söndag 1 juni 2014

Odla, rensa, gräva och VEM talar för LANDSBYGDEN?






Arbeta MED jorden inte MOT

Det är något speciellt med att få arbeta med jorden i dubbel bemärkelse. Att få gräva och rensa och odla och att göra det med nästa år och nästa generation i åtanke gör det hela ändå mer givande. 

För i och med att du ska äta det du odlar så börjar du tänka på vad det är du redan nu äter och lägger i komposten för inte vill jag i alla fall lägga ner skal och rester från besprutade saker i komposten som ska ner i jorden där nya växter ska växa och jag ska äta av. Det blir mycket mer konkret än om man köper en vara i affären som man lägger i soppåsen för brännbart och sedan glömmer bort än det potatiskal som du bär ut i komposten och möter igen som jord om ett tag.

Där har vi nog orsaken till att vi tappade kontrollen över vårt samhälles energianvändning och bruk av kemikalier och antibiotika.


 Det är som om jag är med i programmet 100% bonde när jag är i potatislandet och rensar bort ogräs och sten. Tänker på hur Frank och Theresa kämpar på med handdrivna verktyg och häst och plog. Vi lånade en jordfräs av generösa vänner i bygden och även om det var slitigt det med så gick uppluckringen snabbare än för hand. Enda nackdelen är väl de stackars daggmaskar som råkar komma ivägen de blir liksom upphackade.


Vem bryr sig om landsbygden?

Under valår kan det hända att landsbygden blir het ett tag men det långsiktiga tänket kring landsbygden saknas hos politiker och samhälle i stort. 

I jämförelse med Norge är Sverige kvar på stenåldern vad det gäller landsbygdstänk. Denna text är mycket talande om hur skillnaderna är:

"Den kan beskrivas som att i Sverige erbjuder staten en res­pirator för att hålla landsbygden hjälpligt vid liv och kommunerna förväntas vara tacksamma för detta. I Norge å andra sidan föder och göder man landsbygdskommunerna så att hela landet ska kunna brukas och fungera. Det svenska synsättet, att hålla landsbygden vid liv, skulle uppfattas som en förolämpning i Norge.

....

I Indalsälven finns 19 vattenkraftverk. Nio av dessa ligger inom Ragunda kommun. Dessa nio dammar tillför statskassan enorma pengar av vilka kommunen bara får tillbaka en närmast symbolisk summa. I Norge där­emot har kommunerna lokal beskattningsrätt på fastigheter och industrier inklusive vattenkraft. 

För att förstå betydelsen kan i sammanhanget nämnas att vattenkraften som produceras i jämtländska Hammarforsen ger cirka 30 miljoner bara i fastighetsskatt, ungefär en tredjedel av kommunens totala skatteintäkt. Pengar som i Norge skulle gå till kommunkassan, men som i Sverige går till stats­kassan. Hade vi haft samma system i Sverige som i Norge hade Ragunda varit ett av de rikaste områdena i landet. Danderyd hade samtidigt varit betydligt fattigare." 


Jag är less på att vara stämplad som bidragstagare för att jag bor i Norrland och landsbygd. Jag vill att de pengar som skapas i regionen ska komma oss till del inte direkt inte iform av bidrag, stöd eller indragna busslinjer eller minskad postutdelning FÖR VI KOSTAR SÅ MYCKET...


Våga tro på landsbygden.


Lyssnade på Tendens i P1 i veckan och där talade Mikael Bäckström så bra om hur samhället och politkerna inte längre bryr sig och jag kunde skriva under varje ord han sa.

"Mikael Bäckström är orolig över den bild som växer fram både i debatten om landsbygden och hos människor på landsbygden själva. Bilden är mer nyanserad i verkligheten menar han.

- Klart ingen vill flytta hit om vi bara pratar om det som inte fungerar hela tiden."

Lyssna på programmet här:





Leva av jorden är ekonomiskt svårt

Idag är det svårt att få ut en årsinkomst av jordbruk ifall bonden inte satsar på att bygga stort och fastna i bidrag och lånekarusellen vilket iofs inte är en unik situation enbart för jordbrukaren utan gäller även andra branscher såklart. Däremot kan jag reagera lite mot hur de som försöker att driva smått kan få en hel del gliringar såsom det jag hittade i en tiding om just den danska tv-bonden Frank :

Nedan citat från ATL Lantbrukets affärstidning:

"Dansk tv erbjöds att vara med från starten och nappade. Det blev succé för tv och Frank åker nu också omkring och håller föredrag om det han håller på med.
Förra veckan ringde en läsare från Lappland och vi hade en trevlig pratstund om Bonderøven. Läsaren hade inget emot Frank. Men han var väldigt intresserad av att få se hans bokslut. All verksamhet måste ju inte ge mycket vinst, men det hela måste gå ihop. SVT "gullifierar" bönderna, menade läsaren.

Franks bokslut har jag inte lyckats skaka fram. Däremot kan jag efter kontakter med bekanta i Danmark konstatera att Franks företag inte hade gått ihop utan tv och föredragsturnerandet. Tack vare moderna medier kan han förverkliga sina tankar från gymnasietiden om självförsörjningen."

Mjah - gullefierar kan jag inte direkt hålla med om men visst är det idylliskt. Grejen är ju den att det är många vill leva som en  Frank-bonde  dvs att leva med naturen och inte skärma av sig med maskiner och bekämpningsmedel.  Frank var smart nog att inse att det inte skulle gå att få tillräckig avkastning med hans ålderdomliga och långsamma bruk och då ville han göra tv av det och genom det få ännu en utkomst - nu håller han föredrag också och får in pengar på det. Så såklart går det inte att leva på ett jordbruk som han gör, knappt ens ett med bekämpningsmedel och snabbväxande grödor heller.

Vi har ju tyvärr begränsat de möjligheterna att leva som Frank genom politiska beslut och lönsamhetskrav och blivit allt mer tvungna att ge avkall på det fina med jordbrukarlivet för att bidra med samhällets tillväxt istället.

Javisst, varje näring ska betala sina kostnader men när alla regler, lagar och prissättning hos återförsäljare av jordbruksprodukter är anpassade efter stordrift är det svårt att komma med fårbesättningar under 300 tackor och ha 8 kor är en ren förlust för ingen har råd att köra en mjölkbil till dig och du får inte sälja vidare din läskiga hemmaproducerade mat utan myndighetskontroller. JA vis ska ha bra och nogran kontroll av mat det tycker jag men jag efterlyser en variation av regler och ett nytt tänk från politiker som verkligen VILL ha fler bönder inte bara STÖRRE gårdar... Vi behöver fler bönder som är små och lokala för att kunna försörja vår land ifall kriser uppstår.


Det som göms i jord

Nå tillbaka till mina förfäder och förmödrars potatisland. (notis - förfäder blir inte ngt rött stavningsfel men förmödrar finns inte i ordlistan - illa illa) Ibland gör vi fynd som denna fina sak eller verktyg dök upp i jorden då vi grävde och påtade. Med ett nytt skaft så blev den finemang att dra bort gammfönna dvs gammalt gräs från landet. Mycket bra verktyg. Tack ni som glömde det där...


Flera nyanser av brunt

Ytterligare en vinkel på brunt och hur Norrland kunde rösta så SD-igt i Europaparlamentsvalet har PO funderat kring här som är mycket läsvärt:
http://www.dagensarena.se/magasinetarena/nar-rott-blir-brunt/

Ha en fin söndag <3 br="">

måndag 26 maj 2014

Varför blir vi främlingsfientligare i Europa?


11,1 % Sverigedemokratiska röstare i Vilhelmina kommun.

Jag undrar idag varför vi blir i så hög grad allt mer främlingsfientliga i vårt fina Europa. Så till den grad att ett nazistiskt parti dyker upp i Grekland. Blir oroad och rädd för vad vi människor är kapabla att ställa till för varandra.

Eftersom jag inte kan förstå hur man kan bli avogt inställd till människor bara för att de vill bo i mitt land eller att de har en annan religion som krånglar till skolavslutningar eller vad det nu är som är så viktigt i människors liv att de då börjar rösta på ett annat parti än de brukar och då ett parti som står för stängda dörrar mot omvärlden i så många avseenden.

Jag förstår inte. Därför kollar jag nu upp vad som kan trigga någon att rösta brunt.


Börjar med en defintion av två begrepp:

Främlingsfientlighet, alternativt xenofobi, är en stark eller irrationell motvilja eller rädsla för människor från andra länder

Rasism som istället är grundat på ideologiska föreställningar om förmodade genetiska (rasbiologiska) eller menande essentiellt kulturella skillnader mellan folkgrupper, så kallade raser. Båda nämnda perspektiven inom rasistisk ideologi innebär hierarisk social ordning där vissa med ett visst ursprung anses mer värdefulla och därför överordnas andra, ett perspektiv som saknas inom främlingsfientligheten.

Källa : http://sv.wikipedia.org/wiki/Fr%C3%A4mlingsfientlighet
 ----------------------------------------------------------------

 

 

Varför röstar en person på främlingsfientligt parti?


Jag hittar en forskning som presenteras här: http://www.migrationsinfo.se/framlingsfientlighet/Mojliga-forklaringar-till-attityder/

Det är framförallt ekonomisk oro, identitetaspekter, tillhörighet i förening med uttalad uppfattning samt grad av tillit i samhället som påverkar människors inställning till immigration. Studier visar att det inte finns något direkt samband mellan andel invandrare i befolkningen och attityder till invandring. 


Här i tabellen ovan syns det att vi generellt tror att det är mer invandring än vad det faktiskt är i Europa.

Citat:
Ofta bottnar en negativ inställning i att den nationella identiteten upplevs som hotad. Denna slutsats bestyrks av fler studier. I Nederländerna visar en studie till exempel att människor som normalt sett inte bryr sig märkbart om sin nationella identitet, blir mer negativt inställda till invandring när identiteten framställs som hotad. 

Föreställningen om att invandring leder till sämre ekonomi för landet i stort, liksom uppfattningen att invandring leder till ökad brottslighet och sociala spänningar, är betydligt vanligare hos individer med negativ inställning till invandring visar dessa studier. 
Slut på citat. Källa: http://www.migrationsinfo.se/framlingsfientlighet/Mojliga-forklaringar-till-attityder/



Sören Holmberg, mannen som presenterar alla staplar i SVT:S valvaka och statsvetenskapliga analyser, har skrivt om valet 2007 och där står det såhär:

"Det gemensamma för många av de samhällsgrupper som har en förstärkt tendens
att stödja partier av sverigedemokraternas typ är social utsatthet och hot om marginalisering
i globaliseringens och mångkulturalismens tidevarv. Karakteristiken passar
kanske bäst in på grupper som arbetslösa, förtidspensionerade och lågutbildade.
 

Henrik Oscarsson har träffande formulerat mönstret i form av vad han kallar förlorarhypotesen.

”Motkrafter till globalisering, mångkulturalism och internationalism
skapar en intressekonflikt där somliga grupper ser stora möjligheter och andra ser
stora bekymmer. Förlorarna känner sig hotade av en snabb samhällsförändring och
gör bedömningen att hävda sig socialt, politiskt och ekonomiskt kringskärs” 


Sören Holmberg har hämtat citatet ovan från : Oscarsson, Henrik (2007) Vilka väljargrupper röstade på sd? PP-presentation., Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen

  ---------------------------------------------------------------------------
Min slutsats: Det är när man känner sig hotad som man letar syndabockar och då är det enkelt att välja det som man vet minst om dvs de som ser annorlunda ut. Den nationella identiteten är hotad då vill man skydda den genom att mota bort det som man upplever hotar den. Om man upplever att ens samhälle förändras och man inte förändras med den utan inte ser möjligheter med det utan blir rädd och tror att man kommer att förlora allt så då tenderar man att rösta främlingsfientligt.


Jag kan av det jag läst mig till se att det handlar om både en irritation mot Europeiska unionen och ett sätt att finansiera en större välfärd genom att stoppa invandringen och lägga pengarna på svenska pensionärer som har varit drivkraften i valet igår. 
 -----------------------------------------------------------------------------------------------------

 

Vilka röstar på ett främlingsfientligt parti?

Vilka är det då som känner sig hotade - vilka är de som röstar på ett protestparti som profilerar sig på att ha en annan sorts invandringspolitik än de andra?
 
 År 2009 ansåg 46% att det var ett bra förslag att ta emot färre flyktingar. 
 Minst negativa till flyktinginvandring är kvinnor, högutbildade i akademikerhem och storstadsbor, det saknas dock fortfarande forskning om hur dessa variabler samverkar med varandra. Generellt är äldre personer mer negativa än yngre till att ta emot flyktingar. Undantaget är 20-24-åringar som är mer negativa än genomsnittet.  

Källa: http://www.migrationsinfo.se/framlingsfientlighet/framlingsfientlighet-i-sverige/ 

Okej, 2009 var det minst kvinnor med hög utbildning i storstäder - hur såg det ut 2013 då - vilka var det mest av som blev hotade och ville rösta SD?
 


 Källa Blogg från Amelia: SCB senaste partisympatiundersökning baseras på 5267 telefonintervjuer under hösten 2013. Siffrorna har viss felmarginal på mellan 1-2% i alla uppgifter.

De som röstar på SD hade andra prioriteringar än vad genomsnittsröstaren i Sverige hade 2006:

"Endast 8 procent av sd:s väljare angav exempelvis skol- och utbildningsfrågor som viktiga. Bland svenska folket är motsvarande siffra 24 procent år 2006.

54% av SD väljarna rankade invandrings- och flyktingfrågor som viktigast medan 14% av svenska folket gjorde det.


Sammanfattningsvis kan vi slå fast att sverigedemokraternas väljare socioekonomiskt utmärks av att något oftare än genomsnittet komma från socialt utsatta och resurssvaga miljöer, men att det som mest utmärker dem är politikermisstro och en negativ inställning till flyktingmottagning och att de mer än andra ser invandringsfrågor och lag och ordning som Sveriges viktigaste problem."

Citat från Sören Holmbergs text: http://www.som.gu.se/digitalAssets/1297/1297925_159-168.pdf

I en recension av två böcker som tar upp frågan om vilka som röstar SD hittar jag dessa ord:

De är ofta människor som är missnöjda med samhället, som tyckte det var bättre förr och längtar tillbaka till folkhemmet och 50-talets Sverige. De gillar rollen som underdog och martyrer och tycker inte om våld. De anser ofta att de är undervärderade i sitt jobb. 

Många är industriarbetare som har förlorat eller riskerar att förlora sina jobb och ser globaliseringen som en stor fara. Somliga känner sig som att de orättvist befinner sig på samhällets botten.
 

Många av SD:s väljare - men inte alla - skyller sin situation på invandrarna. Det är ”vi” som ger och ”dom” som får. Det finns inte tillräckligt med pengar till välfärden eftersom invandrarna får så mycket, är en vanlig föreställning. 

Och när Jimmie Åkesson ska förklara för oss varifrån pengarna ska komma till partiets många dyrbara reformer, exempelvis för pensionärerna, så är det stoppet för invandringen som ska ge tiotals miljarder.

Båda de refererade böckerna understryker att SD:s väljare inte är rasister. De kan acceptera utlänningar som anstränger sig att bli svenska, som lär sig språket och anpassar sig till kulturen. Men gränsen går vid muslimer - de är alltför främmande, anser SD.

Citat från : http://www.unt.se/kultur-noje/vem-rostar-pa-sverigedemokraterna-1014261.aspx 


 På DN hittade jag följande informativa bilder:

Bilden ovan visar att i kommuner med hög utbildningsnivå är stödet för SD lägre, och alltså högre stöd för SD i kommuner med lägre utbildningsnivå. Det betyder inte att de som röstar är dummare utan att de har lägre utbildningar viktig skillnad som jag tycker är viktigt att poängtera.



 Citat från DN:

Stödet för Sverigedemokraterna följer ett förväntat mönster – det är starkast i Skåne och svagare i norra Sverige. De tre kommuner där de fick störst stöd är Sjöbo (24,1%), Örkelljunga (23,7%) och Bromölla (23,4%).

Bild & textkällor: http://blogg.dn.se/sundellssiffror/2014/05/26/var-ar-stodet-for-sd-och-fi-starkast/

Min slutsats:
Störst andel män är det i alla fall som röstar på SD. Det handlar om en misstro på politiker, Europeiska unionen och att vi slösar pengar på saker som är onödiga kan jag läsa mig till. De har en annan prioritering än den genomsnittlige svensken och känner inte igen sig i storstadens politiker som vurmar för globalisering och kulturblandning.

Det är vanskligt att generalisera för hårt för såklart finns det olika typer av människor som väljer SD lika mycket som det inte finns en enda sorts typ som röstar på Moderaterna eller Socialdemokraterna.

Jag är nyfiken av detta för att jag inte förstår och jag vill förstå varför en person väljer att rösta på SD.
Jag skulle inte göra det men jag tycker att de som känner att de har för förtroende för SD ska givetvis göra det. Jag vill ha ett öppet samhälle där alla åsikter får höras och jag är glad att SD har fått höras mer, det är viktigt att inte kväva åsikter utan stå för dem och få dem debatterade.

Om man är främlingsfientlig är jag rädd att man kan bli rasist och där har vi en läskig framtid, jag vill inte tillbaka till andra världskrigets tankar. Jag vill inte bli rasbiologiskt undersökt för att se om jag får stanna kvar här eller inte. Det är grunden till min oro som växer efter detta val.

Varför blir vi mer främlingsfientliga i Europa?
Ja den frågan har många svar och jag kan inte hitta en enda som ger ett tillräckligt bra svar på det. Jag tror att det är oro som kanaliseras åt ett håll för att man tror att rensar vi bort det som jag inte förstår så blir det bättre.

Jag tror på oss och jag tror på demokrati och öppenhet.
Jag tror att vi klarar av det här.
Jag tror vi är kloka nog att förstå det.

Eller så tar jag och väntar på Spock för då löser det sig... en cool utomjording borde väl vara den ultimata skräcken för en främlingsfientlig person - då får de en fiende som kan få främlingsfientliga att ge upp och inse att vi får lov att hjälpa varandra för att överleva här för vi är ju ändå av samma skrot och korn vi människor. En energislösande varelse som gnager på jordens resurser...iofs men ändå samma sak, människor.

onsdag 21 maj 2014

Citat: LYCKA



”Om du blev erbjuden möjligheten att bli totalt lycklig imorgon, skulle du ta den? Om du svarar ja på den frågan (och jag skulle tro att de flesta av oss skulle göra det) vad gör du då idag för att göra imorgon till en lyckligare dag än idag?”
 
- Brian Tracy


Solnedgång på Gran canaria en sån där perfekt dag :)

tisdag 20 maj 2014

Får får lamm - fårkurs via Gröna Navet

söta lamm i fårhuset
Lammen kollar in de konstiga besökarna medan tackorna käkar hö. Denna lilla filur vågade sig fram till mig och gnagde på min hand tyvärr hade smakade jag inte helt smaskens så den skuttade iväg...

En spännande kurs

Under hösten 2013 och denna vår har jag gått en fårkurs via Gröna navet och som rent praktiskt leds av Forslunda gymnasiets Catarina Ottosson. Kursen i Umeå hade redan startat så jag hoppade på den som gick i Skellefteå och det var varit mycket givande och kul att lära mig mer om får. 

Det är massor att veta innan man ger sig in på att bli fårägare, mycket lagar och regler, protokoll och myndighetsgrejs. Det är massor av risker bl.a. för sjukdommar och det behövs kunskap om vilket bete man har och vilka djur som passar där. Det tar aldrig slut med saker som en fårbonde bör veta.

Den romantiska synen om att fåren fredfullt betar och bonden tuggar på ett grässtrå och solar sig vid hagen är bara en skröna ;)

Jo det visste jag väl innan och hur som helst så har denna kurs varit mycket bra, kan varmt rekommendera den för andra som går med fårfunderingar. Det är högt i tak och lätt att ställa dumma frågor under kursen och de andra deltagarna är generösa med att dela med sig av sina misstag och roliga anekdoter.


Får är nyfikna och sällskapliga...

Sista kursträffen imorgon

Det är lite trist att det är den allra sista träffen med fårkursen imorgon i Umeå för det har varit en rolig grupp att träffa och jag har lärt mig så mycket under den. Flera deltagare har varit med om lamning i sina besättningar denna vår och det har varit spännande att höra om deras upplevelser och hur de löst olika saker som hänt.

Blir fårägarprao

I sommar kanske vi blir fårägare på test, har får på sommarbete som vi slaktar för eget bruk till hösten. Efter att ha denna kurs i bagaget och stödet från fårfarmare i området så ska det nog gå bra om vi nu drar igång det...

Ska fråga många dumma frågor om stängsel imorgon...

söndag 18 maj 2014

Urbanisering, lokalodlad mat och EU-parlamentsvalet




I en ledare i Aftonbladet står det "Reinfeldt vill inte tala om glesbygden"  i den kan du läsa följande citat:

Nästan hälften av EU:s budget går till storskalig jordbruksproduktion. Det handlar om 500 miljarder om året som framför allt går till storbönder. Ju större gårdar desto mer pengar.

Alliansregeringen har röstat ja till att EU ska fortsätta att pumpa in miljarder i ett jordbruk som knappast tar någon miljöhänsyn. Som belastar klimatet, övergöder våra sjöar och besprutar vår mat. EU:s stora jordbruk producerar så mycket mat att överskottet dumpas i fattigare länder som därmed inte får i gång sin egen livsmedelsproduktion.

Det är inte konstigt att även den svenska landsbygden utarmas. Med kommande klimatkriser måste den lokala produktionen utvecklas och inte avvecklas.
Slut på citat.

I min lokalaste tidning "Lokaltidningen" går det att läsa om den beundransvärda småskaliga fårbonden XX som inte får bidrag till ett ligghus för sina får för de är för få. Trist.

Okej - visst kan jag förstå att vi ska inte slösa på EU-medel genom att låta dem gå till ineffektiva och trevliga bönder som värnar om köttkvalitet och lagom tryck på marken och vill kunna se till alla djur och känna sig nöjd med sin vardag som bonde. Visst finns det fina fårbönder med flera hundra får som sköter sitt jobb ypperligt MEN varför ska inte fårfarmare som kämpar för att hålla sig på en hanterbar nivå få stöd - de borde väl om något få stöd?

Nu får man antingen ta vatten över huvudet och köpa in över 300 får och investera miljoner i byggnader och maskiner för att kunna ta hand om fåren för att kunna få bidrag till sin verksamhet och ha magsår pga skulder och oro för räntor eller hanka sig fram på nåder med lika oroande ekonomi med liten besättning och inga bidrag. JO för bidrag det krävs för under min rundresa hos trevliga fårbönder vid kusten i Västerbotten så är det stödet som gör att gården går runt, på alla ställen...

Varför det?
Jo jag tycker att vi har för billig mat på bekostnad av bra djurhållning och god kvalitet.
Vi är så bortskämda med billig gris från Danmark som har lägre krav på djurhållningen att vi förfasar oss för svenskt fläskkötts pris i handeln. Samma sak gäller de som har får eller andra typer av djur för matproduktion - det går inte ihop - handelns pris och kostnaden att föda och vårda köttdjuren.

HEJJA NORGE
Norge har dyr mat. Tydligen är den dyr för de har en politisk enighet om att påslaget på maten ska gå till jordbrukarna så de kan och har råd att bruka jorden på de mest avlägsna fjordgårdar och de har en mycket mer levande landsbygd än vi, javisst har de urbanisering det är oundvikligt men inte lika hysterisk som vi har.

Läs en intressant ledare om skillnader mellan Sveriges "Hela landet ska leva" och Norges "Hela landet i bruk" HÄR!

Vi har fri rörlighet av varor, tjänster, människor och kapital men har vi rätten att få god mat som produceras lokalt?

Nej de har vi inte för det strider mot EU-direktiv - vi kan inte lägga extra tull på långväga mat det vore ett handelshinder, vi får inte bidrag till småskalig bra djurhållning för vi ska ha STORDRIFT och effektiva djurplågerianläggningar i vårt kära Europa.

Sedan vi gick med i EU har vi i Sverige minskat vår förmåga att själva försörja våra innevånare med mat. Skärs handeln av pga krig eller katastrof så står vi utan mat på blott några dagar - vi kan inte ge oss själva bra käk - vi köper in det utifrån.

Näe ur led är tanken på hur vi ska bedriva jordbruk och landsbygdspolitik.
Jag bryr mig inte ifall det är allianser, oligopol, monopol, blå, röda, gröna eller regnbågsfärger på den politiska agendan  - jag vill ha en vettig jordbrukspolitik.

Så jag ber er, rösta den 25 maj - om så bara för att få in någon som DU tycker för en bra politik för vad EU röstar om styr din vardag i gles- såsom tätbebyggd plats.

fredag 16 maj 2014

Sy om mjukisbyxor


Sy om mjukisbyxor


Har du två byxor som inte passar i byxlängd?

Då kan du med fyra klipp och lite sömnad få till  ett par som har rätt längd. Det är inte svårt utan kräver bara en timme av din tid, en symaskin, en sax och sytråd. Ja kanske lite tålamod också om du kan hitta en gnutta som du har över...




Vi har glädjen att ha generösa kusiner som skänker oss en hel del kläder då de vuxit ifrån dem och det är kalas att kunna spara pengar genom att få fina kläder bara sådär. Ibland händer det dock att barn och kläder inte är i takt och benen på barnen och byxorna matchar inte alls varandra.

Tack och lov går det att klippa av byxbenen och byta plats på dem ifall midjevidden på ena byxan är okej så då har vi ett par brallor som är prefekt och ett par shorts...



  • Först klipper du av byxbenen på byxan som har rätt midjevidd. Dessa klipper du av rätt långt ner på benet, just innan de smalnar av ner mot resåren. Är byxan rak kan du bara klippa eller sprätta bort sömmen längst ner.





  •  Sedan klipper du av byxbenen som du ska sy fast på den andra byxan. Dessa klipper du av högre upp, så långt upp som du behöver för att få rätt längd på den nya byxan. Jag hade dessutom några hål på byxan som jag inte ville ha med så kolla upp det också. 

  • Detta byxben fick jag sprätta upp ena sidsömmen på för att sy ihop den lite snävare så den passar till det andra byxbenet för den var aningen smalare. Då slipper jag få en bubblig effekt där jag syr ihop byxbenen.
 




  • Dags att nåla ihop den vita byxan med det svarta nya byxbenet. Här har jag vita byxan utoch in och stoppar in det svarta byxbenet in i den vita byxan så det är räta mot räta  dvs utsidan av byxan ligger mot utsidan av byxbenet. Då får jag sömmen på insidan av byxan och båda byxdelarna få rätt sida utåt.
 


  • Det är bra att sy zickzack runt kanterna innan du syr med raksöm runt benen. Detta för att det blir mer hållbart och tyget remsar inte upp sig vid tvätt och användning. Har du overlockmaskin är det ju smart att använda den istället. Du kan ha bra specialsömmar också på din maskin - kolla upp det i din instruktionsbok. Jag gillar att ha både zickzack och raksöm istället för specialsöm. Det brukar gå bäst för mig på det viset men är ju en smaksak. 

  • Dessutom är min maskin lite lynnig nu som synes på sömmarna ovan och behöver en liten städning och omvårdnad och då är det ändå bättre att sy två enkla sömmar än att ställa till det med en specialsöm :)
 


Sådärja - värre än så är det inte att trolla fram ett par användbara byxor av två oanvändbara.
Follow my blog with Bloglovin

onsdag 14 maj 2014

Citat: Varför gör inte någon något?


”Jag undrade alltid varför inte någon gjorde något åt det; tills jag insåg att jag var någon.”
 
- Lily Tomlin


rubberboots in water creek red orange clear


 
Google+