnas det för en gång skull. Det ska bli så spännande att testa att ställa ut mina saker på ett nytt ställe!

Den ena var slöjdarnas hus i Vännäs men där ansåg inte sortimentsgruppen att mina insända bilder visade slöjd som passade in där i år. Tråkigt men så blir det ibland. Jag hoppas jag kommer ihåg att lämna in en ansökan igen nån gång för slöjdarnas hus i Vännäs är en fin butik och alltid kul att besöka.

Däremot var jag välkommen till Vormsele hemslöjdsmässa och dit åker jag på fredag för att lämna in mina alster. Det blir en resa på drygt 3 timmar med bil och sedan tre timmar hem men jag får se det som en minisemester :)

Några handgjorda grattiskort kommer med i bilen till Vormsele.

Ny butik för mig

Ska bli väldigt kul att testa marknaden på en annan ort i år för jag har varit engagerad i Vilhelmina hantverksgrupp och sålt saker i Vilhelminabutiken men där går det lite dåligt för mig de gånger jag testat. Däremot har det gått bättre i Saxnäs när Vilhelmina Hantverksgrupp hade butik också, tror det var ett lite yngre klientel som hittade dit för jag har som målgrupp barnfamiljer och yngre medan i Vilhelmina kyrkstad som dök det till större delen ett äldre kundunderlag som inte gillar mina molnmobiler eller döskalleskyltar...
Eller så var det någon annan orsak som jag inte kommer på nu.

Ett exempel på min slöjd som dyker upp i Vormsele - molnmobiler!


Vägbeskrivningar


Från Lycksele
Vormsele ligger vid nationalälven Vindelälven. Kör 35 km norrut på väg 365 från Lycksele mot Sorsele till raststället Enebacken vid Vindelälven. Sväng vänster in på väg 363 mot Sorsele. Vormsele når du efter 13 km, sväng in till vänster på Byavägen skyltat Hembygdsgård.

Från Skellefteå
Vormsele ligger vid nationalälven Vindelälven. Kör Bolidenvägen mot Malå och efter Fromheden svänger du vänster in på väg 365 mot Lycksele till raststället Enebacken vid Vindelälven. Sväng höger in på väg 363 mot Sorsele. Vormsele når du efter 13 km, sväng in till vänster på Byavägen skyltat Hembygdsgård. En genväg finns över Lidträsk – Svartliden, men då blir det grusväg.

Från Malå
Kör via Kristineberg till Björksele. Sväng vänster på väg 363 mot Rusksele. Vormsele når du efter 11 km, sväng in till vänster på Byavägen skyltat Hembygdsgård. En väg finns också över Rökå – Svartliden, men då blir det grusväg ca 2 mil.

Från Sorsele och väg 45
Sväng på väg 363 mot Rusksele strax norr om bron över Vindelälven vid Sandsele. Vormsele når du efter ca 70 km, sväng in till vänster på Byavägen skyltat Hembygdsgård.
Från Umeå
Väg 363 mot Sorsele passerar Vormsele. Passera Ruskele och efter raststället Enebacken är det 13 km kvar till Vormsele. Sväng in till vänster på Byavägen skyltat Hembygdsgård.



söndag 8 juni 2014

Brännässla - ett duktigt ogräs



Ett ogräs som sprider sig eller en dunderkur?
Den frågan ställer jag mig vid potatislandet varje gång jag tar mig dit. Svaret är väl att båda är lika sanna. Nässlor är omöjliga att få bukt med för de har sådan växtkraft men istället för att irritera sig på dem så är det bättre att dra nytta av dem. Plocka dem och torka dem och du har en nyttig ingrediens i skafferiet hela året.

Kunskapen om nässlor som en medicinalväxt har funnits länge och på nätet står det massor om hur fantastiska de är och om kunskapen var mer utbredd skulle vi ta mer vara på dem.




Om nässlor

Nässlor är nyttigt hittade detta om dem:
"Nässlan är mycket rik på C-vitamin (särskilt tidigt på våren). Innehåller även järn, kalcium, fosfor, kisel, mangan och svavel. Brännässlan är även relativt proteinrik."
Källa: http://www.skogsskafferiet.se/brannassla/

Om man är inne på naturmedicin eller vill äta sig mer frisk kan det vara bra att veta:

"Läkekraften har den i roten, stjälken, bladen och i blommorna. Nässlan innehåller rikligt med järn, vitaminer och mineraler. Den är vår bästa blodrenande och samtidigt blodbildande medicinalväxt. Eftersom den även har god verkan på bukspottkörteln sänks blodsockret genom nässelte."
" 1 tsk nässelpulver täcker exempelvis dagsbehovet av C-vitamin, flera mineraler m.m. Nässlor är inflammationshämmande, avgiftande, urindrivande och bra för blodet och vid förstoppning. Nässlor kan även vara bra vid reumatism och eksem, grå starr, bra för magen och tarmarna. 

Nässlor har visat sig bra vid förstorad prostata. Nässlor sänker även blodsockernivån, se GI-värde. Vid en viss ålder börjar en minskning av järnhalten i blodet, man känner sig trött och utmattad , då kan det vara bra med en kur av den järnrika färska nässlan. Brännässlan kan även minska mottagligheten för förkylningar, bota eksem och huvudvärk."
Källa:  http://grongava.se/info/articles/11/byid

VARNING:
Plocka inte brännässlor på kvävegödslad mark eller nära gödselhagar. Nässlorna har lätt för att lagra nitrater som kan vara skadligt att äta i stora mängder.
Källa: http://www.skogsskafferiet.se/brannassla/




 

Fem tips med brännässlor

Bäst är färska nässlor men torkade nässlor verkar gå nästan lika bra enligt de olika örtsidorna på internet. Om man torkar örter tappas givetvis en del näring men bättre än inget alls.


1
Förväller blad
Jag brukar förvälla brännässelblad, dvs sänka ned dem i kokande vatten och sedan ta upp dem. Då går det att frysa dem och göra bra soppa senare under året. Tydligen kan det vara så att mer näring stannar kvar vid förvällning än om man torkar dem men det har jag inte fakta på bara hörsägen.

2
Koka soppa
Det är väl klassikern, nässelsoppa med ägghalvor, en av min barndoms favoriter. Mums. Det finns massor av bra recept och återkommer senare med vårt allra bästa recept under tiden så sök ett i dina kokböcker eller på internet...

3
Uppiggande nässeltekur eller dagligt tekopp

"Om du behöver ork och energi, ge din kropp en uppiggande nässeltekur. Brygg 2 tsk torkad nässla till en kopp kokande vatten, låt dra 5-7 minuter. Drick gärna klunkvis 2-3 koppar per dag i ca 4 veckor.

 I förebyggande syfte kan man dricka en kopp nässelte per dag under hela året, med ca tre veckors uppehåll två gånger per år.  Torkade nässlor går också alldeles utmärkt att använda."
Källa:  http://grongava.se/info/articles/11/byid

OBS: Jag har dock läst att örtteer ska helst drickas i högst två veckor som en kur - kan vara bra att dosera varligt...

4
Hårkur
Nässlor är bra för håret, särskilt nässelrot, blockerar bl.a. bildningen av  hormonet DHT (dihydrotestosteron) av testosteron. DHT kan leda till skallighet hos män. Nässelvatten i håret anses öka blodcirkulationen samt minska fettavsöndringen, därtill ge glans till håret samt göra håret mer fylligt."

--> Gillar du inte ditt nässelte så skölj håret i det istället alltså!
Källa: http://www.halsosidorna.se/Kryddorochorter.htm



5
Torkad nässla i bröd mm.

"Torkad nässla kan man blanda med müsli, i bröddeg, när man gör paj kan man blanda nässlan i äggsmeten."
Källa:  http://grongava.se/info/articles/11/byid

okej en till...

6
Gödningsmedel
Brännässlor är bra som gödningsmedel, om du inte vill ha dem så riv loss dem och lägg i blöt i hinkar med vatten och låt dem förmultna lite under några dagar. Sedan kan du vattna dina rabatter och odlingar med nässelvattnet som stinker men är fullt av näring. Där nässlor växer är det bra näring i jorden så där ska du odla.


Graphics: PuglyPixel

fredag 6 juni 2014

DIY tips: Veganfäll




Mitt första bekantskap med begreppet veganfäll fick jag via forumet alternativ.nu där det stod att läsa om det i en tråd. Där länkades det till denna sida där kan du köpa färdiga veganfällar:

Vad är en veganfäll?

Antingen så klipps lammen eller de äldre fåren så att pälsen lossnar i ett enda sjok eller så tar man flera bitar och parar ihop till en fin fäll. Sjoket eller bitarna tovas ihop på baksidan i en redan tovat platta. Då får man en fäll som ser ut som en fårskinnsfäll men inget får har blivit slaktat utan kan beta vidare.

GÖR DET SJÄLV

Är du däremot intresserad av att göra en sådan fäll själv kan jag tipsa om följande ställe:

Där får du en DIY guide till hur du går tillväga.

- - -

Jag har inte testat själv men det känns onekligen som en rätt kul utmaning...

Nedan är en fin fäll som Gärdets lantgård har gjort, se länk under bilden.


Bild från: http://gardets.blogspot.se/2011/04/fuskfall-alt-veganfall.html

Graphics: Puglypixel

torsdag 5 juni 2014

Mobilt slakteri på gång!



Foto: Hälsingestintan



Under vår fina träff i byn för några veckor sedan där vi spånade om framtiden och om hur vi ville ha Saxnäs/Marsfjäll framåt år 2022. Då luftade jag och sambon en tanke som grott här hemma, under tiden som jag gått en fårkurs via gröna navet och Forslunda gymnasiet under hösten och våren, nämligen ett mobilt slakteri. Nu när jag sitter och funderar på hur jag ska kunna formulera ett projekt kring det hittar jag i DN i tisdags en artikel om att en av mina fd arbetsgivare SLU (inte i Umeå iofs men ändå) har i hemlighet med ett köttbolag haft ett projekt i två år om att skapa ett mobilt slakteri för nötdjur.


Om Hälsningestintans och SLU:s mobila nötslakteri går att läsa om i Jordbruksaktuellt  och DN i tisdags.
Det här mobila slakteriet startar i höst och ska klara av att slakta 30 djur om dagen. Detta tror jag är framtiden för en småskalig köttproduktion eller en köttbransch överhuvudtaget i Sverige om vi ska kunna få tag i kött på fler sätt än via köttfabriker.


Det är minsta möjliga lidande för djuren som slipper kuska runt i land och världsdel innan de ska dö och köttet blir bättre och djuren kan slippa en hel del mediciner tex.

Problemet som jag lärt mig under fårkursen är hur man ska få fåren till slakt till ett rimligt pris och med en rimlig resväg för djuren. Vi har centraliserade slakterier som ligger vid kusten och det gör inte min by så därför blir det enormt slöseri på tid och resurser med att skicka runt de stackars djuren till slakt ifall jag vill sälja köttet och inte äta allt själv i mitt eget hushåll. Fårbönderna är i princip hänvisade att sälja till uppköpare och om de vill sälja själv så blir det att åka till få se Luleå och var det ett till i Sollefteå eller?  Jag kommer inte ihåg men inte var det nästgårds i alla fall.
Det är svårt att få lammpriset och produktionskostnaden att gå ihop och fårbönderna jag hälsat på trollar med knäna och gör allt möjligt annat också för att få gården att gå runt. Utan stöd av olika slag skulle det inte vara lönt att ens ha tanke på att ha djur. Det känns ju fel. Är maten så billig att bönderna inte har råd att producera den ja då känns det som att det är fel någonstans efter förädlingskedjan – var tar pengarna vägen för inte går de till bönderna i alla fall.


Foto: Hälsingestintan


Så nu funderar jag på hur jag ska få till ett mobilt slakteri med allra helst en veterinär som har busskort. Ett tips till gymnasieungdommar att ta de två utbildningarna så kan det bli fina chanser till jobb framöver :)   Ifall SLU-projektet och mina eventuella projekt blir lyckade :)
Så ni som har koll på bra projektfonder som kan vara intresserade av att sponsra ett mobilt fårslakteri hör av er :)

Om det mobila slakteriet citat från Hälsingestintans hemsida:

"Mobila slakterier ger svenskt kvalitetskött en framtid 

Mobila slakterier innebär att man inte behöver transportera djur till slakt. I stället kommer ett mobilt slakteri till gården så att djuren kan slaktas i sin hemmiljö. Detta är ett naturligt nästa steg i arbetet
att utveckla den framtida optimala kedjan för svenskt kvalitetskött av flera skäl:

  • konsumenten ska få tillgång till etiskt kvalitetskött
  • spårbarheten på köttet ökar för konsumenten
  • urvalet av utvalt kvalitetskött måste utökas för att möta efterfrågan
  • slakt på gården och transport till eget styckeri för hängmörning
  • ingen vill ha slakttransporter
  • stressfri slakt ger bättre kött
  • djurhållningen ska hålla världsklass
  • djuren slaktas i sin hemmiljö"   

     Fakta mobila slakterier 

    Hälsingestintans satsning på mobila slakterier för fullvuxna nötkreatur är det första i hela Europa.

    Mobila slakterier har funnits inom rennäringen sedan 60-talet och i Norge finns det för mindre
    tamboskap. Det mobila slakteriet i består av två ekipage som innehåller dels en dragbil med
    kontor 
    och omklädning samt ett släp som innehåller själva slakteriet, dels en dragbil med släp
    med kylförvaring av kött. 

    Slakteriet kan åka ut till gården där uppfödaren har sina djur och genomföra en så stressfri slakt
    som möjligt. En veterinär genomför en besiktning av djurens allmäntillstånd innan man fortsätter. Djurens förs till slaktbilen av ordinarie djurskötare.När man gör detta följer man djurens naturliga beteende.  

    Slakteriet är självförsörjande på vatten och el. Kapaciteten på ekipaget varierar men med grund-bemanningen fyra personer slaktar man upp till trettio djur om dagen. Köttet transporteras till vår hängningshall för mörning och vårt eget styckeri. Målsättningen i slaktprocessen är att ta hand
    om så mycket som möjligt av djuret. Även avfallet kommer att användas till biogastillverkning. 


onsdag 4 juni 2014

Barnbok om kopplingen mellan stad och land: Urban & Ruralia

Bildkälla: http://www.jordbruksverket.se/urbanochruralia

Barnbok om stad och landsbygd från Jordbruksverket

I Christel Gustafssons blogg "Se landet", som är ett led i hennes arbete som landsbygdsstrateg, hittade jag idag ett blogginlägg om en helt ny bok från Jordbruksverket. Den heter Urban & Ruralia och vill visa samspelet mellan stad och land och att de båda behöver varandra...

Ett fint initiativ från Jordbruksverket och jag vill även se en bok som handlar om nord och syd  framöver...


Christel skriver följande om boken på sin blogg:

"Vi på Jordbruksverket som arbetat med boken hoppas att den kan bidra till att framtidens vuxna får en annan syn på samhällsutveckling. Varför hanterar vi oftast frågor som rör landsbygdsutveckling skilda åt från dem som berör stadsutveckling? Som om städernas befolkning levde ett liv, oberoende av landsbygdens leveranser och som om landsbygdsbor inte brydde sig om städernas utbud. Samhällskroppen är ett kretslopp, där allt hänger ihop och där alla delar är beroende av varandra. Fattar vi inte beslut utifrån det synsättet börjar delar av samhällskroppen må dåligt och så småningom förlora viktiga funktioner. Det är bland annat därför som Jordbruksverket sedan några år tillbaka landsbygdssäkrar de beslut som fattas på myndigheten."

En fin tanke och jag hoppas verkligen att de barn som får ta del av boken kan lära sina föräldrar i sin tur att vi är beroende av en levande landsbygd i större grad än stadsbor verkar ge sken av att tro.



Bildkälla: http://www.jordbruksverket.se/urbanochruralia

Urban hungrig och Ruralia utan bibliotek

Handlingen ger oss dramat där ett oväder ställer till det för Urban och Ruralia och transporter kommer inte fram mellan de båda. Staden får brist på el och mat medan Ruralia inte kan låna biblioteksböcker. Det är en fin skildring om hur vi på landsbygden faktiskt är till nytta för staden och tvärtom.


Beställ eller ladda hem boken HÄR

Citat: Världen har blivit en by

Min by - ett fantastiskt foto av byns fotograf Magnus Ström.




Samtidigt som världen har blivit en by har byn blivit en myt.


Jacques Berg
Landsbygd, land och Stad
 

tisdag 3 juni 2014

Hur ska jag bäst sätta priser på mitt hantverk?

Våndan att sätta ett pris.

Varje gång jag ska sälja något jag gör har jag svårt att ta betalt. Vare sig det gäller ett slöjdat alster eller en handling eller tjänst. Jag har svårt att ta betalt för mitt arbete. Allra svårast är det att sätta pris på varor som jag ska sälja som jag har gjort själv.

Om jag ska följa råd om hur jag prissätter så sätter jag för lågt och sätter jag för högt för den kundkrets jag har får jag inget sålt. Ett svårt dilemma eftersom jag sällan vet hur min kundkrets kan se ut. Den är blandad. 

Det är svårt också när jag känner kunden väl dvs om det är en vän, granne eller någon annan jag har en relation till och som jag inte vill sabba på något vis. Hur sätter jag ett bra pris?

Oftast är det bara i mitt huvud kampen pågår och kunden vem det än månde vara har faktiskt aldrig klagat förutom på att det är för billigt. Så egentligen vore det väl mycket enkelt eller hur - konstatera att jag är dålig på att sätta högt pris och våga stå för det jag faktiskt begär för varan... eller så säger den som tycker det är för dyrt ingenting och jag har ingen koll på vad mina förlorade kunder anser är ett rimligt pris...

Jag är inte ensam med denna vånda. Har läst hur Nusse funderar vilket stämmer mycket väl med vad jag har grunnat på. Det är en hel del både pengar och möda samt tankeverksamhet som går åt vid tillverkning och framtagande av produkter. Det jag kommer på nu är:


Kostnader
- Material
- Tid
- Förpackning
- Marknadsföring
- Resor
- Verktyg
- Frakt

För att få ut ditt pris på din vara kan du räkna såhär:

Räkna ut pris

material + tid + övriga kostnader + vinst = pris till återförsäljare


återförsäljarpris x 2 (minst) = pris till kund

Alltså om du köper material för 10kr, har kostnader för 20 kr (skatt,hyra, försäkring, reklam) arbetstid du tar 250:-/tim och du jobbar i 30 min så ta 125kr i arbetskostnad och så lite vinst sådär 5 kr kanske då har du pris till återförsäljare 160 kr

Till en kund i affär ska då få priset 160 kr x 2 = 320 kr

Hm - ja det drar ihop sig eller hur. Blir en del...

Din timlön är ju baserad på att du är egen företagare och själv måste betala in sociala avgifter och annat som äter upp i princip halva din lön så det får du också hålla koll på liksom moms och skatt...

Risker med att dumpa marknaden

Ett problem med för låga priser på hantverk är att marknaden dumpas dvs alla förväntar sig att ett par vantar som är handstickade ska kosta 125 kr för det tar Eva-Märta ju i marknadsståndet brevid. Problemet är att inte ens garnet betalas av den kostnaden och det gör inget för Eva-Märta för hon gör ju vantar hela tiden för det är så skoj och vill inget ha för jobbet alls nejdå det är ju så roligt om någon har nytta av vantarna.

Jovisst men för hantverkaren bredvid som har det som ett jobb får lov att ta 1225 kr för att kunna få kostnaderna att gå ihop och ändå bara ha 20 kr i timmen för stickandet... och säljer inget för Eva-Märta är ju så billig och bra. Det är ju för konstigt att den andra är så dyr precis som hemslöjden är  för där går det ju inte att handla...

Om vi inte tar betalt för vårt arbete kommer vi aldrig att kunna få betalt för det... dessutom får inte heller de som tar betalt något för det heller...



Hur få kunden att betala för arbetet?

Hur ska vi då kunna hålla en prisnivå som både kunder och hantverkande personer kan stå ut med?
I en annan blogg  Bautawitch hittade jag en rolig anekdot som jag skrivit av nedan.

Citat rakt av från Bautawitch:

"En kvinna ville köpa ett vackert wraparmband och hittade en smyckestillverkare som gjorde precis sådana som hon önskade sig. Hon tyckte dock att det kostade för mycket och sa rätt ut att hon gärna ville köpa ett men att hon tyckte att hon tog för mycket betalt.
Smyckestillverkaren blev litet förnärnärmad men var ändå nyfiken på vad kvinnan tyckte det var värt:

- Hur mycket tycker du att jag borde ta för det?
Kvinnan svarade:
- Jag tycker du borde ta X kronor för läderremmen kostar si och så mycket och pärlorna så mycket. Jag har t o m räknat med vad knappen (låset) torde kosta.

Kvinnans förslag var mycket lägre än smyckestillverkarens orginalpris men hon svarade trots det:
- Ok. Jag levererar inom en vecka.

Kvinnan var mycket nöjd med sig själv och kunde inte låta bli att skryta inför alla sina vänner vilken bra ”deal” hon hade gjort.

En vecka senare kom paketet på Posten. I en organzapåse ligger det en läderrem, 2 strängar med pärlor och en knapp. Arg som ett bi kontaktar hon smyckestillverkaren:

- Hur kan du göra så här mot mig? Jag ville köpa ett armband och du skickar delarna till mig!?
Smyckestillverkaren svarar henne: - Du fick precis det du bad om. Om du tycker att det saknas något, så måste du betala för det!

Sensmoralen med den här lilla berättelsen är självklart att när/om du köper ett handarbete så är det inte bara materialet du köper utan även tillverkarens tid, arbete, kärlek och engagemang som krävs för att det ska bli, i det här fallet, ett armband."
Slut på citat från Bautawitch

Grejen är nog att sälja till dem som är villiga att betala ditt pris. De som är beredda att ge dig lön för mödan och uppskattar en unik och handgjord sak.
De som inte gillar ditt pris är inte dina kunder, de är någon annans kund. 

Pristrappstege

Fast det låter så drygt och nonchalant att bara strunta i de som inte kan betala ett högre pris. Då är det smart att använda en sk pristrappstege. Du har flera varor för ett lägre pris ex 75kr och som de som är osäkra kan köpa för att se om de gillar dina saker. Exempelvis ett par örhängen som är enkla och inte har tagit lång tid att göra. Nästa steg så har du varor som kostar 200 kr och de har fler detaljer och har mer dyrbara råvaror. Sist men inte minst har du några varor som du har lagt ner massor av arbete på och som du är stolt över och de kostar 2500 kr. 

Då kan köparen välja om de vill testa dina enklare varor innan de vågar sig på dina dyrare. Att ha flera nivåer på dina priser kan vara nyckeln till att både locka kunder att köpa och att få dem att se värdet i dina produkter.

Det är alltid någon som får betala priset för lågpris

Det går inte att jämför sig med kedjorna i galleriorna för de kan köpa stora partier av kläder, smycken eller annat som produceras av någon med för liten lön - för hur annars kan deras priser vara så låga?

Det är nämligen så att det är någon som får betala priset för låga varor. Antingen får du dålig kvalitet eller så har de som tillverkat varan inte fått en skälig ersättning.

Video om hur du kan tänka när du sätter bra pris

Om du vill se en bra film på engelska om hur du ska sätta dina priser kan du hoppa hit:

https://blog.etsy.com/en/2012/etsy-success-the-art-of-pricing-for-profit-workshop/


Den är väldigt amerikansk, väldigt amerikansk, bara så du vet ;)  de är så duktiga på att ta för sig och det är vad du ska lära dig av den så den är bra...



Blev det enklare?

Sådärja, blev det enklare nu?
Nej skulle inte tro det. Ja nu sitter jag här och funderar om jag ska ta 85 kr eller 95kr för något jag enligt beräkningarna ovan ska ta 320 kr för om jag vill ha vinst...

Så det är enkelt att säga hur man bör göra och svårt att verkligen göra det.
Det är väl min slutgiltiga sensmoral av detta...

Graphics: Puglypixel


 
Google+